This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006. The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed. What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing. The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas. The Liberals, Conservatives, Social Democrats and the Left Party appears in this study as distinctly anthropocentric.

No description available.

I denna undersökning analyseras tre ämnesläroböcker i religionskunskap. Syftet är att belysa hur relationen mellan religion och natur representeras samt hur innehållet i läroböckerna relaterar till det centrala innehållet för kursen religionskunskap 1. Undersökningens teori utgörs av diskursanalys och metoden är kvalitativ för att i möjligaste mån tydliggöra vad och hur ämnesområdet representeras i de utvalda böckerna. Undersökningen visar att ämnet ej framskrivs varken tydligt eller koncentrerat i de tre läroböckerna, däremot är de religiösa referenserna till naturen påtagliga och återkommande. Resultatet går emot den tidigare forskning som menar att grön religion har tagit den plats som de traditionella religionerna tidigare erhållit. Däremot följer resultatet den forskning som menar att grön religion tagit plats i det utrymme som skapats av sekulariseringen och individualismen.

Hållbar utveckling utgör utgångspunkten för den fysiska planeringen i dag. För att garantera att miljöinnehåll inkluderas i den fysiska planeringen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Miljöetiska ställningstaganden och natursyner ligger till grund för vad som beaktas i miljöbedömningarna och i dokumentet Agenda 21, som togs fram i och med Riodeklarationen år 1992, förklaras att medvetande kring etik skapar bättre förutsättningar för att främja hållbar samhällsutveckling, vilket motiverar en undersökning om hur natursyner föreligger i svenska MKB:er idag. Natursynerna kan delas in i två kategorier: människocentrerade respektive icke-människocentrerade natursyner. I den förstnämnda ingår den antropocentriska natursynen som innebär att naturen enbart tillskrivs ett instrumentellt värde. Detta innebär att djur och växter endast är värdefulla om de förser människan med resurser. Utgångspunkten i den icke-människocentrerade världsbilden är att naturen och dess ingående delar tillhandahåller ett egenvärde som övergår dess instrumentella värde. Denna världsbild inrymmer två natursyner: biocentrism och ekocentrism. Biocentrismen innebär att samtliga individer och objekt av djur och växter tillhandahåller ett egenvärde medan ekocentrismen utgår från att ekologiska helheter och strukturer, såsom biologisk mångfald och ekosystem, har ett egenvärde som föregår de enskilda individernas egenvärde. Det empiriska materialet består av sju MKB:er för järnvägsplaner. Analysen fokuserar på två delar av dokumenten; dels de avsnitt av MKB:erna som behandlar naturmiljön och dels de avsnitt som hanterar mark och vatten. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys går det att urskilja att de ekocentriska och svagt ekocentriska samt antropocentriska natursynerna är företrädande i miljökonsekvensbeskrivningarna. I delen för Naturmiljö är den ekocentriska och den svagt ekocentriska natursynen dominerande medan antropocentriska utgångspunkter, tillsammans med svagt ekocentriska sådana, får större utrymme i delen för Mark och vatten. Till stor del utgör lagstiftning, förordningar och intressen på högre nivåer utgångspunkter för MKB:er, vilket gör att de miljöetiska ställningstaganden som görs i underlaget reproduceras i miljökonsekvensbeskrivningarna. I många fall motiveras aldrig de olika ställningstagandena; det blir tydligt att visa strukturer eller objekt är värda att bevara men varför dessa är viktiga förklaras aldrig. Detta, tillsammans med att indikationer på flertalet natursyner återfinns i det empiriska materialet, bidrar till en uppfattning om att självmedvetenheten om de miljöetiska ställningstagandena är relativt låg. Genom att på ett teoretiskt plan belysa natursyner är förhoppningen att medvetenheten hos planerare, utredare och beslutsfattare ska öka så att beslutsprocesserna ska bli bättre underbyggda vilket i förlängningen kan bidra till att hållbar utveckling kan främjas.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka elevers kunskaper och relation till frågor om ekologisk hållbarhet, med utgångspunkt i arbete med en skönlitterär text. Vår studie utgick från forskning kopplat till barnlitteratur och dess värden, undervisning inom hållbar utveckling samt ekokritisk läsning. Vi har analyserat bilderboken Rädda Rosala. Analysen bestod av en text- och bildanalys samt en ekokritisk läsning. Vi har även genomfört ett undervisningstillfälle där en elevgrupp fick lyssna på en uppläsning av boken Rädda Rosala för att därefter reflektera över bokens budskap och tema. Efterföljande samtal genomfördes i par och gemensamma diskussioner. Vi var intresserade av vilka ekologiska aspekter eleverna uppmärksammade. Studien visade att det är givande att arbeta med litteratur i undervisningen om hållbar utveckling, eftersom vi såg att eleverna blev engagerade och tillsammans började utveckla ett intresse för frågor om miljö. Ett annat resultat som framkommit är vikten av för- och efterarbete i arbetet med komplexa frågor, såsom hållbar utveckling. Att analysera material som ska användas i undervisning ser vi som väsentligt då vår text- och bildanalys samt vår ekokritiska läsning gjorde att vi kunde göra ett kritiskt motiverat val. Vi har även reflekterat över skolans uppdrag och den outtalade ambitionen att utveckla barnen till vår tids miljöhjältar.

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

Denna studie utforskar hur svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasiet skildrar miljöproblem utifrån ett demokratiskt perspektiv. Mot bakgrund av Läroplan för gymnasiet 2011:s skrivelser och tidigare forskning om demokrati och miljömedvetenhet i läromedel genomförs en kvalitativ textanalys av fem läroböcker. Det som framing-analysen kommer fram till är att miljöproblemen framställs både som ett hot mot mänskligheten och som orsakade av mänskligheten. Dock behandlas miljöproblemen inte i första hand som frågor vilka behöver hanteras genom demokratiska processer. I stället framställs medborgare huvudsakligen vara kapabla att agera som konsumenter, inte som demokratiska subjekt.

Debatten kring jakt är alltjämt relevant ur en samtida svensk kontext där olika värden såsom biologisk mångfald, jordbruket med sina ekonomiska, kulturella och djuretiska aspekter, omsorg om vilda djur samt jaktformers kulturhistoriska arv bland lokalbefolkningen företräds. I Sverige finns yrkesjägare, jaktkritiker, fritidsjägare, människor som vuxit upp med jakt och människor som inte har någon egentlig relation till eller medvetenhet om jakt samt det mesta däremellan. Denna uppsats genomför en innehållsmässig idéanalys av Jägareförbundets utbildningsmaterial för jägarexamen Jägarskolan utifrån etiska och miljöetiska teorier med syfte att tolka vilka idéer om värde och moraliska skyldigheter som görs i materialet. Uppsatsen finner att materialet kan anses uttrycka en svagt ekocentrisk dygdetik där arter och ekosystem samt i viss mån icke-mänskliga djur kan anses ha ett egenvärde samt att odlandet av vissa egenskaper och färdigheter är nödvändiga för en etiskt korrekt förståelse och handlande.

Deep ecology seeks answers to and treats the earth's ecological crisis by digging down to the root of the problem. In deep ecology, an ecocentric worldview where human life is part of all living things is preferred over the anthropocentric view where humanity places itself at the center of the world. The purpose of this study was to investigate perceived interconnectedness with the rest of nature and how that connection affects possible environmental activism. Engagement can stem from various reasons and the study also examines whether or not it is based on the principles of deep ecology. With the intention to answer the study's research questions, a survey consisting of 18 questions was designed with both closed and open-ended answers, which enabled the use of both quantitative and qualitative analysis methods. The survey was distributed online, and data were collected from 95 individuals, 72% female and 28% male. The results showed that a 93% of the respondents see themselves as environmentally conscious people. A statistically significant majority agreed with the eight principles linked to the deep ecology movement, and it can therefore be assumed that these principles are at least partially accepted by environmentally conscious people. 55% of the respondents replied that the reason for their environmental activism is that they are committed to "nature of which we are all a part", this result is of interest regarding the focus on the ecocentric worldview in this study. The results show that a statistically significant majority agree that a stronger sense of connection with nature makes them want to make more environmentally conscious choices. This particular result encourages continued research of the subject, and a continuation of digging deeper for possible solutions to the ecological crisis. / Djupekologin söker svar till, och behandlar, jordens ekologiska kris genom att gräva ner till roten av problemet. En ekocentrisk världsbild där människan är en del av allt levande föredras framför den antropocentriska bilden där människan sätter sig själv i centrum. Syftet med denna studie är att undersöka människans upplevda samhörighet med resten av naturen och hur den samhörigheten påverkar eventuellt miljöengagemang. Detta engagemang kan komma från olika anledningar och studien ville även undersöka huruvida det grundar sig i djupekologins principer eller ej. För att besvara studiens frågeställningar utformades en enkät bestående av 18 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ, vilket möjliggjorde användandet av både kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Enkäten distribuerades online och data samlades in från 95 individer, varav 72% kvinnor och 28% män. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna, 93%, svarade att de ser sig själva som miljömedvetna människor. En signifikant majoritet instämde med de åtta principerna kopplade till den djupekologiska rörelsen och det kan därför antas att dessa principer är minst delvis godtagna av miljömedvetna människor. 55% av respondenterna svarade även att anledningen till deras miljöengagemang är att de engagerar sig för ”Naturen som vi alla är en del av”, detta resultat är av intresse med tanke på fokuset på denekocentriska världsbilden. Resultatet visar också att en signifikant majoritet svarar instämmande till att en starkare känsla av samhörighet med naturen får dem att vilja göra mer miljömedvetna val. I synnerhet detta resultat gör att studien uppmuntrar till fortsatt utforskning av ämnet, och till att gräva djupare efter lösningar till den ekologiska krisen.

Även om bevarandebiologi finner sina rötter inom ekocentrismen, är bevarande idag oförnekligt centrerat runt människan och hennes behov. En del forskare menar dock att detta synsätt kan komma att underminera syftet med bevarande. I en snabbt förändrande värld med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald har biologers roll aldrig varit viktigare, inte minst blivande biologer. Men vad anser biologer att syftet med bevarande är? Syftet med denna studie är att undersöka om biologers och biologistunders anledningar till bevarande är grundade i mer ekocentriska eller antropocentriska värderingar, samt om det finns några generationella skillnader mellan dessa grupper. Vidare undersöks även om det finns några skillnader i hur biologigemenskapen känner på det personliga planet och hur de anser man bör agera i praktiken. För att svara på dessa frågor framställdes en webbaserad enkät som över 300 arbetande biologer samt biologistudenter på universitetsnivå svarade på. Varje deltagare fick en poäng för ekocentrism utifrån deras svar på enkätfrågorna för att underlätta kvantitativa statistiska analyser. Majoriteten av deltagarna visade över lag på en stark benägenhet mot ekocentriska värderingar när det kommer till syftet med bevarande. Den statistiska analysen visade inte någon signifikant skillnad i poäng för ekocentrism mellan arbetande biologer och biologistudenter eller mellan generationer. Deltagarna uttryckte även en skillnad i deras personliga värderingar, som lutade mer mot ekocentriska värdegrunder, jämtemot hur man bör utföra naturvårdsåtgärder i praktiken, där ett mer antropocentrisk och monetärt perspektiv ansågs användbara och i vissa fall nödvändiga. Bevarandeetik är långt ifrån en simpel dikotomi mellan ekocentrism och antropocentrism, och de kan lätt bli komplext med tanke på alla olika involverade intressenter. Biologers idéer om att en antropocentrisk utgångspunkt är det bästa eller enda sättet att förmedla naturens värde till allmänheten, organisationer eller myndigheter riskerar att vara kontraproduktivt för det långsiktiga syftet med bevarande. Det resurstörstiga vinstbaserade samhället vi är en del av kommer inte att förändras över natt, men vi kan definitivt utbilda och uppmuntra både unga som gamla till naturupplevelser i hopp om att skapa en bättre förståelse om och relation till naturen. Inte minst borde vi uppmuntra biologer att agera utifrån deras ekocentriska värderingar. / Even though conservation finds its roots in ecocentrism, the main reasons for protecting nature today are undeniably centered around humans and their needs. Some scientists argue that this way of regarding nature might undermine the purpose of conservation. In a rapidly changing world with climate change and an ongoing loss of biodiversity the biologist’s role has never been more important, particularly future biologists. But what are biologist’s reasons for preserving nature? This study aims to better understand if professional biologists’ and biology students’ reasons for conservation are based on more ecocentric or anthropocentric values, and if there are any generational differences among these groups. Furthermore, it aims to find out if there are any differences in how biologists personally feel and how they think one should act when implementing conservation measures. To answer these questions an online questionnaire was created and answered by over 300 university-level biology students and professional biologists. Each participant was then given a score for ecocentrism based on their answers to the questionnaire, to facilitate quantitative statistical analyses. Most participants showed a strong overall inclination towards ecocentric values regarding the purpose of conservation. The analysis showed no significant difference in the score for ecocentrism between either students and working biologists nor among generations. The participants also expressed a difference in their personal values, which leaned more towards ecocentric values, versus how one should act, where they saw the usefulness of an anthropocentric and economic way of valuing nature. Conservation values are anything but a simple dichotomy between ecocentrism and anthropocentrism, and they can easily become complex with the many different stakeholders involved. Biologists’ beliefs that an anthropocentric approach might be a good way, sometimes the only way, to make the general public, organizations or governments understand the value of nature might be counterproductive to the purpose of conservation. The resource hungry profit-based society we are a part of will not change overnight, but we can certainly educate and encourage young and old people to experience nature in the hope of creating a better understanding and bond with nature and nevertheless encourage biologists to act upon their ecocentric values.