Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela familjen.

<p>Natten är dagens mor och Kaos är granne med Gud är två dramer skrivna av Lars Norén. I min uppsats har jag koncentrerat mig på relationerna mellan familjemedlemmarna. En familj med ambivalenta förhållande till varandra vars kärlekslängtan, rädsla, svartsjuka och beroende kulminerar i ett kaos när hela familjen möts för sista gången. En familj fär moderns känslomässiga frånvaro har präglat hela familjen.</p>

I denna uppsats undersöks hur systerrelationen mellan protagonisten Katniss Everdeen och hennes lillasyster Prim porträtteras i Suzanne Collins The Hunger Games-trilogi, bestående av The Hunger Games (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay (2010). Syftet med uppsatsen är att utforska vilken funktion denna porträttering får för intrigen i sin helhet samt att se vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som blir synliga i relationen systrarna emellan. Som teoretisk grund används Sarah Annes Browns och Roberta Seelinger Trites skrifter om litterära systerskap. Undersökningen visar att Katniss relation till Prim är starkare än andra syskonrelationer inom trilogin och att detta bland annat beror på att Katniss ser det som sin största uppgift att ta hand om och skydda sin syster. Detta starka band är också avgörande för intrigen - Katniss beslut att ta Prims plats i Hungerspelen möjliggör resten av händelseförloppet. Det blir även tydligt att Katniss gärna ser på Prim som den behövande systern, men att båda egentligen är beroende av varandra. Systermotivet blir också synligt i Katniss relation till Rue från Distrikt 11. I relationen till systern Prim antar Katniss ofta manliga attribut och Prim beskrivs med typiska kvinnliga egenskaper, men det finns även gånger då dessa genusföreställningar rubbas.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknaden Uppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Uppsatsens undersökning bygger på både text och bild i böckerna med grund i svensk- och engelskspråkig teoretisk litteratur, där bland annat Toni Morrisons och Richard Dyers teorier om hudfärg och ras i litterära och visuella framställningar är centrala. Uppsatsens undersökning visar att den svarta karaktären kan ha haft avgörande betydelse för böckernas mottaganden under 2012, då framför allt hur den svarta karaktärens utseende har tecknats i bild kan bidra till skilda uppfattningar om den svarta karaktären är en bild av en svart stereotyp eller en illustration av ett svart barn, vilket i sin tur kan ha påverkat det skilda mottagandet av böckerna. Undersökningen visar även att böckernas skilda djur- och människosammanhang där den svarta karaktären framställs kan ha påverkat och bidragit till böckernas skilda mottaganden. Uppsatsen studerar också hur hudfärg och ras kan fungera som ett berättartekniskt verktyg för vad författaren vill förmedla eller framställa i sitt verk, vilket framkommer tydligast i en närstudie av Jag älskar Manne. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka hur några svenska barnböcker utgivna på 2010-talet framställer och arbetar med sina svarta karaktärer.