Bakgrund: Under år 2022 vårdades cirka 42 200 patienter på IVA runtom i Sverige. Åtta % av de som vårdades på IVA avled. Detta innebär att intensivvårdssjuksköterskor möter patient och närstående i en svår tid. I arbetet som intensivvårdssjuksköterska förekommer brytpunktssamtal. Detta ställer krav på att intensivvårdssjuksköterskan är förberedd på att möta både patientens och närståendes känslor som uppkommer när beslut tas om att avbryta behandling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studie där intensivvårdssjuksköterskor harintervjuats i fokusgrupper. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier; ”När vården ändrar riktning”, ”Att vara trygg i professionen”, ”Samverkan i det professionella teamet”, ”Konsten att förmedlabesked” och ”Ge utrymme för tid och känslor”. För intensivvårdssjuksköterskorna innebar ordet brytpunktssamtal att förmedla svårt besked till patient och närstående. Att ge tid till att svara på frågor, samarbete mellan olika professioner och resursbrist var det som belystes mest. Slutsats: Brytpunktssamtal påverkar alla inblandade, både patient, närstående och vårdpersonal. Intensivvårdssjuksköterskorna har en betydelsefull roll i hur brytpunktssamtalet förmedlas och tas emot. Förståelse för sin roll i brytpunktssamtalet är nödvändig för att kunna möta patient och närstående i en svår tid i livet. / Background: During 2022 circa 42 200 patients were treated in ICU’s in Sweden. Eight % of those treated deceased in ICUs. This means, ICU nurses encounter patients and relatives in a difficult time. Breakpoint conversations are guaranteed occurances for these nurses. This in turn requires the nurses to be prepared to respond appropriately to feelings of patients and relatives, when the decision to end treatment is taken. Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ experiences of breakpoint conversations. Method: A qualitative study where nurses were interviewed in focus groups. The resulting material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: Five categories were highlighted; ”When care changes direction”, ”To be comfortable in the profession”, ”Cooperation in the professional team”, ”The art of conveying information” and ”Allowing space for time and emotions”. For the nurses, the words breakpoint conversation, implies giving tough information to patients and relatives. Dedicating time to answering questions, cooperation between professions and lack of resources were highlighted in the results. Conclusion: Breakpoint conversations affects all who are involved, both patient, relatives and health-care professionals. Nurses have an impactful role in ho breakpoint conversations are formed and received. Understanding one’s role in breakpoint conversations is a necessity in encountering patients and relatives in a difficult situation.

Bakgrund: Ordet kejsarsnitt kommer från latin och innebär att barnets tas ut genom livmoderväggen med ett snitt långt ner på buken. Det föds närmare 200 000 barn om året i Sverige och av dessa är 17,3 procent förlösta genom kejsarsnitt. Tidigare forskning beskriver vikten av en fungerande och tydlig kommunikation i operationsteamet kring patienten, för att patientsäkerheten ska uppfyllas och en säker vård ska kunna bedrivas vid ett akut kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av kommunikation under ett akut kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ studie där data inhämtades via 14 stycken frågeformulär utformade enligt critical incident technique. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom tabell, citat och löpande text. Resultat: Kommunikation är viktigt vid akuta kejsarsnitt, men beroende på vilka som ingår i operationsteamet och vilken erfarenhet de har med sig kan kommunikationen vara mer eller mindre uttalad. Aspekter, förutom yrkeserfarenhet, för en välfungerande kommunikation är tid, samarbete och rutiner. Slutsats: I resultatet framkommer att kommunikationen tar sig olika uttryck i olika team, där rutiner och yrkeserfarenhet påverkar hur man kommunicerar. En fungerande kommunikation behöver operationsteamet arbeta aktivt med, då det medför ett positivt teamarbete, bra stämning på sal och en säker vård. / Background: The word caesarean section is Latin and means that the baby is delivered through the uterine wall with an incision far down on the abdomen. Nearly 200,000 babies are born each year in Sweden and of these, 17.3 per cent are delivered by caesarean section. Previous literature describes the importance of clear and well-established communication in the surgical team responsible for the patient, so that patient safety standards are met, and safe care can be provided in an emergency caesarean section. Aim of the study: To describe the operating team's experiences of communication during an emergency caesarean section. Methodology: A qualitative study where data were collected via 14 questionnaires designed according to the critical incident technique and data were analyzed according to a qualitative content analysis and reported by table, citation and running text. Results: Communication is important in acute caesarean sections, though depending on who is part of the surgical team and what experience they have, the quality of the communication can vary. Elements, besides professional experience, for a well-functioning communication were time, attitude, and clarity. Conclusion: The result shows that the communication patterns varies depending on whom is a part of the team, where routines and professional experience form the communication. The operating team needs to work actively with a functioning communication as it is important for a positive team work, a good atmosphere in the ward and safe care.

Bakgrund: Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat pumpa runt blod till kroppens olika organ, detta resulterar i att ischemi uppstår och en eventuell död. Hjärtinfarkter är den vanligaste orsaken till hjärtstopp, det kan även orsakas av andra tillstånd samt olyckor. Runt 1300 personer överlever hjärtstopp årligen i Sverige och siffran ökar på grund av bättre sjukvård. Den grundutbildade sjuksköterskan möter patienter som överlevt ett hjärtstopp oavsett vart i vården sjuksköterskan väljer att arbeta. För att kunna förbättra vårdkedjan genom att samverka i team och ge personcentrerad omvårdnad krävs det att sjuksköterskan har förståelse för vilka problem dessa patienter upplever. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa patienters upplevelse av att överleva ett hjärtstopp samt hur det har påverkat deras välbefinnande. Metod: Detta examensarbete utfördes i form av en litteraturstudie. Arbetet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet genererade fyra teman: “Brist i sjukvården”, ”Den nya identiteten”, ”Existentiella frågor”, ”Familj & stöd” och tolv subteman. Konklusion: Slutsatsen är att patienter upplever att deras välbefinnande har försämrats efter ett hjärtstopp. Samtliga av de fysiska, psykiska och emotionella aspekterna av välbefinnandet blev påverkade av bland annat långvariga symtom orsakade av hjärtstoppet. Efter hjärtstoppet uppstod även flera existentiella frågor för patienterna. Patienterna beskriver ett missnöje med vården då de kände att de blivit övergiva vid hemgången samt att sjukvården missade att behandla deras psykiska hälsa. Genom att samverka i team och arbeta personcentrerat hade sjuksköterskan kunnat motverka majoritet av patientens problem och förbättrat deras välbefinnande. / Background: When a cardiac arrest occurs the heart will stop pumping blood to the body's organs, this will lead to ischemia and possible death. Myocardial infarction is the most common cause of cardiac arrest but other conditions and accidents can also cause it. It’s estimated that 1300 persons survive a cardiac arrest annually and the number of survivors is growing due to better healthcare. Regardless of where nurses choose to work they will encounter cardiac arrest patients. To be able to improve the care for the patient as a team and to work person-centered the nurse must understand what type of problems this patient group is experiencing. Aim: The aim of this study was to compile patient ́s experience of surviving a cardiac arrest and how it affected their well-being. Method: A literature study was used as a method for this research paper. The literature study was based on ten articles with qualitative study design. Result: The result generated four themes: “Flaws in the healthcare”,” My new identity”,” Existential questions”, “Family & support” and twelve sub teams. Conclusion: The conclusion is that patients felt that their well-being had deteriorated after surviving a cardiac arrest. The physical, psychical, and emotional aspect of the patient’s well-being had been affected by prolonged symptoms by the cardiac arrest. After the cardiac arrest several existential questions also arose for the patient. A dissatisfaction with the healthcare was described by the patients. This in relation to feeling abandoned after being discharged from the hospital and that the healthcare failed to treat their mental health. By collaborating in teams and working person-centered the nurse would be able to reduce the majority of the patient’s problems and also improve their well- being.

Bakgrund: Sjuksköterskor har ansvar att tidigt identifiera försämrade patienter på vårdavdelningar och kontakta den mobila intensivvårdsgruppen (MIG) för konsultation. Studier har visat att patienter med ökat vårdbehov kan vistas på vårdavdelningar som inte har adekvata personal- och övervakningsresurser. Dessa otillräckliga resurser och att vårda flera patienter samtidigt innebär en stressande arbetssituation. Samarbetet i team mellan intensivvårdssjuksköterskan och sjuksköterskan är avgörande för atten MIG konsultation ska fungera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan vid en MIG konsultation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Åtta sjuksköterskor på vårdavdelningarintervjuades. Resultat: Analysen utmynnade i fyra underkategorier, två kategorier och ettövergripande tema. Det övergripande temat beskrev en sista utväg som innebar att MIG finnssom ett stöd och en trygghet för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Hur samarbetet med intensivvårdssjuksköterskan upplevdes berodde på många faktorer som bemötande, förståelseför arbetssituationen och respekt för sjuksköterskans kunskap. Hur samarbetet fungerade med intensivvårdssjuksköterskorna berodde på hur sjuksköterskorna blev bemötta vid MIG-konsultationerna. Slutsats: Oftast är samarbetet i team mellan sjuksköterskor och intensivvårdssjuksköterskor positivt. Dock kan svårigheter förekomma vilka grundade sig i intensivvårdssjuksköterskornas nedlåtande attityder. Intensivvårdssjuksköterskorna behöver ha förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och ha rimliga förväntningar på dem. / Background: Nurses have a responsibility to early identify deteriorated patients in the general wards and contact the mobile intensive care group (MIG) for consultation. Studies have shown that patients with increased care needs may be in a ward that does not have the adequate staff and monitoring resources. These insufficient resources and nurses multiple patients at the same time implies a stressful work situation. Collaboration in teams between the intensive care nurse and the nurse is crucial for a MIG consultation to work. Aim: To illuminate the nurse's experience of collaboration with the intensive care nurseduring a MIG consultation. Method: Eight individual, semi-structured interviews with nursesworking at four care wards were analysed using inductive qualitative content analysis.Results: The analysis result was presented in four sub-categories, two categories and one theme. The overall theme a last resort described that MIG was there to support the nurses andit was safe to have the MIG at the hospital. How the collaboration with MIG was experienced depended on intensive care nurses´ attitude towards the nurses, such as their understanding of the nurses´ work situation and respected the nurses´ knowledge. How the collaboration worked with the intensive care nurses depended on how the nurses were treated at the MIG-consultations. Conclusion: Most nurses has a positive experience of working with the intensive care nurse, but there were difficulties with the team collaboration. However, difficulties may arise which are based on the condescending attitudes of the intensive care nurses. The intensive care nurses must understand the nurses' work situation and have reasonable expectations of them.

Andelen äldre personer ökar i Sverige och världen vilket innebär att efterfrågan av vård ökar, men all vård behöver inte ske på sjukhus. Insatser som kan förhindra undvikbar slutenvård bör vara viktiga att arbeta fram dels ur ett hållbarhetsperspektiv, men även viktigt för att minska den påfrestning, förvirring och försämrad hälsostatus en sjukhusvistelse kan innebära för den äldre sköra patienten. Mobila närsjuksvårdsteam som utgår från sjukhusen är en relativt ny vårdform i Sverige och introducerades i Västra Götalandsregionen för ungefär 10 år sedan. Mobila närsjukvårdsteam gör insatser för sköra patienter med komplexa behov i hemmet och i teamen arbetar bland annat sjuksköterskor. Inom sjuksköterskans kompetensområde ingår att självständigt kunna ansvara för omvårdnad av patienter, inneha förmågan att se hela patientens livsvärld samt arbeta för en säker vård.  Syftet med den här studien är att belysa sjuksköterskans arbete med sköra patienter i mobila närsjukvårdsteam. Denna studie har genomförts som kvalitativ metod med induktiv ansats och bygger på intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sjuksköterskor verksamma på tre olika mobila närsjukvårdsteam. Resultatet av vår studie har visat att sjuksköterskan i mobila närsjukvårdsteam har en viktig roll då de utför avancerad vård i hemmet genom samverkan i team och med andra vårdaktörer. Sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv med patienten i fokus och på så sätt kan andelen onödiga sjukhusinläggningar minska. Vår studie visar att snabb uppföljning i hemmet av sköra patienter som skrivs ut från sjukhus skapar trygghet samt minskar återinläggningar. Dessutom är rätt vård av sköra äldre patienter en organisatorisk fråga och vården behöver bedrivas av rätt kompetens. Sjuksköterskans arbete i mobila närsjukvårdsteam innebär att arbeta med hållbar utveckling genom att konsumtion av slutenvård minskar. / The proportion of older people is increasing in Sweden and the world, which means that the demand for care is increasing, but all care need not executed in hospitals. Efforts that can prevent avoidable outpatient care should be important to work on from a sustainability perspective, but also important to reduce the stress, confusion and deteriorating health status a hospital stay can cause for the older fragile patient. Mobile local health care teams executed from the local hospital are a relatively new form of care in Sweden. Mobile local health care teams were introduced in the Västra Götaland region about 10 years ago. Mobile local health care teams makes efforts for fragile patients with complex needs in their home.  The registered nurse’s expertise includes being able to independently be responsible for the care of patients, having the ability to see the entire patient's needs and working for patient's safety. The aim of this study is to illustrate the nurse's work with fragile older patients in mobile local health care teams. This study has been conducted as a qualitative method with an inductive approach and is based on interviews as a data collection method. We have interviewed nurses working on three different mobile local health care teams. The result has shown that the registered nurse in mobile local health care teams plays an important role as they carry out advanced care in the home through collaboration in teams and with other healthcare players. The registered nurse has a holistic perspective with the patient in focus, unnecessary hospitalizations and re-admission can be reduced. This study shows that fast follow-up in the home of fragile patients who are discharged from hospitals creates security and reduces re-admissions. In addition, proper care of fragile elderly patients is an organizational issue and care needs to be conducted by the right expertise. Registered nurse's work in mobile local health care teams means working with sustainable development by reducing the consumption of inpatient care.