Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna tycker att en god lärar- /elevrelation kan ha betydelse för arbetet i slöjden. Vi vill också veta hur eleverna tycker att lärarna ska göra för att bäst bygga upp en relation med eleverna. Det finns skolledare som menar att just den relationsbyggande delen är den som varit det huvudsakliga problemet för lärare som haft det svårt att lyckats på deras skolor (Aspelin, 2018, s. 19). Intervjuerna har gjorts i årskurs åtta och nio i grupper om tre.Utifrån en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer hållits med 18 elever fördelade på sex fokusgrupper. Eleverna valdes ut utifrån förmåga att kunna diskutera i grupp. Efter en tematisk innehållsanalys visar resultatet att en god relation med sin lärare är väldigt viktigt för eleverna, ibland även avgörande för att de ska gå på lektionen. Vi hittade även många likheter med Hirsh (2020) forskning om det relationella ledarskapet i klassrummet, bland annat känslan av uppskattning när en lärare visar omtanke och till exempel frågar vad eleven gjort i helgen.Under intervjuerna visar det sig att eleverna även tycker att en bra lärare ska kunna se till att det är ordning och reda på lektionerna samt visa att det är den som bestämmer i klassrummet. I vidare forskning skulle vi vilja se hur pass viktig relationsbiten är för elevernas utbildning, om det till och med skulle behövas en kurs inom ämnet i framtida lärarutbildning.

På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.

Denna uppsats undersöker huruvida rollspel (inom TV- och PC-spel) kan bidra till svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Vi har utgått från spelet Red Dead Redemption 2 för att sedan analysera dess narrativ och lyfta fram relevanta perspektiv som kan bidra till elevers skönlitterära kunskaper. Genom den hermeneutiska metoden har vi tolkat spelets innehåll, och genom det litteraturvetenskapliga perspektivet narratologi har vi analyserat och tolkat narrativet. Vi har även uppmärksammat behavioristiska inslag i spelets valmöjligheter då spelaren blir belönad vid vissa val. För att avgränsa arbetet har vi utgått från att fokusera vår analys på temana samhörighet och medmänsklighet. Efter analysen har vi kopplat samman vårt resultat med tidigare forskning om arbete med skönlitteratur och lärares kompetenser. Denna uppsats ämnar inte redogöra för hur ett spel kan spelas under lektionstid, utan att undersöka huruvida elevers tidigare spelerfarenheter kan användas i skolan. Det vi har observerat är att spelet omfattar ett långt och komplext narrativ som är unikt för spelvärlden. Det finns andra spel inom rollspelsgenren som är uppbyggda på liknande sätt, men att narrativet drivs till stor del av spelarens val är unikt för Red Dead Redemption 2. Vi har kommit fram till att om läraren besitter didaktiska kompetenser, relationella kompetenser samt ledarkompetenser kan detta narrativ användas i svenskämnets litteraturstudier i relation till läroplanens riktlinjer.

Studien syftar till att undersöka vad verksamma svensklärare i årskurserna 4– 6 har för uppfattningar om hur värdegrunden kan integreras i arbetet med skönlitteratur och vilken betydelse det kan ha för elever. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer som har analyserats för att få en djupgående inblick i hur lärarna ser på integrationen av undervisningsuppdragen. De teoretiska utgångspunkterna studien har utgått ifrån framhäver båda skönlitteraturens unika möjligheter. Judith Langer betonar i sin teori de föreställningsvärldar en läsare bygger upp för sitt inre vid läsning av skönlitteratur medan Martha Nussbaum belyser den narrativa fantasins möjligheter att föreställa sig hur andra människor känner och uppfattar sin värld. Resultaten i vår studie visar att lärarna är överens om att skönlitteratur och värdegrundsarbete med fördel bör integreras och där främst möjligheterna blir framträdande. Resultaten visar även att lärarna är överens om att läsning av skönlitteratur kan ha effekt på elevers utvecklande av ett empatiskt och medmänskligt förhållningssätt. Vi kan med vår studie därmed dra slutsatsen att skönlitteratur och värdegrundsarbete kan bidra till att elever utvecklar betydelsefulla förmågor och att de båda uppdragen med fördel bör integreras.

In this essay I investigate the role of civil society in relation to migrants in the municipality of Kalix, in a rural area in northern Sweden. The purpose is to discover which subject positions that leaders from the civil society describe as possible and which positions they see as possible for migrants. I also want to see which discourses the leaders from the civil associations are a part of and contribute to. The material comes from interviews completed with people involved in civil society and from meetings, organized by the municipality and with participants from civil associations, discussing the subject. The method used is discourse analysis, influenced by Laclau and Mouffes theory about discourses. Foucault´s theory of governmentality is used to examine how civil society and migrants are affected by state control. This control manifests in control mechanisms such as the Swedish government’s establishment program, legislation about migrants rights and economic grants. The analysis is supported by earlier research and theories about multiculturalism and rights. The leaders mainly moved within four discourses: ´multicultural´, ´repressive liberalism´, ´rural preservation´ and ´quality of life and humanity´. The multicultural discourse had a positive view of cultural and religious differences. This discourse made the subject positions of organizer of cultural activities possible for the leaders. Migrants were described as having the position of representatives of specific cultural groups and as group members in need of extra support. The repressive liberalism discourse viewed difference as something negative. The goal was for migrants to be assimilated into the local culture. The leaders adopted the role of tutors. Migrants were described as occupying the subject positions of employment oriented, able to assimilate, and as representatives of all immigrant people. In the discourse about ‘rural preservation’ activities were motivated by goals for a bright future for Kalix. The leaders’ subject positions were understood as coordinators, mentors and debaters. Migrants were understood as competent in particular professions and as desirable long term residents of Kalix. Governmental Control mechanics were considered to be something that limited migrants’ possibilities. The quality of life and humanity discourse has the goal that everyone shall have the possibility to live a good life. The leaders adopted the role as creators of safety and confidence and migrants were considered to be both victims of unfair regulation that limited their legitimacy, and as developers of civil associations. There were antagonisms between the discourses about rights/justice, integration and culture. Because of these conflicts the activities are striving towards different goals and consider different phenomena to be obstacles. Cooperation and the possibilities of getting along are therefore made difficult. Both these antagonisms and the governmental control mechanisms affect which activities can be performed and thereby which subjects positions that are made possible.