Ekokritik är en relevant del av litteraturvetenskap idag, med grund i ungdomars upplevda maktlöshet inför klimatnödläget. Studiens syfte är därmed att undersöka den didaktiska potentialen av en ekokritisk läsning av Susanna Alakoskis roman Bomullsängeln (2019). Studien undersöker verkets potential att med en ekokritisk läsning utveckla elevers critical literacy. Dels genomförs en ekokritisk analys av Bomullsängeln (2019) med fokus på hur relationen mellan natur och kultur skildras i verket. Den ekokritiska analysen utgår från begreppen antropocentrism och ekocentrism. Dels utförs en didaktisk läsakt med grund i begreppen makt och tillgång inom critical literacy. I analysen presenteras både explicita och implicita ideologier om kultur och natur som kan utläsas i verket. Resultatet visar att Bomullsängeln (2019) genom en ekokritisk läsning kan besitta potential att utveckla elevers critical literacy, eftersom läsningen kan uppmärksamma individens makt och tillgång, vilka är verktyg för handlingskraft.