No description available.

John Ajvide Lindqvist is one of Sweden’s most prominent authors of horror fiction. Despite the fact that his texts appear in a number of learning materials and didactic contexts, research is limited when it comes to how his texts can be used in teaching. Therefore, the purpose of this study is to deepen the understanding of how Lindqvist's novel Little Star (2010) can be discussed as a possible literature selection in the subject of Swedish in upper secondary school. The study examines the ways in which the novel could engage the reader. It also discusses how the novel could raise issues related to core values, possibly promoting empathy and an understanding of others, as well as distancing oneself from violence and oppression. The study suggests that the novel's use of ambivalence, explicit depictions of violence and questionable morality could deter some students, but also create reader engagement and encourage ethical reflection. One conclusion is that Little Star could constitute a beneficial literature selection, provided that the teacher uses mindful pedagogical strategies while teaching. / John Ajvide Lindqvist är en av Sveriges mest omtalade skräckförfattare. Trots att hans texter förekommer i ett antal läromedel och didaktiska sammanhang är forskningen begränsad när det kommer till hur hans texter kan användas i undervisningen. Den här studiens syfte är därför att öka förståelsen för hur Lindqvists roman Lilla stjärna (2010) kan diskuteras som ett möjligt litteratururval inom svenskämnet på gymnasieskolan. Studien undersöker på vilka sätt romanen skulle kunna väcka engagemang hos läsaren. Den diskuterar också hur romanen kan öppna upp för att arbeta med värdegrundsfrågor och möjligtvis främja inlevelse och förståelse för andra, liksom att eleverna tar avstånd från våld och förtryck. Studien föreslår att romanens ambivalens, explicita våldsskildringar och moraliskt tveksamma budskap skulle kunna avskräcka vissa elever men samtidigt också kunna väcka engagemang och uppmuntra till etisk reflektion. En slutsats är att Lilla stjärna skulle kunna utgöra ett produktivt litteratururval, förutsatt att läraren arbetar med romanen utifrån medvetna pedagogiska strategier.

I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.

The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.