Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1998. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 188-195). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1998. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 188-195). Also available on the Internet.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.

Föreliggande systematiska litteraturstudie presenterar tidigare forskning om litteratursamtal och introverta elever. Syftet är att undersöka hur lärare kan genomföra litteratursamtal med introverta elever. Studien inkluderar 14 publikationer där doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och facklitteratur ingår. Mycket av forskningen utgår från det sociokulturella perspektivet. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter tre teman; introverta elever, litteratursamtal samt strukturerade samtal med tystlåtna elever.  Studiens resultat visar att introverta elever ofta har en tystlåten framtoning. De har behov av en trygg lärmiljö med möjlighet till återhämtning. Introverta elever föredrar enskilt eller omsorgsfullt strukturerat arbete i mindre grupper. I och med införandet av läroplanen lgr 22 kommer strukturerade samtal, såsom litteratursamtal ges ett större utrymme i svenskundervisningen. Forskning visar att elever förhåller sig positiva till litteratursamtal. Det finns dock didaktiska fallgropar med litteratursamtal då de ibland används mer som förhör än som ett dialogiskt textsamtal. Forskningsresultat beträffande elevers lärande i samband med samtal går isär. Viss forskning menar att mindre verbalt aktiva elever löper en risk att klara sig sämre i skolan, medan annan forskning visar att muntligt deltagande inte nödvändigtvis måste vara en förutsättning för lärande.