I denna studie görs en didaktisk läsakt med ett intersektionellt perspektiv av Emile Zolasroman Thérèse Raquin. Syftet är att undersöka vilken didaktisk potential dennaturalistiska romanen har att möta såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag. Ianalysen tillämpas intersektionell teori för att studera hur skärningspunkterna mellan deolika maktaxlarna kön, klass, etnicitet och sexualitet synliggörs i romanen. Sedan förs endidaktisk diskussion utifrån analysen. I denna undersökning framkommer att romaneninnefattar stereotypa framställningar av huvudkaraktären Thérèse och det går att se hurde undersökta intersektionella kategorierna samverkar och befäster hennes underordnademaktposition. Den didaktiska diskussionen problematiserar därför användningen avromanen i litteraturundervisningen, men argumenterar för att det föreligger en didaktiskpotential i romanen att genom en normkritisk litteraturundervisning möta skolanskunskaps- och värdegrundsuppdrag.

Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.