Uppsatsen Herrarnas rum i Sofi Oksanens roman Utrensning – En narratologisk motivstudie bygger på en analys av romanen Utrensning. Med hjälp av litteraturteoretikern Gérard Genettes narratologiska metod söks svar på om det genom att se på en romans struktur och berättande går att få vägledning i vad som driver en läsare att fortsätta läsa. Analysen bygger även på en motivstudie i form av att studera vad som sker och vad som kan tolkas ut ur romanens herrarnas rum. Uppsatsens slutsatser blir användbara både för dem som önskar utöva fortsatta narratologiska studier inom litteraturvetenskap samt även ur en skönlitterär författares perspektiv.

I denna uppsats undersöks hur systerrelationen mellan protagonisten Katniss Everdeen och hennes lillasyster Prim porträtteras i Suzanne Collins The Hunger Games-trilogi, bestående av The Hunger Games (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay (2010). Syftet med uppsatsen är att utforska vilken funktion denna porträttering får för intrigen i sin helhet samt att se vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som blir synliga i relationen systrarna emellan. Som teoretisk grund används Sarah Annes Browns och Roberta Seelinger Trites skrifter om litterära systerskap. Undersökningen visar att Katniss relation till Prim är starkare än andra syskonrelationer inom trilogin och att detta bland annat beror på att Katniss ser det som sin största uppgift att ta hand om och skydda sin syster. Detta starka band är också avgörande för intrigen - Katniss beslut att ta Prims plats i Hungerspelen möjliggör resten av händelseförloppet. Det blir även tydligt att Katniss gärna ser på Prim som den behövande systern, men att båda egentligen är beroende av varandra. Systermotivet blir också synligt i Katniss relation till Rue från Distrikt 11. I relationen till systern Prim antar Katniss ofta manliga attribut och Prim beskrivs med typiska kvinnliga egenskaper, men det finns även gånger då dessa genusföreställningar rubbas.

Studien har syftat till att genomföra en motivstudie av hur olika former av våld gestaltas i bokserien PAX. Studiens frågeställningar har besvarats genom att strukturera våldet i ett analysschema för att sedan undersöka vilken betydelse våldet har i PAX-seriens handling. För att besvara frågeställningarna har tematisk analysmetod använts. Studiens resultat och analys har visat att olika former av våld förekom i alla tio PAX-böcker. Det våld som förekom i böckerna var främst fysiskt våld och psykiskt våld. I böckerna förekom även en sensmoral i form av lärdomsord. Orsaken varför de olika karaktärerna har utövat våld berodde främst på maktutövning, i självförsvar och beskydd samt några andra anledningar. I diskussionen av de teoretiska utgångspunkterna har det framgått att bokserien har en didaktisk funktion genom att det finns en sensmoral i bokserien om att fysiskt våld och hämnd inte alltid är lösningen på problem. Bokens tilltal är anpassat för en ung läsare samt att handlingen främst ses ur ett barns perspektiv. Genom identifikationen förstår läsaren karaktärernas handlingar och val. Studien har haft sin utgångspunkt från den moralpanik som uppstått i samband med PAX-böckerna. Utifrån studiens anförda tidigare forskning som inte påvisar att våld i skönlitteratur skulle vara skadligt för barn kan därför moralpaniken ses som obefogad. Slutsatsen av denna studie är att det förekommer våld i PAX-serien, dock anger inte studien om det är mer eller mindre våld än i andra barnböcker. PAX-böckerna kan användas som högläsningsbok i klassrummet, men att lärare diskuterar tillsammans med eleverna om etik och moral i samband med huruvida man får utöva våld. Böckerna kan också användas i syfte att den unga läsaren ska utveckla sin läsförmåga och sin förmåga att identifiera sig med skönlitterära karaktärer, därmed finns en didaktisk relevans i denna studie.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra hur vänskapsmotivet framträder och används för att gestalta karaktärerna i ungdomsromanerna "Vi ska ju bara cykla förbi" av Ellen Strömberg, "Det är någonting som drar i mig" av Elin Persson och "En helt vanlig supernova" av Katja Timgren. Studien syftar också till att undersöka och jämföra hur vänskapsrelationerna i verken utvecklas under berättelsernas gång. Metoden är komparativ och studien använder narratologiska begrepp som analysverktyg. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader mellan romanerna. De beskriver alla vänskapsrelation mellan huvudkaraktären och en central bikaraktär där skillnaderna mellan karaktärerna är viktiga i karaktäriseringen. De framträdande vänskapsrelationerna utvecklas på olika sätt genom konflikter och genom att vänskap övergår till kärlek. Vänskapens förhållande till kärlek är viktigt i två av romanerna och karaktärerna utvecklas genom sina relationer.

No description available.

Denna motivstudie analyserar vilka teman och motiv som finns i tre bilderböcker: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) av Elsa Beskow, Bus och Frö på varsin ö (2012) av Maria Nilsson Thore och Lille Lustig och skogens vänner (2015) av Inger Kvillner och Eva Kvillner. Syftet med analysen är att undersöka hur naturskildring och gestaltning av djur framställs i tre utvalda bilderböcker för barn, vilka motiv som finns i dessa böcker samt samspelet mellan bild och text. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av Nikolajevas och Ulla Rehdins bilderbokenskategorier. Analysen visar hur bilderböckerna använder sig av följande tema och motiv: natur och djur, vänskap, utanförskap och olikhet. Resultatet visar att bilderböckerna har skapats för ett didaktiskt syfte, där ansvaret placeras på den individuella snarare än på samhälleliga nivån. I min analys ser jag att en stor del av bilderna utgår från textens beskrivningar, och vissa detaljer och färgglada bilder har anpassats till yngre barn.

I den här uppsatsen gör jag en motivstudie av människan och döden i Anna Greta Wides debutsamling Nattmusik (1942). Jag lyfter dikter som tar upp dessa motiv och undersöker såväl motiven för sig som hur de samspelar med varandra. Avstampet sker i kritikernas samtida mottagande av samlingen. I analysen diskuterar jag sedan hur människan beskrivs med negativa egenskaper, men att de också har positiva drag i samband med konst och i rollen som moder. Vad gäller döden visar jag på en dödslängtan i dikterna och kommer fram till att motiv som rör ursprunget är viktiga (framför allt havet och modern). Jag diskuterar huruvida man kan göra en kristen tolkning och om dikterna implicerar ett liv efter detta. Även om döden är framträdande så finns det också en livsglädje i flera dikter. Till sist analyserar jag samlingen som helhet; dess struktur samt hur de två motiven tillsammans kan tolkas utifrån till exempel en krigsbakgrund eller kristendomen. Slutsatsen jag drar är att det är en komplex diktsamling med rika dubbelheter såsom dödslängtan och livsglädje, varm och kall människosyn, samt en ständig växling mellan hopp och förtvivlan. / In this essay I conduct a study of the motifs man and death in Anna Greta Wide’s debut collection Nattmusik (1942). I present poems that use these motifs and investigate both the motifs seperately as well as how they interact together. My starting point is the contemporary critics’ reviews of the collection. In the analysis I then discuss how the humans are described with negative characteristics, although they also have positive traits in relation to art and in their role as mothers. Regarding death I give examples of a death wish present in the poems and conclude that motifs related to origins are important (especially the ocean and the mother). I discuss whether or not a Christian interpretation can be made and if the poems indicate an afterlife. Even though death is prominent, there is also a joy of life in multiple poems. Lastly, I analyze the collection as a whole; its structure as well as how the two motifs together can be interpreted with for example the background of the Second World War or Christianity in mind. The conclusion I reach is that it is a complex poetry collection with rich duplicity which includes both death wish and joy of life, a warm and a cold view on humankind, as well as a constant shift between hope and despair.