Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning?</p><p>Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning? Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Syftet med studien var att studera vårdnadshavare som samtidigt deltar i SFI-undervisning och deras erfarenheter av att delta i sina barns utvecklingssamtal i grundskolan. Studien utgick från följande frågeställningar om hur vårdnadshavares erfarenheter av utvecklingssamtal i grundskolan visar sig, beskrivna av dem själva, vilka möjligheter och hinder som vårdnadshavarna beskriver att de har erfarenheter av och vad har SFI-undervisningen betytt för vårdnadshavarna för att delta i sina barns utvecklingssamtal, enligt deras beskrivningar? Studiens teoretiska utgångspunkter är ett interkulturellt perspektiv och Systemic Functional Linguistics (SFL) och metodologiska utgångspunkter är semistrukturerade intervjuer och analyser av narrativer. Resultatet visar att gemensamt i berättelserna var att vårdnadshavarna först använde tolk i sina barns utvecklingssamtal men att när de började förstå svenska bättre så ville de hellre klara sig utan och fann strategier för det. Gemensamt var att fråga läraren eller ta hjälp av sina barn och en variation var att använda engelska eller att läraren hade samma modersmål som vårdnadshavaren. Möjligheter och hinder för att delta i utvecklingssamtalen varierade. Vårdnadshavarnas strategier möjliggjorde deltagandet. Hinder som visade sig var när läraren pratade fort och använde svåra ord, vilket samtidigt blev en möjlighet om läraren omvänt pratade långsamt, tydligt och med enkla ord. Resultatet gör synligt interkulturella förhållningssätt där deltagarna visar förståelse för varandras olika etniska bakgrund och kulturella skillnader, vilket kan ses som förutsättningar för tillitsfulla relationer och att våga fråga läraren. Vårdnadshavarnas vilja att klara sig själva är möjlig att förstå ur ett SFL-perspektiv där språket ska fungerar för att tolka upplevelser, skapa mening och kommunicera, vilket är drivkrafter för att lära sig språket. Resultatet visar inte att vårdnadshavarna gav SFI-undervisningen någon särskild betydelse för att delta i sina barns utvecklingssamtal. Däremot visade begränsat antal timmar i undervisningen och flertalet studieavbrott att det ledde till att andraspråksinlärningen drar ut på tiden, vilket går att förstå som svårigheter för att nå ett funktionellt språk.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning.Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används PierreBourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande:• Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur?• Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur?De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kulturbestår av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda avförfattarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaperproblematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras. Texternabetonar olika typer av symboliskt kapital som är användbart inom olika fält. Samtliga fält, däraktörerna i texterna rör sig, består av svenska miljöer som till största del befolkas av etnisktsvenska individer. Invandraren i texterna är nästan alltid en iakttagare som försöker att lärasig hur man gör och försöker anpassa sig till situationen. Invandraren uppfattas som enokunnig elev som ska lära sig det rätta sättet att agera.