Education about and for the home has been part of the Swedish education system for over one hundred years, and Home and Consumer Studies (HCS) has been compulsory for all pupils since the common nine-year school system was introduced in 1962. For all this time food has been a central theme, however we know very little of what food means in this context. The aim of this thesis was to seek to understand the construction of food in HCS. This thesis consists of four papers that explore food in HCS from the perspective of teachers and pupils, the role of the classroom and how food in HCS is part of a larger cultural context. Observations and focus group interviews were used to collect data. The material consists of field notes from 13 days in three HCS classrooms and transcripts of focus group interviews with 25 HCS-teachers and 20 pupils. The analytical methods used were based on social constructionist assumptions which were supplemented by theories on culture, space and spatiality. Results show that teachers constructed both pupils’ homes and society in general as deficient in relation to health. Their role, as public health commissioners, was to educate pupils about food on issues such as health and sustainability. Pupils relied on their personal experiences from home to make sense of food in HCS. To them, home was the authentic place for food where everyday life took place. Food in HCS on the other hand was de-authenticised and sometimes hard to make sense of. This meant that there was a limited shared understanding between pupils and teachers. A spatial analysis of the HCS classroom as a learning space for food showed that past ideologies and traditional power geometries were built into the physical layout and social relationships constructing the room. Food in HCS was found to reflect cultural values of the surrounding society at the same time as a specific HCS cuisine emerged. Food in HCS was thus constructed as contested in interaction between food, pupils, teachers and classroom as well as in relation to a wider context.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>