Denna studie handlar om Gustav III:s dräktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell dräkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform.   Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgår från Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets åsikter om reformen. Studien ska också analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella dräkten.   Metoden är litteraturstudier och teorin har sammanfattats från flera litterära källor. Syftet är att skapa förståelse för adelns reaktion på dräktreformen. Studien visar att adeln reagerade negativt på att bära en nationell dräkt.   Uppsatsen börjar med en genomgång av svenska uniformer från 1600-talet och fram till den gustavianska eran. Sedan beskrivs Gustav III:s nationella dräkt och vilka reaktioner dräktreformen gav upphov till. Slutligen diskuteras dräktreformen ur det symboliska  perspektivet.