No description available.

Syftet med denna studie är att analysera en barnboksserie utifrån genus. Ett holistiskt perspektiv används där böckerna analyseras i sin helhet med bilder och text. En tabell med manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord konstrueras med stöd från teoretisk litteratur. Tabellen används sedan för att analysera böckerna med hjälp av flera kategorier.  Handbok för superhjältar innehåller vissa karaktärer med de traditionella könsmönstren men också några som bryter mot dessa normer. Huvudkaraktären Lisa och hennes vänner förändras och utvecklas under böckernas gång till mer normbrytande och självsäkra individer. Genom att utnyttja den tillhörande lärarhandledningen och lägga till diskussionsfrågor om genus kan böckerna användas av verksamma lärare i undervisning kring traditionella könsmönster och jämställdhet. / The purpose of this study is to analyse a series of children’s literature from the perspective of gender. A holistic perspective is used to analyse the books in a wide way with text and pictures together. A chart was constructed with male and female characteristics and associated words found in theoretical literature. The chart was then used to analyse the books with the help of several categories. Guide for superheroes contains some characters that follow traditional gender stereotypes but also some characters that break these norms. The main character Lisa and her friends change and evolve during the progress of the story by breaking the stereotypical gender norms and become more self-certain. By following the structure of the teacher’s manual and adding questions about gender, these books can be used by working teachers to address and discuss gender and equality.

Syftet med denna studie är att göra en kvalitativ textanalys och bildanalys av Elias och Agnes Våhlunds böcker Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). Studien undersöker böckernas text- och bildinnehåll utifrån ett värdegrundsperspektiv, med inriktning på litteraturens karaktärer. Vidare diskuteras böckerna i anknytning till läroplanens värdegrundsuppdrag och hur de kan tillämpas i undervisningen för att belysa värdegrunden. Min studie tillämpar en kvalitativ textanalys och bildanalys, samt tolkningstraditionen hermeneutiken. För att kunna undersöka mina två utvalda böcker, med inriktning på litteraturens karaktärer, utifrån ett värdegrundsperspektiv tillämpas, bland annat, pedagogikprofessorn Gunnel Colneruds tolkning av värdegrundens fem grundläggande värden. Slutsatsen av studien är att värdegrundens fem grundläggande värden synliggörs i Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). De utvalda händelserna synliggör: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män och Solidaritet mellan människor. Slutsatsen är att böckerna Ensam och Vargen kommer kan användas i undervisningen för att belysa värdegrunden då värdegrundens fem värden synliggörs hos karaktärerna i de utvalda händelserna.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.