In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities.

Syftet studien är att undersöka hur en skönlitterär barnbok öppnar för samtal om ekologisk hållbar utveckling med elever i årskurs 3. Barnboken som används ochanalyseras heter Lovis Ansjovis och jorden (2017). Den analyseras genom ett ekokritiskt perspektiv och boken läses upp för elever i helklass under ett lektionstillfälle. Efter högläsningen diskuterar eleverna tankar som boken gav dem. Deras funderingar skrivs upp i en tankekarta. Tankekartan, vår observation underlektionstillfället och textanalysen, ligger till grund för studiens resultat. Den teoretiska utgångspunkten som studien grundar sig på är ekokritik. Resultatet visar att Lovis Ansjovis och jorden främst skildrar ekologisk hållbar utveckling ur ett antropocentriskt perspektiv, med små inslag av ekocentrism. Eleverna visar under lektionstillfället med bokens hjälp en medvetenhet om ekologisk hållbar utveckling, som de kan samtala om.

No description available.

Denna kandidatuppsats utforskar de tre skräcknovellerna ”Fåglarna” (1952), ”De blå linserna” (1959) och ”Äppelträdet” (1952) av Daphne du Maurier ur ett ekogotiskt perspektiv. Genom att använda begreppet ekogotik i kombination med teorier så som Simon C. Estoks ekofobi och Sigmund Freuds det kusliga undersöker denna uppsats relationer mellan mänskligt och icke-mänskligt, samt hur naturen kan användas för att framkalla känslor av det kusliga. Resultatet av analyserna visar bland annat att naturen är ett utmärkt verktyg att använda för att synliggöra det kusliga då den är ständigt närvarande i våra liv, och därför till synes också ”osynlig” för oss. Resultatet visar också att omkullkastandet av den antropocentriska relationen mellan mänskligt och icke-mänskligt är av stor vikt för novellernas förmåga att framkalla skräck.

Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet. / Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.

The depths of the forest carry ancient secrets. In the novel Stallo (2012), written by Stefan Spjut, trolls go unnoticed – hiding in plain sight through metamorphosis. They shapeshift into animals that are already known to exist and with telepathic abilities they nestle their way into the minds of the characters. Through these qualities the trolls in the novel continuously transgress and dissolve the world as the characters know it. In the novel the reader gains information only through a human perspective. The anthropocentric narrative presents a world similar to the reader’s – one built up around strict frameworks and sets of species. Where man is viewed as separate from nature and where all living creatures are expected to behave in a certain way. I argue that by dissolving these frames, the trolls in Stallo act as an implication to question through which lens the reader view the world. What I aim to show in the following essay is how Stallo, through the portrayal of trolls and their ecological transgressions, can be considered as criticism towards a view of nature as something separate to man and therefore also a criticism towards an anthropocentric view of the world. / Skogens djup bär på uråldriga hemligheter. I romanen Stallo (2012), skriven av Stefan Spjut, rör sig trollen öppet, men obemärkt, genom metamorfos. De förvandlar sig till djur som människan redan känner till och med telepatiska förmågor nästlar de sig in i karaktärernas sinnen. Genom egenskaperna som trollen i romanen besitter utmanar de kontinuerligt karaktärernas världsbild, genom att överträda och lösa upp synen på denna. I romanen ges läsaren information enbart genom ett mänskligt perspektiv och den antropocentriska berättelsen presenterar en värld mycket nära läsarens – en uppbyggd kring strikta ramar och uppsättningar av arter. En där människan ses som skild från naturen och där alla levande varelser förväntas bete sig på ett visst sätt. Jag hävdar att trollen i Stallo, genom att lösa upp dessa ramar, agerar som en uppmuntran till att låta läsaren ifrågasätta genom vilken lins hon ser världen och på så sätt hur Stallo kan betraktas som en kritik mot en antropocentrisk världsbild.

Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.

Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet och våra ekosystem. Mer natur behövs skyddas och det är en viktig del i Sveriges miljöarbete. Skog är den naturform i Sverige som har lägst andel skydd och mer skog behöver skyddas för att nå miljömål och internationella åtaganden. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kommunikation bör se ut för att få ”allmänheten” att börja engagera sig för eller vilja fortsätta engagera sig för skydd av skog. Allmänheten är en viktig faktor eftersom de väljer politiker och kan påverka. För att förstå beteenden och attityder behöver vi förstå de värden som attityder grundar sig på. I studien har jag utgått ifrån ett antropocentriskt och ett ekocentriskt perspektiv, vilka värderingar har allmänheten och är det något som går att använda i kommunikationssyfte? Jag har analyserat tre organisationers hemsidor, samt intervjuat tre kommunikatörer på respektive organisation. Organisationerna kommunicerar övervägande ekocentriskt på sina hemsidor, men organisationerna har inte tänkt i termer av antropocentriskt eller ekocentriskt tidigare. Gränsen är diffus mellan det antropocentriska och ekocentriska perspektivet, därför är det svårt att använda gränsdragningen vid kommunikation. / Loss of biodiversity is one of the biggest threats to the planet and our ecosystems. More nature needs to be protected and that is an important part of Sweden's environmental work. Forests are the kind of nature in Sweden that have the lowest proportion of protection. There is need to protect more forests in order to achieve environmental goals and international commitments. The purpose of the study was to investigate how communication should be designed to make the public want to continue or start engaging in forest protection. The public is an important factor since they choose the politicians and have the possibility to affect. In order to understand behaviors and attitudes, we need to understand the values that attitudes are based on. In the study I have assumed an anthropocentric and an ecocentric perspective, what values do the public have and is it something that can be used for communication purposes? I have analyzed three organizations' websites, and interviewed three communicators on each organization. Organizations communicate predominantly ecocentrically on their websites, but the organizations have not thought in terms of anthropocentric or ecocentric earlier. The boundary is diffuse between the anthropocentric and ecocentric perspective, so it is difficult to use this in a communication perspective.

Det finns forskning som pekar på hur barn i vårt samhälle under vuxenblivandet fostras till att ta avstånd från andra arter och inta ett alltmer människocentrerat förhållningssätt till världen. Detta sker även i skolan som ofta vidmakthåller antropocentriska föreställningar. “De små fjällen på benen” är en postkvalitativ studie där forskaren ställer sig frågan: Hur möjliggörs artinkluderande arbete i bildundervisning? och söker svaren genom att besöka en anpassad grundskola tillsammans med sin kompanjon Cornelius - en sköldpadda. Dessa besök är uppdelade i tre moment - presentation/ett första möte, workshop och efterföljande intervjuer/intravjuer med några av barnen. Empirin bearbetas och analyseras med postkvalitativa metoder, tillsammans med teoretiker som Karen Barad och Donna Haraway. Studien rör sig under tidens gång mot ett alltmer tydligt post-antropocentriskt perspektiv och forskaren ska komma att ifrågasätta sina egna metoder. Därför görs även forskarens personliga “resa” synlig parallellt då det är ett grundantagande i postkvalitativ metodologi att forskaren ständigt påverkar och påverkas av det/de beforskade. Analys sker genom diffraktiva läsningar av den bearbetade empirin från skolbesöken och följs upp av konstnärliga diffraktiva läsningar, som resulterar i ett tredelat verk i bearbetad akrylplast som ställs ut på Konstfacks vårutställning 2024. Avslutningsvis kan studien presentera signifikanta händelser och genom dessa händelser visa på möjliga ingångar till att arbeta artinkluderande i bildundervisningen. Spoiler alert: kroki är inte en av dessa möjliga ingångar.