I den här uppsatsen gör jag en motivstudie av människan och döden i Anna Greta Wides debutsamling Nattmusik (1942). Jag lyfter dikter som tar upp dessa motiv och undersöker såväl motiven för sig som hur de samspelar med varandra. Avstampet sker i kritikernas samtida mottagande av samlingen. I analysen diskuterar jag sedan hur människan beskrivs med negativa egenskaper, men att de också har positiva drag i samband med konst och i rollen som moder. Vad gäller döden visar jag på en dödslängtan i dikterna och kommer fram till att motiv som rör ursprunget är viktiga (framför allt havet och modern). Jag diskuterar huruvida man kan göra en kristen tolkning och om dikterna implicerar ett liv efter detta. Även om döden är framträdande så finns det också en livsglädje i flera dikter. Till sist analyserar jag samlingen som helhet; dess struktur samt hur de två motiven tillsammans kan tolkas utifrån till exempel en krigsbakgrund eller kristendomen. Slutsatsen jag drar är att det är en komplex diktsamling med rika dubbelheter såsom dödslängtan och livsglädje, varm och kall människosyn, samt en ständig växling mellan hopp och förtvivlan. / In this essay I conduct a study of the motifs man and death in Anna Greta Wide’s debut collection Nattmusik (1942). I present poems that use these motifs and investigate both the motifs seperately as well as how they interact together. My starting point is the contemporary critics’ reviews of the collection. In the analysis I then discuss how the humans are described with negative characteristics, although they also have positive traits in relation to art and in their role as mothers. Regarding death I give examples of a death wish present in the poems and conclude that motifs related to origins are important (especially the ocean and the mother). I discuss whether or not a Christian interpretation can be made and if the poems indicate an afterlife. Even though death is prominent, there is also a joy of life in multiple poems. Lastly, I analyze the collection as a whole; its structure as well as how the two motifs together can be interpreted with for example the background of the Second World War or Christianity in mind. The conclusion I reach is that it is a complex poetry collection with rich duplicity which includes both death wish and joy of life, a warm and a cold view on humankind, as well as a constant shift between hope and despair.

Den här uppsatsen undersöker poeten Anna Greta Wides verk, och hur hon i dessa diskuterar den kristna trons förutsättningar, möjligheter och uttryck. Med Wilfred Bions begrepp Language of Achievement (Landvinningens Språk), ett språk som möjliggörs genom att stå ut med paradoxer, ovisshet och frustration, diskuteras hur Wide skildrar balanspunkten mellan att tro och att inte tro. Uppsatsen visar hur Wide målar upp den här punkten som en eftersträvansvärd men krävande plats, och hur hon söker lägga bort enkla svar, etablerade uttryck och ett färdigt språk för att ge något nyare eller ärligare en möjlighet att komma till uttryck.

Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.