En vårdfilosofi kan fungera som en grund för hur man ska handla och en förklaring till varför man har handlat som man har. Studien syftar till att beskriva en personcentrerad vårdfilosofi och hur den kommer till uttryck i demensvård. I denna studie har kvalitativa studier av demensvård med ett personcentrerat perspektiv analyserats för att öka förståelsen för hur denna vård upplevs av patienterna och hur den uttrycks i vården.På grund av att patienter med demenssjukdom är extremt sårbara och beroende av andra för sitt välbefinnande är det speciellt viktigt att formulera en vårdfilosofi inom demensvård.Det som är återkommande i resultatet av studien är synen på patienten som en person. Att bli sedd som en person och inte som en sak eller diagnos ger mening åt livet och möjlighet till att uppleva välbefinnande.Personcentrerad vård inom demensvård innebär att bekräfta patienten, vara närvarande i mötet, lyssna till och försöka tolka patientens berättelse, ge patienten frihet och möjlighet att välja och bestämma över sin situation, hjälpa patienten att bevara sina relationer och underlätta eller kompensera för personens förlorade förmågor. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal. / Introduction: Mental illness in students a growing problem. The Swedish school has the task of working with students' safety and to conduct systematic quality work against discrimination and offensive treatment. Purpose: The purpose was to investigate whether pedagogues and student health personnel at a primary school in a municipality in Skane felt that the safety efforts have a positive effect on the students' health. Method: A cross-sectional study with qualitative elements was conducted by educators (n = 65) at an elementary school in Skåne. The data collection was done through a digital survey that was sent out via e-mail. The collected data was analyzed in the statistics program SPSS. Qualitative answers were presented in text form. Result: The response rate was 34%, a too low response rate to be able to generalize the result. Of the respondents, 73% felt that they were participant in the safety work, 91% felt that safety had an effect on the students' health and 67% did not experience any health differences between the sexes. However, there are some differences in which efforts work best and worst in relation to gender. Student initiatives that involve social exchange are perceived to be most positive and punishment most negative. There is a demand for systematic security work. Conclusion: The result links to previous research that both confirms and demonstrates areas for improvement. The existence of the security plan is fundamental. Requested clarity and follow-up can be an expression of the area's size and the difficulty of obtaining a comprehensive picture of the safety work. Different forms of social exchange are what are considered to have an effect on the students' health and should therefore be given priority. Security work can benefit from collegial learning and the content of the safety plan may need to be supplemented. Success factors and improvement proposals can contribute to a clearer anchoring. However, the low response rate should be taken into account and any implementation of proposals should be reconciled with staff.