Global ETD Search

1	"Det är ofta jag som samtalar" - om förekomsten av jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet på grundskolans senare år Kreü, Linda, Brandt Nilsson, Carina January 2006 (has links) <p>Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande:</p><p>När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas.</p><p>Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation.</p><p>Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen.</p> Jämlika samtal klassrumssamtal Education Pedagogik
2	"Det är ofta jag som samtalar" - om förekomsten av jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet på grundskolans senare år Kreü, Linda, Brandt Nilsson, Carina January 2006 (has links) Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ”samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare”. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden. De resultat vi kom fram till var följande: När det gällde variabeln kön och dess betydelse för hur man hävdar sig i samtal i klass-rummet visade det sig att pojkarna var dem som hördes mest. Detta skulle kunna innebära att flickornas möjlighet till samtal med läraren blir sämre än pojkarnas. Möbleringen har betydelse för hur samtal utformar sig i klassrummet. Våra informanter satt i grupper om fyra och fyra vilket främjade samtal eleverna emellan, men samtal mellan lärare och elever främjades inte i större mån än om eleverna hade suttit i traditionell föreläs-ningssittning. Den optimala klassrumsmöbleringen för jämlika samtal mellan lärare och elever torde vara att sitta i cirkel eller hästskoformation. Dock är, enligt vår mening, den allra viktigaste variabeln som kan påverka hur samtal i klassrummet formas, lärarens tillämpade grundfilosofi om undervisning. Lärarnas pedagogik i den undersökta urvalsgruppen verkade, av vad vi kunde finna, inte vara på ett sådant sätt att den skapade ett klimat för jämlika samtal i klassrummet. Vår slutsats är följaktligen att det av vår uppsats framgår att det inte förekommer samtal i klassrummet mellan lärare och elever enligt definitionen. Jämlika samtal klassrumssamtal Education Pedagogik
3	Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen Rosén, Jenny January 2006 (has links) Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter. klassrumssamtal kvinnors och mäns språk sfi-undervisning
4	Emotionell och instrumentell stöttning i klassrumssamtal. : En studie om lärares erfarenheter i ämnet svenska i årskurs 2–3 / Emotional and instrumental support in classroom conversations. : A study on teachers’ experiences in the subject of Swedish in grades 2-3. Widen, Tina January 2022 (has links) I föreliggande studie undersöks fyra lärares erfarenheter av olika former av stöttning i klassrumssamtal i årskurs 2–3. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare kan stötta elevers kunskapsutveckling i ämnet svenska. Teorin som ligger till grund för studien är sociokulturell med en modell som visar hur eleverna får stöttning i sin kunskapsutveckling utifrån emotionell och instrumentell stöttning. Materialet till studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 2–3. Det insamlade materialet är analyserat dels utifrån en innehållsanalys som utgår från forskningsfrågorna, dels en tolkning som utgår från den teoretiska modellen. Av studien framgår att samtliga lärare beskriver att de använder sig av såväl lärarledda som elevledda klassrumssamtal och både emotionell och instrumentell stöttning för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den emotionella stöttningen sker genom att lärarna visar att de tror på elevernas förmåga att svara på en fråga eller utföra en uppgift. Den instrumentella stöttningen sker genom att tillämpa bildstöd för att eleverna ska utveckla sin ordförståelse och därigenom kunna vara delaktiga i samtalen som sker mellan lärare och elever men också med användande av materiella verktyg som reglerar interaktionen i undervisningen. Emotional support instrumental support interaction material tools sociocultural perspective classroom conversation teacher-led conversations student-led conversations compulsory school Emotionell stöttning instrumentell stöttning interaktion materiellt verktyg sociokulturellt perspektiv klassrumssamtal lärarledda klassrumssamtal elevledda klassrumssamtal grundskola Languages and Literature Språk och litteratur
5	“Enmansshow” eller flerstämmighet? - En fallstudie i vad som påverkar elevers deltagande i klassrumssamtal “A one-man show” or a polyphonic and dialogic classroom? - A case study of how students participate in classroom conversations Österling, Palle, Wahlström, Sara January 2017 (has links) Gymnasiets svenskämne präglas till stor del av samtal i olika former och som svensklärare är det vår uppgift att skapa förutsättningar för elevers muntliga såväl som skriftliga språkutveckling. Dock är de klassrumssamtal som till så stor del präglar svenskämnet inte alltid dialogiska och inkluderande. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån en fallstudie, beskriva och jämföra ett elev- och lärarperspektiv på klassrumssamtal i svenskämnet på gymnasiet. För att undersöka detta har vi tagit vår teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och Olga Dysthes (1996) begreppsapparat kring samtal och flerstämmighet. Med hjälp av vår metod, en elevenkät, en lärarintervju och tre klassrumsobservationer, har vi undersökt olika aspekter av hur man som lärare kan skapa förutsättningar för ett flerstämmigt klassrumssamtal och försökt ge svar på frågorna: ”Vilka faktorer menar läraren påverkar hur eleverna deltar i klassrumssamtal?” och ”Vilka faktorer menar eleverna påverkar hur de deltar i klassrumssamtal?”. Resultatet visar att det är en kombination av faktorer som deltagarstrukturer, lärarens frågor och feedback, intresse, trygghet, multimodalitet, klassrumsmöblering och förberedelse som påverkar hur elever deltar i klassrumssamtal. En slutsats vi drar är att ingen av dessa faktorer ensam är en garanti för elevdeltagande och flerstämmighet i klassrumssamtal. Det är genom att medvetet kombinera dessa olika faktorer som lärare kan skapa förutsättningar för flerstämmiga klassrumssamtal. En faktor förefaller dock vara överordnad de övriga, nämligen förberedelse. Genom att låta elever förbereda sig innan klassrumssamtal känner de sig tryggare och sannolikheten att de ska delta aktivt i dessa ökar. dialog flerstämmighet helklassamtal klassrumssamtal monolog resonemang smågrupssamtal sociokulturellt perspektiv Humanities and the Arts Humaniora och konst
6	Klassrumssamtalets mönster och betydelse Nerbring, Jens Thomas January 2017 (has links) With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers. klassrumssamtal dialog sociokultur den närmaste utvecklingszonen IRF IRE struktur sociokulturellt perspektiv uppföljning Social Sciences Samhällsvetenskap
7	Ett samtal för alla : En systematisk litteraturstudie om hur introverta elever kan inkluderas i samtal om litteratur / The inclusive classroom talk : A systematic literature study on how to include introverted pupils in literature talk Degiorgi, Cecilia, Jonsson Rathjen, Mikaela January 2022 (has links) Föreliggande systematiska litteraturstudie presenterar tidigare forskning om litteratursamtal och introverta elever. Syftet är att undersöka hur lärare kan genomföra litteratursamtal med introverta elever. Studien inkluderar 14 publikationer där doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar och facklitteratur ingår. Mycket av forskningen utgår från det sociokulturella perspektivet. Materialet har bearbetats genom en innehållsanalys och kategoriserats efter tre teman; introverta elever, litteratursamtal samt strukturerade samtal med tystlåtna elever. Studiens resultat visar att introverta elever ofta har en tystlåten framtoning. De har behov av en trygg lärmiljö med möjlighet till återhämtning. Introverta elever föredrar enskilt eller omsorgsfullt strukturerat arbete i mindre grupper. I och med införandet av läroplanen lgr 22 kommer strukturerade samtal, såsom litteratursamtal ges ett större utrymme i svenskundervisningen. Forskning visar att elever förhåller sig positiva till litteratursamtal. Det finns dock didaktiska fallgropar med litteratursamtal då de ibland används mer som förhör än som ett dialogiskt textsamtal. Forskningsresultat beträffande elevers lärande i samband med samtal går isär. Viss forskning menar att mindre verbalt aktiva elever löper en risk att klara sig sämre i skolan, medan annan forskning visar att muntligt deltagande inte nödvändigtvis måste vara en förutsättning för lärande. introverted pupils quiet pupils silent pupils literature talk classroom talk teaching inclusion primary school elementary school introverta elever tystlåtna elever litteratursamtal klassrumssamtal undervisning inkludering grundskola Specific Literatures Litteraturstudier Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
8	Se tapetblommorna : F–3-lärares syn på hur didaktiska val och klassrumsmiljö kan inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal / See the wallflowers : Primary school teachers’ views on how the learning environment can include quiet pupils in conversations Degiorgi, Cecilia, Jonsson Rathjen, Mikaela January 2023 (has links) Föreliggande empiriska studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärares didaktiska val tillsammans med klassrumsmiljön kan ge tystlåtna elever i de tidiga skolåren förutsättningar att delta under samtal i svenskämnet. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i årskurs 1–3. Centrala begrepp för studien är tystlåtna elever, samtal och klassrumsmiljö. Resultaten visar att lärare arbetar medvetet med stöttning av enskilda elever på individnivå i form av makro-, meso- och mikrostöttning. Lärarna använder sig även av instrumentellt och emotionellt stöd på gruppnivå. Resultatet visar att lärare är väl medvetna om hur de nyttjar den fysiska klassrumsmiljön för att ge elever möjlighet att delta i samtal. Samtliga lärare är noga med att understryka vikten av ett gott klassrumsklimat för att tystlåtna elever ska våga tala. De intervjuade lärarna berättar om gynnsamma metoder för att inkludera tystlåtna elever i klassrumssamtal. Studien visar att lärare behöver ge elever tid att utveckla sin muntlighet i mindre och större sammanhang. Lärare behöver även variera sin undervisning för att låta tystlåtna elever göra sina röster hörda genom andra uttryckssätt än verbalt. quiet pupils silent pupils scaffolding support didactic methods classroom talk inclusion primary school elementary school social classroom environment physical classroom environment tystlåtna elever stöttning stöd didaktiska metoder klassrumssamtal undervisning inkludering grundskola klassrumsklimat fysisk klassrumsmiljö Humanities and the Arts Humaniora och konst Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results