Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B. Thompsons försök att skapa en ”social theory of scandal”. Begreppet symboliskt kapital hämtas ur Pierre Bourdieus kapitalteorier. Efter en strategisk urvalsprocess fastslås att Juholtskandalen och Littorinaffären är de politiska skandaler som utgör studiens fall. Metodologiskt är detta en kvalitativ textstudie där Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram, ett stort antal tidningsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter utgör det empiriska materialet. Genom att först koda partiprogrammen för att utläsa på vilket sätt påståenden relaterar till kapitalskapande nyckelteman och sedan koda tidningsartiklar efter dess förhållningssätt till dessa nyckelteman försöker studien hitta samband däremellan. Studiens slutsatser är att tidningar i relativt liten utsträckning angriper partispecifikt symboliskt kapital i sin rapportering kring politiska skandaler och att vidare forskning kring bland annat vilken roll enskilda partimedlemmars produktion av symboliskt kapital spelar för dess partier föreslås.