Min vetenskapliga essä utgår från en händelse där ett syskonpar kommer till förskolan bärandes kläder som gick utanför deras könsnorm. Med utgångspunkt från denna händelse har ett dilemma vuxit fram, om hur vi pedagoger i förskolan bemöter barn som går emot de könsnormer som råder, men också utifrån hur jag som vikarie kan agera i en sådan situation. Jag ställer mig frågande till hur flickor och pojkar bemöts av pedagoger i förskolan, samt hur jag som vikarie framför mina åsikter i förskoleverksamheten. Detta examensarbete är skrivet i essäform, som jag menar hjälper mig att reflektera kring mitt eget agerande samt utveckla min egen yrkesroll. I reflektionsdelen för jag en diskussion kring mina frågeställningar och jag undersöker också olika perspektiv utifrån de individer som medverkar i min gestaltning. I mitt examensarbete utgår jag från teoretiska begrepp som poststrukturalismen feminism, genus och normkritik.

Vår kvalitativa enkätstudie behandlar frågan kring hur vikarier upplever bemötandet iförskolan samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att trivas och kunna utföra sittarbete. Förskoleverksamheten är beroende av de vikarier som finns i organisationen,och enligt forskning är vikariers arbetsmiljö sämre än övriga anställdas. Utifrånovanstående och egna erfarenheter, där vikarier uttrycker olika erfarenheter kring sintrivsel runt om på olika förskolor, valde vi att ta reda på hur de verkligen upplever.Syftet med vår studie är att skapa en insikt om hur vikarien upplever och erfarbemötandet i förskolan samt skapa en förståelse för vikariens förutsättningar i detrörliga arbetet. Vår förhoppning är att vår studie ska kunna bidra till en förståelse förvikarien, vilket i sin tur kan ge vikarien goda förutsättningar. Med hjälp avfenomenologi som teoretisk bakgrund, försöker vi skapa förståelse för och analyserainkommen empiri. Utifrån vald analysmetod (EPP-metoden), bad vi informanterna att besvara vår enkät så detaljerat och öppet som möjligt. Studiensresultat visar att vikarier överlag upplever att de bemöts på ett välkomnande sätt iförskolan, men även en motsats visar sig. Det framkommer i studien att bemötandetskiljer sig åt beroende på var vikarien arbetar, vilket grundar sig i olika faktorer. Istudien framkommer det att bemötande, inkludering och vägledning (i form avinformation), är tre faktorer som avgör huruvida vikarien kommer att trivas på den tillfälliga arbetsplatsen eller ej.

AbstraktDenna undersökning syftar till att undersöka vikariers erfarenheter och förutsättningar för att skapa en trygg och säker idrottsundervisning. Bakgrunden till undersökningen är mina egna erfarenheter av att arbeta som vikarie och lärare. Jag har uppmärksammat att förutsättningarna för att förbereda säkra lektioner är minimala. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har jag samlat in data om respondenternas upplevelser och perspektiv. Genom en fenomenologisk ansats görs en analys på respondenternas upplevelser och perspektiv. Resultaten av analysen indikerar bland annat att respondenternas idrottsbakgrund och erfarenheter av skador formar deras medvetenhet om säkerhetsåtgärder. Trots individuella skillnader är respondenterna eniga om att säkerheten är en grundläggande förutsättning för effektiv undervisning. Vikarierna och ersättarna betonar vikten av att anpassa aktiviteterna efter elevernas ålder och förmåga samt att förbereda dem genom uppvärmning, att belysa regler och rutiner samt genomgång av teknikövningar för att minska skaderisken. Analyser med hjälp av professionsteorin visar på olika nivåer av professionell autonomi hos respondenterna. Bristande tillgång till extra personal i idrottshallen utgör en utmaning för vikarierna att hantera säkerhetsrelaterade situationer. Vikarierna visar en medvetenhet om sitt ansvar för att skapa en trygg undervisningsmiljö och betonar vikten av att alltid vara medvetna om möjliga risker. Slutsatsen är att vikariers erfarenheter och förutsättningar för att skapa en trygg och säker idrottsundervisning påverkas av deras idrottsbakgrund, syn på säkerhet och professionell befogenhet. Framtida forskning kan fokusera på att utveckla resurser och stöd för vikarier samt att undersöka elevernas perspektiv på säkerhet och trygghet i idrottsundervisningen.

In my essay, I describe a situation that happened at a preschool during my service as a replacement childcare worker. There I address some issues that deal with power relations in preschool, exercise of power and how it can affect children in their free play. In my story, a regular staff, claims some local rules that I think are contrary to curriculum rules on children’s development. I myself do participate in the event. I feel at a disadvantage in what’s going on. The purpose of this scientific essay is to analyse power relationships within preschool from different perspectives using some scientific theories. One is the theory of power that Foucault presents in Monitoring and Punishment, a study in everyday life's drama by Goffman and the other is status change concept by Johnstone. I reflect on what has happened and find that I too may have neglected colleagues and been able to make them feel inferior in certain situations. This discovery I will bring with me and act differently in future similar situations.

Arbetsplatsintroduktionen syftar till att introducera arbetsplatsen för den nyanställde och informera om exempelvis rutiner och arbetsuppgifter. Genom att använda en genomarbetad och rutinmässig introduktion kan man bidra till en ökad känsla av trygghet och förståelse hos den nya medarbetaren. Personalen är den främsta resursen för att bibehålla tryggheten för vårdtagarna och kvalitet på vårdinsatserna, vilket uppmärksammar vikten av att använda sig av en gynnsam och effektiv arbetsplatsintroduktion. Covid-19-pandemin har inneburit en kris för en stor del av Sveriges sociala verksamheter, inte minst för äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka nuvarande introduktion för vikarier på särskilda boenden och hur inskolningen under covid-19-pandemin upplevts genom att besvara frågeställningarna; ’hur är den allmänna introduktionsplanen utformad för verksamheterna?’, ’hur upplever nya medarbetare introduktionsperioden?’ samt ’hur upplever enhetschefer och vikarier covid-19-pandemins påverkan på arbetsplatsintroduktionen?’. Metodtriangulering används i undersökningen i form av kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen skedde via enkäter och telefonintervjuer från vikarier och enhetschefer på särskilda boenden. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorierna socialisation och psykologiskt kontrakt. Socialisation innebär en process där individen lär sig, ofta omedvetet, hur den ska fungera i ett sammanhang. Psykologiskt kontrakt avser sociala villkor mellan chef, kollegor och individen. Studiens resultat pekar på att det råder tidspress på särskilda boenden, ekonomiska begräsningar och bristfälliga organisatoriska förutsättningar för enhetscheferna. Det framkom även att vikarier vill ha en given handledare samt fler dagar i introduktion för att känna sig trygg i sina arbetsuppgifter. Slutsatsen visar på att implementering av förslag såsom ökad uppföljning, ytterligare rutiner vid introduktion, webbaserade utbildningar och ökat kompetenskrav skulle kunna leda till en förbättrad och mer omfattande arbetsplatsintroduktion där nyanställda får en bättre inställning till arbetet, ökat engagemang och trivsel på arbetsplatsen.

Med en kvalitativ ansats och med ett kritiskt perspektiv ifrågasätter denna studie hur Vikariebanken som verktyg påverkar arbetare i den operativa nivåns handlingsutrymme. Syftet är att belysa hur personal upplever Vikariebankens funktion i relation till sin arbetsmiljö och vilket handlingsutrymme de har att påverka sin arbetssituation kopplat till Vikariebanken. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer av fast anställda undersköterskor på ett äldreboende samt en fokusgrupp där anställda och före detta anställda av Vikariebanken möts och diskuterar upplevelser av sin anställningsform. Det insamlade materialet har vi kategoriserat utifrån en abduktiv metod där den empiriska och teoretiska rösten pendlar och reflekteras mot varandra för att skapa nya perspektiv. Vår studie resulterar i att individens handlingsutrymme står i relation till omgivande sociala strukturer. Om sociala strukturer, som exempelvis arbetets ideologi, inte synliggörs begränsas individens handlingsutrymme vilket också skapar ett fängslande grepp om vilka möjligheter den enskilda individen har att göra motstånd mot ohållbara arbetssituationer.