The purpose with this paper is to use an older belletristic litterature, like in this case Ett sällsamt öde by Frida Stéenhoff and do a queer theoretical analysis of the short story and then discuss the didactical implications the short story and my reading of the short story can have in the Swedish school and the work to active counteract discrimination. I have designed three questions who can answer my purpose with this paper. The following questions are: - How do Mikael and Ethel challenge the heterosexual standard? - How can the important breakfronts in the short story be comprehended and explained by the queer theory? - What in my reading of the short story can be actualized as relevant in the didactic field? The method I have used to answer these questions is a queer theoretical close reading of the short story. I have been able to use this method with the help of the queer theoretical perspective as my thesis and concepts such as Butler’s perfomativity and Foucault’s categorizing and exlusion are important concepts in my analysis and result. The conclusion I have been able to reach is that the short story Ett sällsamt öde actually is a story that can be used in the Swedish school and the work to actively counteract discrimination. With the queer theoretical perspective as my basis I have been able to find four different aspects that I consider important for the story itself but also to discuss with the students in school. These four aspects are Mikael Ignace’s identity, his suicide and Ethel’s psychological state and her way back to the nursing home as she herself once upon a time was admitted to. These four aspects challenge the heterosexual state and can from a queer perspective interpreted as Frida Stéenhoff’s figurative metaphors for a more comprehending society. With these aspects to my help I want to use queer pedagogy with my students to show them that norms, categorizing and similar aspects are constructions built by human beings and therefore are able to be critically examined and that they are changeable.

Purpose: The purpose of this study is to clarify and analyze alienation, as a social phenomenon described in two teenage books. The study will also examine the creation of sympathy towards main characters and what impact the novel as a whole could have on it. The intention is also to uncover the role of the Other, as well as to visualize the creation of distance between different ethnic groups. Method: The study is based on a qualitative text-analysis. It includes four different dimensions, including the author’s background and the researcher´s interpretation. Conclusion: The study demonstrates that it´s possible to find values in both of the novels, and therefore makes it possible to create opinions and statements that may contribute to alienation. It also demonstrates that alienation can appear in different forms based on the characters different background. Question formulation: What attitudes and values towards immigration, ethnicity and alienation can be found in the two novels? How are they conveyed in the two novels? What differences and similarities could be found in the characters' ethnic alienation?

Syftet med denna studie är att jämföra hur genus och sexualitet skildras i Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) och dess filmatisering från 2016. Studien ämnar även att utröna hur skillnader i fråga om hur medierna skildrar genus och sexualitet påverkar deras didaktiska potential i svenskundervisningen på gymnasiet. Både romanen och filmen analyseras med ett queerteoretiskt perspektiv. I analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genuskontrakt (1997,2001) för att analysera hur medierna förhåller sig till det normativa system i vilket mannen utgör normen. För att analysera hur karaktärerna förhåller sig till socialt konstruerade föreställningar om genus tillämpas Maria Nikolajevas (2017) schema över stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper. Konstruktioner av genus och sexualitet analyseras med Judith Butlers (2007, 1993) teorier om genus performativitet och den heterosexuella matrisen. I syfte att utröna filmens didaktiska potential i förhållande till romanen används Martha Nussbaums (1997) teorier om världsmedborgare och narrativ fantasi. Analysen visade att det både finns skillnader och likheter i fråga om hur genus och sexualitet konstrueras i de två medierna. Skönlitteraturens förmåga att skildra karaktärernas inre liv gör att romanen i större utsträckning kan skildra hur enskilda karaktärer påverkas av genusföreställningar. Filmen ger dock en komplexare förståelse för hur vissa av karaktärerna förhåller sig till genusstereotyper och den heterosexuella matrisen. Den didaktiska analysen visade att både romanen och filmen kan användas i syfte att utveckla elevernas narrativa fantasi, även om det finns mindre skillnader som bör beaktas i didaktiska sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Syftet med följande studie är att med utgångspunkt i en maktanalys av Mohsin HamidsExit väst undersöka romanens didaktiska potential i svenskämnet och i skolans värdegrundsarbete. Studien refererar till Martha C. Nussbaums teori kring den narrativa fantasin och interkulturell pedagogik som didaktiska verktyg vid arbete med romanen.Exit väst skildrar de utmaningar och svårigheter som flyktingar och immigranter kan uppleva i västvärlden. Genom en maktanalys blir de orättvisa och negativa maktdynamiker som skildras i romanen tydliga. Studien vill visa att eleverna kan utveckla ett empatiskt och emotionellt förhållningssätt till karaktärerna och deras erfarenheter genom narrativa fantasi. Detta i sin tur kan vidga elevernas förståelse för olika människor och deras skilda livsvillkor. Exit väst öppnar även upp för interkulturell undervisning i svenskämnet och i värdegrundsarbetet. Studien visar att det finns didaktisk potential i användningen av romanen i litteraturundervisning för att uppfylla kursmål och värdegrundsarbete.

Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.

Denna vetenskapliga essä syftar till att undersöka läsning på fritidshemmet, vi har i våra berättelser skildrat situationer om hur läsning och läsaktiviteter kommer till uttryck på våra fritidshem och de dilemman som kan uppstå i arbetet med läsning. I elevernas vardag på fritidshemmet så prioriteras inte läsning av vare sig pedagogerna eller eleverna samtidigt ser vi hur läsningen upplevs som en lust- och meningsfull aktivitet när vi besöker biblioteket med eleverna. Vi ställer oss frågorna varför och hur fritidshemmet ska arbeta med läsning och läsaktiviteter samt om det är det kloka överhuvudtaget. Med en hermeneutisk utgångspunkt och utifrån begreppen bildning, narrativ fantasi samt kunskapsteori söker vi i uppsatsen legitimeringsgrunder till varför läsning bör prioriteras i fritidshemmets verksamhet. Empirin i uppsatsen består av observationer i vår vardag på våra respektive fritidshem och även deltagande observation i ett skolbibliotek. Våra observationer samt litteratur kring läsning och fritidshemmet används för att få en fördjupad förståelse av de handlingar som gestaltas i de två berättelserna. / This scientific essay aims to examine reading at after-school centers. In our stories, we have described situations in which reading and reading activities are expressed at our after-school centers and the dilemmas that may arise in the work with reading. In the daily lives of the students at the after-school center, reading is not prioritized by either the educators or the students, yet we see how reading is experienced as a pleasurable and meaningful activity when we visit the library with the students. We ask ourselves why and how the after-school center should work with reading and reading activities, and whether it is wise to do so at all. With a hermeneutic starting point and based on the concepts of education (bildning), narrative imagination, and knowledge theory, we seek legitimizing grounds in the essay for why reading should be prioritized in the after-school center's activities. The empirical part of the essay consists of observations in our daily lives at our respective after-school centers and also participating observations in a school library. Our observations and literature on reading and after-school centers are used to gain a deeper understanding of the actions that are shaped in the two stories.

Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.