På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.