Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte. / There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson & Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.

Bakgrunden till denna studie är det idag växande mångkulturella samhälle vi har i Sverige. För att arbetet inom skolan ska kunna ge nästa generation kunskaper om människors likheter och olikheter, behöver verksamma inom skolan arbeta med litteratur som visar upp en mångfald på ett inkluderande sätt. I arbetet för ett mer inkluderande samhälle är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att analysera och undersöka vilken didaktisk potential det finns i tre för studien utvalda böcker. Teorier som studien utgår ifrån är intersektionalitet som handlar om att studera hur flera olika skikt bidrar till mellanmänskliga maktstrukturer. Studien utgår även ifrån Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi och världsmedborgare. Det sistnämnda definieras som en människa som tar hänsyn till att det finns andra kulturer än ens egna och att det finns många olika normer och seder som anses vara det normala. De böcker som i studien analyseras är utgivna av förlaget Olika och skrivna av Ebba Berg. Resultatet visade på att de tre böckerna har olika teman och en bred didaktisk potential. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren i att välja böcker med en didaktisk potential i ett arbete för barns utveckling till framtida världsmedborgare.

“Does provocativeliterature have a place in Swedish courses in high school? An examination of the didactic potential of American Psycho”. The essay aims to examine the didactic potential of the novel American Psycho with the support of the theoretical concept of alienation and Rita Felski's four aspects of reading (recognition,enchantment, knowledge, shock). By highlighting the defamiliarizationeffects that exist in the novel's duplications and extremes, the result shows a variety of didactically relevant questions. Among other things, the alienating effects show how the shifts in aspects could arise regarding issues concerning identity, human conditions and the view of society and people. Consequently, the results show that provocative literature, and in particular American Psycho, can be motivated on the basis that it challenges the student to new thoughts and opensnew perspectives, despite controversial and provocative content.

Uppsatsens syfte är utifrån en analys av den svenska romanen Ya Leila av Donia Saleh (2020) få förståelse för hur litteraturundervisning i svenskämnet i relation till mångkulturalitet och critical literacy kan se ut. Metodiskt utgick studien från Malin Alkestrands definition av begreppet didaktisk potential för att få syn på hur litteraturen kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor kopplat till mångkulturalitet. Begreppet kombinerades med Hilary Janks fyra dimensioner av critical literacy: makt, tillgång, mångfald och design. Dimensionerna utgjorde analyskategorier och kunde på så vis synliggöra studieobjektet ur olika perspektiv. Resultatet av analysen visade att det fanns en didaktisk potential hos Ya Leila när det kommer till kritiskt textarbete med fokus på mångkulturalitet. Det fanns hos verket möjligheter att synliggöra samtliga av de fyra dimensionerna av critical literacy samt för elever att utveckla sin demokratiska kompetens och vara delaktiga i att förändra sin omvärld. / The purpose of this thesis is to distinguish how literature education within the subject of Swedish in relation to multiculturalism and critical literacy may look like, by analyzing the Swedish novel Ya Leila by Donia Saleh (2020). Methodically the study is based on Malin Alkestrand’s definition of the concept didactic potential, with the purpose to exemplify how literature can be used to discuss values in relation to multiculturalism. It is combined with Hilary Janks’ four dimensions of critical literacy: domination, access, diversity, and design. The dimensions were used as analytical categories and thus, they could highlight the study object from different perspectives. The result shows how Ya Leila possesses a didactic potential when it comes to critical readings with a focus om multiculturalism. There exist in the novel opportunities to discuss the four dimensions of critical literacy. There are also room for students to develop a democratic competence and for them to participate in changing the world around them.

Denna litteraturstudies syfte är att undersöka didaktisk potential i tre utvalda skönlitterära texter. Studien kommer att, utifrån de teoretiska ingångarna litteraturdidaktik och didaktisk potential, undersöka hur skönlitteratur kan öppna upp för samtal runt värdegrundsfrågor med fokus på psykisk ohälsa i grundskolan. Med metoden närläsning har vi granskat tre utvalda böcker som tematiserar psykisk ohälsa för att undersöka dels på vilket sätt den psykiska ohälsan beskrivs, dels vilken didaktisk potential som böckerna innehåller. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ litteraturanalys för att belysa hur psykisk ohälsa beskrivs i de olika texterna. Sedan har en diskussion förts om hur innehållet skulle kunna vara relevant att använda i skolan för att belysa psykisk ohälsa.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

Följande studie är gjord utifrån en kvalitativ textanalys på två av Katarina Taikons uppmärksammade berättelser om den romska flickan Katitzi. Berättelserna Katitzi och Katitzi och Swing (Taikon, 2015) har analyserats dels utifrån läroplanen för grundskolan och dess värdegrund (Skolverket, 2019, s. 5), dels den didaktiska potential som berättelserna kan erbjuda för klassrumsundervisningen. I berättelserna förekommer flertalet stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt och de roller respektive kön har i berättelserna. Den mångkultur som går att finna är den svenska samt den romska kulturen. Då handlingen kretsar kring den romska flickan Katitzi ges en tydlig bild av den romska kulturen. Sett till alla människors lika värde och solidaritet mellan människor finns det många exempel på romers utanförskap och mindervärde. Utifrån dessa värdegrundaspekter som framkommit ökar berättelsernas didaktiska potential. Berättelserna skildrar flertalet stereotypa framställningar av exempelvis könsroller något som ger upphov till diskussion för att belysa ämnet. Den tydliga bild av romers utsatthet och levnadsvillkor ger kunskap om skilda kulturer, alla människors lika värde samt mänskliga rättigheter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

I denna uppsats undersöks två dystopiska romaners samhällskritiska funktion och didaktiska potential för gymnasieklassrummet. Materialet som analyseras är Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse (2017) (originaltitel The Handmaid’s Tale 1985) och Kazuo Ishiguros Never Let Me Go (2005) (originaltitel Never Let Me Go 2005). Utifrån ett ekokritiskt och litteratursociologiskt perspektiv analyseras bland annat de olika typerna av samhällsfrågor som: förtryck, hållbarhet och teknologisk utveckling, också i relation till tidigare forskning inom området. Utifrån analysen hålls också en diskussion om huruvida romanerna innehåller material som bör och kan förvaltas i ett gymnasieklassrum. Analysen visar bland annat att det skulle gå att arbeta parallellt med romanerna i ett klassrum då de tar upp liknande ämnen på olika sätt. Både förtryck och miljöetiska frågor är centrala ämnen som behandlas i båda romanerna och olika faktorer som påverkar karaktärernas status i de samhällen de lever i behandlas. Analysen visa också att dessa romaner, trots att de är utgivna för en vuxen publik, är lämpliga att använda sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieklassrummet.

No description available.