<p>Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning. Västvärldens dominans, FN-systemets svagheter och USAs konstanta närvarande i form av maktbalanserande är några av de ämnen studien koncentrerar.</p>

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001. / During the days of the cold war, almost nothing was going on in the Security Council when itcame to items about creating a safer environment and long- term solutions to conflicts aroundthe world. The main reason was probably the locked positions between the two super powers;the United States and the Soviet Union, which resulted in the fact that when one of thecontracting parties raised a resolution proposal in the Security Council, the other partynormally raised their veto on the issue and the decision procedure was blocked.After the cold war all of this changed and the locked positions between the two super powersceased to exist, together with the Warsaw alliance, which opened up new possibilities for theorganisation when it came down to firm actions towards the Iraqi leadership when theyintervened in Kuwait in August 1990. All of a sudden the world was acting unitedly against aviolation of the UN Charter and all members of the P5 expressed superlative judgment on theact of the UN and the positive foresight of the role for UNSC when it came to conflictprevention, conducting international law and order and creating a safe and securedenvironment for all nations, big or small.Among other items on the UN agenda at that moment were the economic gap between thesouthern and northern areas of the globe, and of course, a solution to the conflict betweenIsrael and the Palestinians.This essay tries to describe the view of each permanent member of the Security Council in theUnited Nations, when it comes to the organisation’s abilities or suitability in three differentroles, such as the instrumental role, the arena and as an actor in international peace-building. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. </p><p>De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.</p>

<p>Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen.</p><p>För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet.</p><p>Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken. Från 1990 och framåt har kommunistskräcken ersatts av ekonomiska föresatser, tillgång på olja, neo-ekonomisk liberala tankegångar och till viss del humanitära föresatser. Den 11 september 2001 drabbades USA av terrorattackerna mot World Trade Centre och försvarshögkvarteret Pentagon. Allt sedan dess har utrikespolitiken formats av kampen mot den globala terrorismen vilket också har satt sina märkbara spår i FNs verksamhet.</p>

Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av världspolitiken eller världsordningen som presenteras i deras tal. Två tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys där modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta är en textanalys med kritisk diskursanalys som vägledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod på vem det är som talar/hörs i texten.Utifrån generalsekreterarnas tal diskuteras alltså vems bild/bilder av världen det är som kommer fram i de anförande som hålls inför generalsförsamlingen och därmed i viss mån riktar sig till världens hela befolkning. Västvärldens dominans, FN-systemets svagheter och USAs konstanta närvarande i form av maktbalanserande är några av de ämnen studien koncentrerar.

This study aims to investigate the Guantanamo Bay detention camp from a state security and human security perspective. This study analyses the Guantanamo Bay detention camp from the USA’s and UN’s perspectives on state security and human security. The study further analyses whether or not the USA is violating human rights in Guantanamo Bay whilst invoking state security to justify it. The method that has been used is text analysis. The method did help to answer both the purpose and research questions of the study. The findings of the study shows that the USA built the Guantanamo Bay to imprison terrorists who posed a threat to the nation’s security, and that the UN has concluded that the USA acted within reasonable self-defense when it built Guantanamo Bay and imprisoned hundreds of inmates. However, the findings further show that human rights were not respected in Guantanamo Bay as the inmates were ill-treated. The UN concluded that the USA puts state security above human security by maintaining Guantanamo Bay.

I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.