No description available.

Bakgrund När en människa diagnostiseras med en allvarlig sjukdom som inte går att bota ska palliativ vård erbjudas till alla oavsett diagnos, kön eller ålder. Palliativ vård har som målsättning att förbättra livskvaliteten för patienter genom att erbjuda lindrande åtgärder utifrån en helhetssyn. Även att beakta närståendes livskvalitet är en viktig aspekt i palliativ vård. Sjuksköterskan har en central roll i personcentread omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte Syftet var att undersöka hur sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter i livets slutskede kan påverkas av att samverka i team. Metod Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor inkluderades i studien. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter bidrog till ett tillfredsställande arbete och att mötena påverkat deras personliga utveckling och synen på livet. De beskrev även att symtomlindring, kommunikation, samverkan i team och närståendestöd är essentiella för att kunna ge en god palliativ vård. Stöttning och hjälp av teamet och från verksamheten ansågs viktigt och bidrog till att sjuksköterskorna kunde möta och hantera svåra situationer. Slutsats Sjuksköterskornas upplevelser av mötena med patienter i livets slutskede kunde påverkas av samverkan i team. Genom en god samverkan i teamet kunde sjuksköterskorna finna stöd och kraft att hantera svåra situationer. En god samverkan var också en förutsättning för att ge god palliativ vård. Mötena med patienter i livets slut kunde även påverka sjuksköterskornas livssyn.

Introduktion: Det tvärprofessionella teamet är en viktig del inom den svenska hälso- ochsjukvården och samverkan i team är en av sjuksköterskans åtta kärnkompetenser. Attteamet kan samarbeta över professionsgränserna är en grundförutsättning för att dettvärprofessionella teamet ska kunna upprätthålla en patientsäker hälso- och sjukvård.Patientsäkerhet är en av sjukvårdens grundstenar, den ses som frånvaro av vårdskador ochavvikelser. Det finns två huvudgrupper av vårdskador och avvikelser, de som skett pågrund av misstag och de som skett på grund av uteblivna åtgärder. Vårdskador sker till enkostnad av nio miljarder per år i Sverige.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer inom det tvärprofessionellateamets samarbete som kan påverka patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudie utformad efter Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningarutfördes i CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med Polit och Beck(2017) granskningsmall. Fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad metod artiklarvaldes och utgjorde resultatet.Resultat: Under databearbetningen framkom en huvudkategori (Kommunikation) medunderkategorier (strukturer för kommunikation, samsyn angående ansvar- ocharbetsfördelning och brist på respektfullt bemötande ).Slutsats: Studiens resultat visar på att kommunikation är grundläggande för ett gott,patientsäkert samarbete i det tvärprofessionella teamet. Det visade även på att begreppetkommunikation är multifacetterat, och dess framgång ligger på både individuell ochorganisatorisk nivå. För att uppnå en god patientsäker vård är det av stor vikt attorganisationen möjliggör forum för kommunikation samt att var och en av medlemmarna iteamet tar ett personligt ansvar för hur de kommunicerar med varandra.

Hjärtsvikt är en diagnos som drabbar allt fler i takt med en allt äldre befolkning och är ett livslångt tillstånd. Eftersom behandlingen för hjärtsvikt i dag är effektiv och kan påverka sjuklighet och livskvalitet på ett positivt sätt, bör patienter med symtom och/eller kliniska tecken på hjärtsvikt identifieras och utredas. Behandlingen, såväl farmakologisk som icke farmakologisk tillsammans med egenvård, kräver god följsamhet av patienterna. Sverige är, med sina hjärtsviktsmottagningar, ett föregångsland i världen, vad gäller uppföljning av patienter med hjärtsvikt. Det har bidragit till att livssituationen för dessa patienter har förbättrats i form av förbättrad överlevnad och egenvård samt minskat antal vårddagar på sjukhus och återinläggningar. Den här verksamheten kan behöva utvidgas med tanke på den förväntade ökningen av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med den nya patientlagen, som framhåller tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, kontinuitet och individuell planering, samt sjuksköterskans sex kärnkompetenser, ställer detta höga krav på sjuksköterskor som arbetar på hjärtsviktsmottagningar. Kunskapen om deras erfarenheter tycks vara begränsad och är intressant att efterforska inför framtidens utmaningar i omvårdnaden av dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie. Data samlades in genom intervjuer där sex sjuksköterskor, som arbetar på hjärtsviktsmottagningar, intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Den insamlade datan analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framträdde sjuksköterskornas erfarenheter i tre kategorier. I den första kategorin, "Organisation är en förutsättning för ett självständigt och ansvarsfullt arbete", beskrevs ett behov av en tydlig organisationsstruktur. Områden som lyftes var remissförfarande, arbetsbeskrivningar, resurser i form av tid och flexibilitet samt skriftlig information. Vidare beskrev de sitt arbete som självständigt och ansvarsfullt. Nästa kategori var "Hjärtsviktsmottagningar är beroende av kompetens och teamarbete" där teamet lyftes som särskilt betydelsefullt. Sjuksköterskorna framhöll tillit, trygghet och respekt som goda egenskaper i teamsamarbetet och att de då kunde generera detsamma till patienterna. Vidare var deras erfarenheter att de var beroende av en bredare och fördjupad kompetens och att den behövde fyllas på vartefter. I den sista kategorin,"Viktiga faktorer i mötet för att skapa relation och delaktighet", framstod tydligast att sjuksköterskorna arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, utan att alltid vara medvetna om det. Syftet var att skapa relation för att få patienterna delaktiga i egenvård och behandling. Slutsatsen blev att sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta på hjärtsviktsmottagningar är ett självständigt och ansvarsfullt arbete. En tydlig organisation är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna utföra en god omvårdnad på hjärtsviktsmottagningar och därmed kunna förbättra patienternas livssituation. Arbetet krävde även en bred och fördjupad kompetens, både vad gäller medicinsk kunskap och samtalsteknik, liksom ett väl fungerande teamsamarbete. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att skapa relationer med patienterna för att få dem mer delaktiga i sin behandling och egenvård, vilket enligt deras erfarenhet var nyckeln till framgång på hjärtsviktsmottagningar.

En operationsmiljö är en komplex miljö och ett välfungerande samarbete i operationsteamet är viktigt för att kunna ge patienten en säker vård. Personalen som ingår i operationsteamet har olika kompetenser och dessa kompletterande kompetenser är viktiga för samarbetet. Då samarbetet inte fungerar ökar risken för brister i vårdandet samt att patientens förtroende för hälso- och sjukvården kan påverkas negativt. Patient-säkerheten påverkas i hög grad av vårdpersonalens förmåga till att samarbeta och kommunicera med varandra. Anestesisjuksköterskans kärnkompetens, att samverka i team innebär att kunna samarbeta, kommunicera, respektera och ta beslut i dialog med teamet på operationssalen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anestesi-sjuksköterskans upplevelse av faktorer som är av betydelse för samarbetet i en operationssal. Studien bestod av nio artiklar med kvalitativ design för att besvara studiens syfte vilka analyserades enligt de nio stegen beskrivet av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultatet bildade två huvudteman: Vägen till framgångsrikt samarbete och Tillåtande arbetsmiljö med plats för individen. Under dessa bildades sex subteman. För att uppnå ett framgångsrikt samarbete i operationssalen upplever anestesisjuksköterskan att alla individer behöver ta ett eget ansvar. Andra faktorer som bidrar till att samarbete kan uppnås är att teamet har en gemensam målbild, situationsförståelse, handlings-beredskap och förståelse för att kompetenser kompletterar varandra. Tydlig, rak och direkt kommunikation upplevs även gynna samarbetet. Simulationsbaserad teamträning upplever anestesisjuksköterskan utvecklar samarbetet i operationssalen. Vidare är det av vikt att en tillåtande kultur finns där kollegor bemöter varandra med vänlighet och respekt.

Bakgrund: Hemsjukvård är en vårdform som ökar i Sverige och i många andra länder. 2019 var 364 000 invånare i Sverige mottagare av kommunal hälso- och sjukvård. Anhörigas upplevelser av situationen och deras erfarenheter bör vara en viktig pusselbit för att sjuksköterskan ska kunna stötta dem så de kan vara en resurs och ingå i teamet runt patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigs upplevelser av hemsjukvården som sker i hemmet och att vara en del av den. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vid litteratursökningarna användes databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo och SweMed+. Litteraturstudiens resultat är baserad på tolv vetenskapliga artiklar som författarna kvalitetsgranskat med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Det framkom fyra huvudkategorier i resultatet; Uppleva trygghet och kontroll, Ansvar och press, Hemmet har blivit en arbetsplats, Vara en del i teamet. Ur dessa genererades även tio subkategorier; Känna tillit, Professionell och kompetent personal, Behovet av stöd, Sätta sig själv i andra rummet, Dygnet runt, Invaderat hem, Påverkan av familjeliv och dagligt liv, Betydelsen av information och kommunikation, Delaktighet, Bli lyssnad på och respekterad. Konklusion: Anhöriga upplever trots sin viktiga del i patientens livsvärld inte att de alltid blir lyssnade på och respekterade i sitt eget hem. Information och öppen kommunikation är grundläggande delar som bör inleda omvårdnadsrelationen med de anhöriga för att de ska kunna vara en del av teamet. Det påverkar anhörigas trygghet när allians och salutogent förhållningssätt fattas och utgör därmed ett hot mot hälsan.

Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning.  Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fall leder bristen på stöd, kombinerat med en hög arbetsbelastning till att nya sjuksköterskor upplever svårigheter både när det kommer till klara av arbetet och att kunna utvecklas professionellt.  Nyckelord: Allmän litteraturöversikt, handledning, nyutexaminerade sjuksköterskor,omvårdnad, professionell utveckling, samverkan i team, stöd.

Bakgrund: 2008 infördes WHO:s checklista för säker kirurgi för att minska antal dödsfall, förbättra patientsäkerheten och reducera risken för vårdskador i samband med kirurgi genom att ha ett kommunikationsverktyg som säkrar att kontroller och insatser blir utförda. Tidigare studier visar varierande följsamhet till checklistan och att olika delmoment inte utförs i sin helhet. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till time-out och sign-out i WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utförd som en icke-deltagande observationsstudie. Data samlades in via 24 observationer vid två sjukhus med hjälp av ett strukturerat observationsprotokoll. Data analyserades med hjälp av SPSS och redovisas genom deskriptiv statistik i form av cirkel- och stapeldiagram, tabeller samt löpande text. Resultat: Time-out initierades i 95,8 % av observationerna och utfördes komplett i 4,2 %. Sign-out initierades i 100 % av observationerna och 29,2 % utfördes komplett. Ingen i operationsteamet intog rollen som checklisteansvarig. Vid 19 av 22 observationer signerades samtliga tre delmoment i Orbit innan sign-out var genomförd. Slutsats: Både time-out och sign-out genomförs i hög grad, dock varierar följsamheten till checklistans samtliga kontrollpunkter vid de två delmomenten. Studien påvisar att diskrepans finns mellan den faktiska användningen av checklistan och den administrativa inrapporterade användningen av checklistan. / Background: In 2008, the WHO Surgical safety checklist was introduced to reduce mortality, improve patient safety and reduce risk of medical injuries in connection to surgery by means of a communication tool ensuring that checks and interventions are performed. Previous studies show a variation in compliance to the checklist, and that different items not are entirely performed. Aim: To describe the surgical team’s compliance to time-out and sign-out in the WHO Surgical safety checklist. Method: A quantitative cross-sectional study conducted as a non-participatory observational study. Data was collected during 24 observations at two hospitals using a structured observational protocol. Data was analysed using SPSS and reported through descriptive statistics, using pie and bar charts as well as tables and discussion. Result: Time-out was initiated in 95,8 % of the observations and completed in 4,2%. Sign-out was initiated in 100 % of the observations and 29,2 % were completed. No member of the surgical team was responsible for performing the safety checks. In 19 of 22 observations, all three parts of the checklist were signed in Orbit before the sign-out was completed. Conclusion: Both time-out and sign-out are carried out to a great extent, however, compliance with all items of the checklist varies. The study shows a discrepancy between the actual use of the checklist and the administratively reported use of the checklist.

Bakgrund: Polyfarmaci hos äldre är ett av vårdens stora problemområden. Många äldre patienter är missnöjda med det höga antalet tabletter de konsumerar. Polyfarmaci kan leda till negativa konsekvenser som exempelvis fall, konfusion och sjukhusinläggningar. Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för konsekvenserna av polyfarmaci.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att förebygga konsekvenser av polyfarmaci hos äldre patienter.Metod: En litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats och kvalitativ design. Litteraturöversikten inkluderade tolv vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2011–2021. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Innehållsanalysen genomfördes med Fribergs metod.Resultat: Första huvudkategorin blev läkemedelsgenomgångar med underkategorierna uppdaterad läkemedelslista och att ändra rutiner för förskrivning av läkemedel. Andra huvudkategorin blev multiprofessionellt arbete. Tredje huvudkategorin blev farmakologisk kunskap vars underkategorier blev vikten av att ha goda kliniska kunskaper och välinformerade patienter.Slutsats: Polyfarmaci är ett komplext problem som i många fall inte kan undvikas. Däremot kan det förebyggas med hjälp av läkemedelsgenomgångar, multiprofessionellt arbete och sjuksköterskans farmakologiska kunskap.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning och stress inom den perioperativa vården är några av de faktorer som påverkar patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att perioperativ personal upplever stress i olika grad, vid olika tidpunkter och av olika orsaker beroende på profession. Den medicintekniska utvecklingen som har skett under 2000-talet har lett till en ökad effektivitet på operationer och vårdförlopp. Det resulterar i ett ökat flöde på patienter både inom elektiv och akut kirurgi. Det ställs högre krav på personalen att hantera avancerad utrustning och att hinna med mer under kortare tid. Syfte: Att undersöka upplevelsen av stress inom det perioperativa teamet under det perioperativa förloppet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter och ett mätinstrument. Datainsamlingen resulterade i 134 ifyllda enkäter från tre operationsenheter som analyserades deskriptivt. Resultat: Resultatet visar överlag en låg nivå av stress, men skillnader kan ses mellan perioperativa professioner under de olika faserna. Upplevelsen av stress skattades högre på operationer som pågick längre. Tidspress och problem med utrustning bidrog till stress, liksom brist på erfarenhet och patientens tillstånd innan och under operation. Slutsats: Denna studie har gett en inblick i hur och när de olika medlemmarna i det perioperativa teamet upplever stress. Studiens resultat påminner om vikten av att ha förståelse och respekt för det perioperativa teamets olika upplevelser om stress. / Background: High workload and stress in perioperative care are some of the factors that affect patient safety. Perioperative staff experience stress to varying degrees, at different times and for different reasons depending on the profession. The medical technology development that has taken place during the 2000s has led to an increased efficiency of operations and care processes. This results in an increased flow of patients in both elective and emergency surgery. Staff experience higher demands related to handle advanced equipment and to achieve more in less time. Aim: To investigate the experience of stress within the perioperative team during the perioperative process.  Method: A quantitative cross-sectional study conducted through questionnaires and with a measuring instrument and descriptively. Findings: The results generally show a low level of stress, but differences can be seen between the perioperative staff members during the different phases. The experience of stress was rated higher on operations that lasted longer. Time pressure and problems with equipment contributed to stress, as well as lack of experience and the patient's condition before and during surgery. Conclusion: This study has provided an insight into how and when thedifferent members of the perioperative team experience stress. The results of the study remind us of the importance of having an understanding and respect for the perioperative team's different experiences of stress.