Bakgrund Kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna ge god vård. Med en ökande del människor som talar ett annat språk så ställs vårdpersonalen inför svårigheter när detta utgör ett hinder. Att studera vilka konsekvenser som uppkommer i samband med språkhinder samt hur det påverkar vården är därför intressant. Syfte Syftet var att belysa konsekvenser som uppkommer vid språkhinder mellan vårdpersonal och patienter som inte talar det officiella språket i landet, sett ur ett personalperspektiv.    Metod  En kvalitativ litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, Artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Pubmed. 315 st titlar samt abstract lästes och efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar daterade 2012–2017. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegs analysmodell. Resultat I litteraturstudiens resultat framkommer att vårdpersonalen upplever att det uppkommer konsekvenser vid språkhinder mellan vårdpersonal och patient.  Artiklarna som tagits fram har belyst dessa konsekvenserna De är i många avseende samstämmiga. Resultatet kan tjäna som vägledning för vårdpersonalen hur vården kan komma att förbättras. Vilka verktyg som finns till hands samt hur dessa kan komma att användas på bästa sätt. Det har även framkommit vilka svårigheter som uppkommer vid språkhinder och på vilket sätt det går att hantera dessa på. Litteraturöversiktens resultat påvisar 2 huvudkategorier: Osäker kommunikation och Hantering av språkhinder samt 7 underkategorier som beskriver ovanstående kategorier. Slutsats  Det är viktigt att belysa konsekvenserna som kan uppstå när kommunikationen är ett hinder mellan patienter och sjukvårdspersonal. Att inte kunna förstå varandra kan leda till misstolkningar och en misstro mot vården. För att kunna ge bästa möjliga vård måste man i möjligaste mån undanröja kommunikationsproblem. Det behövs en större insikt hos vårdpersonalen om att kommunikationssvårigheter inom vården är vanliga och att det finns ett ökat behov av kunskap om olika sätt att hantera detta på. Det är viktigt att förstå och respektera patienternas känslor och behov, särskilt när det gäller patienter som genom sitt språkhinder hamnar i en utsatt situation.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation med hjälp av tolk är ett behov som ständigt ökar inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska kunna föra dialog med patienten baserad på respekt, lyhördhet och empati. För att kunna arbeta efter dessa riktlinjer krävs tolk om patienten har bristande språkkunskaper i svenska. Att undersöka patienters upplevelse av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor kan uppmärksamma tolksamtalens styrkor och brister och på så vis förbättra patientens säkerhet, integritet och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att kommunicera med hjälp av tolk i möten med sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie som baserades på vetenskapliga kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Tre huvudkategorier med tre subkategorier vardera framträdde. 1. Tolken ger empowerment: Tolken skapar förutsättningar för att uttrycka sig, Att känna sig stärkt och Att bli bemött med respekt. 2. Tolken – ett nödvändigt ont: Att tvingas förlita sig på någon annan, Att känna sig som en börda och Att hamna vid sidan av. 3. Tolken hindrar: Ett hinder mot fri kommunikation, Ett hot mot integriteten och Språkhinder som består. Diskussion: Tolken är betydelsefull för patientens delaktighet. Patienter upplever ibland ett missnöje över tolkens bristande kompetens. Det är viktigt för patienten att få avgöra huruvida professionell tolk eller närstående ska användas som tolk i mötet med sjuksköterskan. Resultatet diskuteras delvis utifrån modellen personcentrerad vård.

Bakgrund: En del patienter som söker hälso- och sjukvård har ett annat modersmål än vad som talas i landet de söker vård. Det leder till svårigheter att erbjuda vård och problem med att tillgodose information om hälsoåtgärder till patienten. Tidigare forskning visar på de problem patienter upplever i sådana situationer. Problem: Missförstånd kan uppstå mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma modersmål. Patienter kan inte beskriva sina symtom vilket leder till svårigheter att få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta kan leda till att patienter känner sig diskriminerade och upplever att de inte får den vård de har behov av. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i omvårdnadsarbetet med patienter som har ett annat modersmål. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med 11 artiklar, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Resultat: När översättning med tolk användes underlättades kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Missförstånd minskade i informationsutbytet vilket bidrog till att omvårdnaden förbättrades. Patienternas oro avtog då de delgavs information som de förstod. Det var likaså viktigt att avsätta tid för kommunikationen med patienterna med ett annat modersmål. Slutsats: När sjuksköterskor har stöd i kommunikationen med patienter med ett annat modersmål bidrar det till bättre omvårdnad. / Background: Some patients seeking healthcare have a different mother tongue than what is spoken in the country seeking healthcare in. This leads to difficulties in providing care and information on health measures to patients. Research shows the problems patients experience in such situations. Problem: Misunderstanding can occur between nurse and patients when the same language is not spoken. Difficulties in describeing symptoms can lead to difficulties in meeting patients caring needs. Patients can feel discriminated and experiencing not receiveing the care they need. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of communication when caring for patients who have a different mother tongue. Method: A general literature review was conducted with 11 articles, nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Result: Use of interpretor in translation facilitated communication between the nurse and the patient. Misunderstandings decreased in the information exchange, which contributed to nursing improvement. The patients' concerns subsided as they understood the information. It was important to set aside time for the patients with another mother tongue. Conclusions: When nurses have support in communication with patients with another mother tongue contribute to a better care.