No description available.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B. Thompsons försök att skapa en ”social theory of scandal”. Begreppet symboliskt kapital hämtas ur Pierre Bourdieus kapitalteorier. Efter en strategisk urvalsprocess fastslås att Juholtskandalen och Littorinaffären är de politiska skandaler som utgör studiens fall. Metodologiskt är detta en kvalitativ textstudie där Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram, ett stort antal tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter utgör det empiriska materialet. Genom att först koda partiprogrammen för att utläsa på vilket sätt påståenden relaterar till kapitalskapande nyckelteman och sedan koda tidningsartiklar efter dess förhållningssätt till dessa nyckelteman försöker studien hitta samband däremellan. Studiens slutsatser är att tidningar i relativt liten utsträckning angriper partispecifikt symboliskt kapital i sin rapportering kring politiska skandaler och att vidare forskning kring bland annat vilken roll enskilda partimedlemmars produktion av symboliskt kapital spelar för dess partier föreslås.

In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.

No description available.

<p>Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.</p><p>Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.</p><p>Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler.</p><p>Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet.</p><p>Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser.</p><p>I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.</p>

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen. Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp. Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar. Inläggen har kodats, en kvalitativ metod har tillämpats och jag har en deduktiv ansats då jag utgår från att pröva min teori om att bloggen fungerar som en optimerad intryckstyrning där man vill ge intryck av att inneha statussymboler. Resultatet som framkommit och analyserats är att det är stort fokus på att presentera olika typer av statussymboler (som sorterats in i ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital). Alla dessa kapital är frekvent förekommande i materialet. Vidare förs en analys hur intryckstyrningen ser ut i bloggen, vad som är möjligt och inte, och huruvida bloggen fungerar som en optimal intryckstyrning, med bättre förutsättningar för att styra publikens intryck än utanför cyberrummet. Med detta menas att jag vill se om det i cyberrymdens och bloggens värld går att styra publikens intryck mer framgångsrikt utan att tappa masken eller visa skiftande impulser. I resultatets första del kodar jag blogginläggen för att se vilka symboliska kapital som bloggaren vill visa på att denna besitter. I resultatets andra del redovisar jag vilka verktyg som bloggaren använder för att utöva intrycksstyrningen. Det skrivna ordet och språket är bloggarens främsta verktyg och i och med användandet av ett informellt språk kan bloggaren ge intryck av ett oförberett framträdande. Jag vill alltså förklara vilka intryck bloggaren ämnar överföra, på vilket sätt det görs och huruvida det är en framgångsrik intryckstyrning i förhållande till den som sker i ett fysiskt möte. Slutligen förs en diskussion vad denna intryckstyrning med andra förutsättningar och redskap får för konsekvenser för bilden av bloggaren, läsarna och samhället.

Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion. The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world. By interviewing four adolescents who worked as IT-guides for the elderly we get a picture of the skills and capital the adolescents consider themselves to possess that helped them to increase digital inclusion. The results show that it is not merely digital skills that the adolescents deem important to increase digital inclusion. In many ways their social abilities and the mutual learning laid a foundation for the elders to visit, and revisit, the IT-guides and enhanced the elders' curiosity about computers and the internet.

This essay discusses how insurance companies inform policyholders regarding home insurance. What level of support do insurance companies offer policyholders in order to supply them with enough knowledge to make an informed decision? Is information regarding insurance communicated in simple terms, or is it riddled with industry specific terminology?The essays focus is important to examine from a social context; Swedish social process does not select an insurer for an individual who neglects to choose one for their home insurance. Sweden's welfare system does otherwise provide a helping hand for a lack of decision with regard to preschool and school choice.

Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform.   Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten.   Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor. Syftet är att skapa förståelse för adelns reaktion på dräktreformen. Studien visar att adeln reagerade negativt på att bära en nationell dräkt.   Uppsatsen börjar med en genomgång av svenska uniformer från 1600-talet och fram till den gustavianska eran. Sedan beskrivs Gustav III:s nationella dräkt och vilka reaktioner dräktreformen gav upphov till. Slutligen diskuteras dräktreformen ur det symboliska  perspektivet.