I denna uppsats analyseras bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) skriven av Camilla Brinck. Syftet med bilderboksanalysen är att undersöka hur karaktärerna i bilderboken Musse & Helium, i duvjägarnas klor (2020) gestaltas utifrån ett genusperspektiv samt hur de förhåller sig till traditionella könsmönster i barnlitteratur. Utöver bilderboksanalysen diskuterar vi hur bilderböcker i allmänhet kan användas för att främja lärande om genus. Uppsatsen har ett hermeneutistiskt förhållningssätt som utgår från en kvalitativ bild- och textanalys där vi med fokus på vår tolkning skapar mening utifrån det som vi anser mest väsentligt i text och bild i förhållande till våra forskningsfrågor. Karaktärerna som analyseras är huvudkaraktärer, motståndare och medhjälpare. För att synliggöra traditionella könsmönster hos karaktärerna gjordes analysen med hjälp av litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2004) karaktärsdrags-schema för barnlitteratur. Studiens resultat visar att bokens huvudkaraktärer utmanar traditionella könsmönster medan medhjälpare och motståndare bekräftar dem. Vidare visar studiens resultat att lärare bör besitta mycket goda kunskaper kring genus. Lärare bör kunna sätta in sådant som rör kön och genus i ett större sammanhang för att se till att skolans jämställdhetsmål uppnås.

Denna studie är en kvalitativ studie med metodansatsen textanalys. Intentionen är att undersöka hur köns- och genusframställningar kommuniceras i nutida populära barnlitterära verk för yngre elever. Studien diskuterar hur implicita och explicita budskap förmedlas i barnlitteratur, genom att undersöka skönlitteratursmaterialets didaktiska potential i värdegrundsarbetet för Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022). Studiens syfte uppnås genom en kritisk diskursanalys med fokus på huvudkaraktärerna och några utvalda bikaraktärer med ett kön- och genusperspektiv. Det teoretiska ramverket i studien består av flera olika diskursanalytiska perspektiv. Den analysmetod som har tillämpats vid analys av textmaterialet är Faircloughs tredimensionella modell. Studien inkluderar även en bildanalys för att undersöka bildernas kommunikation och en multimodal analys för att granska samspelet mellan text och bild. Bildanalysresultatet visar att en konventionell tolkning kan göras om karaktärernas könstillhörighet genom att granska karaktärernas kroppsfärger, ögon och om karaktären har eller inte har ögonfransar. I resultatet framkommer det att kvinnliga respektive manliga könsnormer och könsmönster förmedlas i materialet.

Studiens syfte är att urskilja teman i böckerna om Musse och Helium genom en litteraturanalys, samt vilka teman som framkommer genom elevers (åk 1–2) tolkning av ett utdrag ur böckerna. Studien fokuserar även på befintliga och framtolkade teman från böckernas tillhörande lärarhandledning. Studiens tre resultat jämförs i en komparativ analys. De teman som tolkades fram i litteraturanalysen var; det goda och det onda, dörren till ett magiskt land, att ta lärdom av livets utmaningar, samt det kompetenta barnet. De teman som eleverna tolkade fram i textsamtalen var; det goda och det onda, den hemliga fantasivärlden och allt hänger på dom!. I analysen av lärarhandledningen tolkades en mängd olika teman fram, några var redan vedertagna i instruktionen, vår tolkning av lärarhandledningen landade i att det går att urskilja flera teman beroende på vilken avsikt som finns. I den komparativa analysen så synliggjordes likheter och skillnader mellan de olika teman som tolkats fram i samtligt resultat. Analysen synliggjorde också möjligheter och svårigheter mellan olika arbetssätt. Vår huvudsakliga slutsats är att vi ser goda möjligheter med att arbeta med detta material med tillhörande lärarhandledning i undervisning. Materialet bör däremot inte ses som fullständigt, då vi ser fler möjligheter att använda det skönlitterära verket än vad lärarhandledningen innefattar.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.