Education about and for the home has been part of the Swedish education system for over one hundred years, and Home and Consumer Studies (HCS) has been compulsory for all pupils since the common nine-year school system was introduced in 1962. For all this time food has been a central theme, however we know very little of what food means in this context. The aim of this thesis was to seek to understand the construction of food in HCS. This thesis consists of four papers that explore food in HCS from the perspective of teachers and pupils, the role of the classroom and how food in HCS is part of a larger cultural context. Observations and focus group interviews were used to collect data. The material consists of field notes from 13 days in three HCS classrooms and transcripts of focus group interviews with 25 HCS-teachers and 20 pupils. The analytical methods used were based on social constructionist assumptions which were supplemented by theories on culture, space and spatiality. Results show that teachers constructed both pupils’ homes and society in general as deficient in relation to health. Their role, as public health commissioners, was to educate pupils about food on issues such as health and sustainability. Pupils relied on their personal experiences from home to make sense of food in HCS. To them, home was the authentic place for food where everyday life took place. Food in HCS on the other hand was de-authenticised and sometimes hard to make sense of. This meant that there was a limited shared understanding between pupils and teachers. A spatial analysis of the HCS classroom as a learning space for food showed that past ideologies and traditional power geometries were built into the physical layout and social relationships constructing the room. Food in HCS was found to reflect cultural values of the surrounding society at the same time as a specific HCS cuisine emerged. Food in HCS was thus constructed as contested in interaction between food, pupils, teachers and classroom as well as in relation to a wider context.

Bakgrund Att slänga mat som är fullt ätbar innebär ett enormt slöseri med jordens resurser. Genom ämnet hem- och konsumentkunskap ges eleverna kunskap i att kunna tillaga mat och kunskap om hur handlingar påverkar jordens resurser. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur tre behöriga och verksamma lärare resonerar kring arbetet med matsvinn under lektioner i hem- och konsumentkunskap. Metod Semistrukturerade intervjuer med behöriga och verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams. Den transkriberade texten analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att deltagande lärare ansåg att planering, inköp och hantering av livsmedel är viktig för att begränsa matsvinn men att det samtidigt är viktigt att eleverna får öva på praktiska moment som ibland genererar matsvinn. Slutsats Studien visar att respondenterna var medvetna om att genom att eleverna behövde visa att de hade förmågan utföra praktiska moment i utbildningen, kunde matsvinn uppstå. Resultatet bekräftar tidigare forskning som visar att elevers smakpreferenser kan utgöra en bidragande faktor. Vidare visar studien att deltagande lärare var medvetna om att deras roll har betydelse, till exempel vid planering, inköp och hantering av livsmedel. I sin tur är det viktigt att lärare ges goda förutsättningar för sitt arbete. Matsvinn påverkar både miljö och ekonomi. Genom skolämnet hem- och konsumentkunskap ges våra unga medborgare bättre möjligheter att göra medvetna val som i sin tur har betydelse för hållbarhet för både individ och samhälle. / Background Throwing away food that is fully edible means a huge waste of the earth's resources. Through the subject of home consumer studies students are given knowledge of being able to prepare food and knowledge of how actions affect the earth's resources. Purpose The purpose of the study was to investigate how three certificated and active teachers reason about the work with food waste during lessons in home and consumer studies. Method Semi-structured interviews with certified and active teachers in home consumer studies. The interviews were conducted digitally via Teams. The transcribed text was analyzed through a qualitative content analysis. Results The results showed that the participating teachers believed that planning, purchasing and handling food is important to limit food waste, but that it is also important that the students get to practice practical steps that sometimes generate food waste. Conclusion The study shows that the respondents were aware that because the students needed to demonstrate that they had the ability to carry out practical aspects of the education, food waste could occur. The result confirms previous research showing that students' taste preferences can be a contributing factor. Furthermore, the study shows that participating teachers were aware that their role is important, for example when planning, purchasing and handling food. In turn, it is important that teachers are given good conditions for their work. Food waste affects both the environment and the economy. Through the school subject home and consumer studies, our young citizens are given better opportunities to make informed choices which in turn have an impact on sustainability for both individuals and society.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen. / <p>Kompletterande masteruppsats.</p>