The aim of this study is to describe the perception of whiteness among Sri Lankan women. An article published by the Sunday Leader show that there is a long tradition among women in Sri Lanka to use beauty products, such as bleaching creams to enhance facial lightening. Over 33 000 bleaching products are sold per year in Sri Lanka.  Parameswaran and Cardoza conclude that Sri Lankan women with lighter skin tone are regarded as more beautiful and attractive than those with dark skin. Furthermore, fair skin is associated with power, authority and high privilege.   This study is based on individual; face-to-face interviews with six women between ages 19-30 living in Sri Lanka. The results from the interview have been compared with Dyer’s theory of whiteness and Ahmed’s theory about lived experience of whiteness. The results of this study showed that the interviewed women have been introduced to the whiteness norm during childhood by their parents and relatives. Today, these women are still affected by the whiteness norm and it has shown to be unavoidable to live in the Sri Lankan society without relating to it.

Mitt syfte är att undersöka ”vita” svenska muslimers självbild i relation till omvärldens bild av dem i Sverige. Centrala frågor är: Hur identifierar sig de intervjuade? Hur beskriver de omvärldens bild av dem som muslimer? Hur hanterar de den beskrivna omvärldsbilden? Jag har intervjuat fyra män, varav tre är uppväxta i Sverige och en är växelvis uppväxt i Japan och Sverige med svenska föräldrar. Jag använder mig av ett postkolonialt teoretiskt perspektiv och använder mig av verktyg från detta fält. Jag har kommit fram till att informanternas identitetspositioner varierar situationellt och att de intervjuade förhåller sig till diskurser både hos den icke-muslimska omgivningen, diskurser hos andra muslimer och gentemot mig som intervjuare. Jag har sett att klädsel är en viktig markör för muslimsk identitet. Ett annat resultat av min studie som jag har sett är att de intervjuade använder sig av olika strategier för att bemöta stereotypa föreställningar från omvärlden. Det framkommer kritik mot media för att de inte utför sitt arbete vid skildringen av islam och muslimer och även kritik mot andra delar av samhället. / <p>HT 2015</p>

The connection between fluorescence and color management still is a relatively unexplored area. Thefollowing composition analyses the theory that when printing on fluorescent ink jet paper using ICCprofilesa more yellow print will appear. In theory the ICC-profile compensate for blue light that fluorescefrom the paper with the complementary color, yellow. The human eye apprehands this fluorescentlight as white.When categorizing a number of ink jet qualities some tests to indicate change of color in the final printwere made. Five qualities were chosen for further analyses, each with different white point. TheTC3.5CMYK target was prined on an ink jet printer and measured with different filters for the measurementequipment, GretagMacbeth Spectrolino. U- and UV-filters were used during the testings.From the measurement data ICC-profiles were made to make it possible to watch how the profiles compensatefor the blue change of color that appeared in the data. Although a distinct change of color intoblue were discernible in the measured data there is no evident proof that this cause a final print thatis more yellow. Other conclusions and results are to be read at the end of this composition.

Denna uppsats har behandlat hur svenskamerikaner förhöll sig till och placerade sig i de amerikanska rasliga och etniska hierarkierna genom att undersöka den svenskamerikanska pressen i Chicago mellan 1890 – 1920. Hypotesen för uppsatsen var att det fanns ett motstånd motsammansmältningen på grund av två skäl: Dels att de inte ville ge upp sin identitet som svenskamerikaner, dels att de inte ville dras ned från deras gynnsamma position i hierarkierna. Med hjälp av studier kring vithet och ras samt svenskamerikaners etnicitetsskapande har uppsatsen argumenterat för att den svenskamerikanska pressen kunde hävda den egna immigrantgruppen som en önskvärd del i det amerikanska samhället. Detta genom upprätthållandet av en färglinje gentemot den icke-vita befolkningen, fragmentisering av vithet samt kritiserandet av sammansmältningar mellan svenskamerikaner och andra grupper i samhället. Hypotesen kunde bekräftades då förlusten av svenskamerikanernas etniska och rasliga identitet vid en eventuellsammansmältning kunde resultera i en lägre gynnsam position i hierarkierna.

Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

Studiens övergripande syfte ligger i att problematisera meritokratins grundläggande idéer om ansträngning och ’vilja att lyckas’ som nyckeln till framgång (Carlbaum, 2012). Föreställningar som härrör ifrån nyliberala idéer om ’individens ansvar’ riskerar att förbise strukturella problem och ojämlika maktförhållanden som håller individen ansvarig för sitt eget ’misslyckande’ (ibid.). Elever som hålls ansvariga för sina egna misslyckanden tenderar att kategoriseras som ”omotiverade” eller ”skoltrötta” där deras vilja att lyckas ifrågasätts snarare än deras grundförutsättningar(ibid.). Mot denna bakgrund vill uppsatsen därför ge utrymme för barn att komma till tals i frågor som direkt berör dem och som skildrar barns perspektiv i komplexa samhällsfrågor och maktförhållanden (UNICEF Sverige, 2009). Studien utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt som vill synliggöra postkoloniala perspektiv på orsakssamband mellan möjlighetsstrukturer och samhällsnormer som problematiserar ’individers vilja att lyckas’.

Följande studie analyserar tre läromedel i sociologi utifrån ett postkolonialt, diskursanalytiskt perspektiv. Syftet är att analysera hur ras/etnicitet görs i de utvalda läromedlen. Resultaten i studien visar att det finns en vithetsnorm som framträder genom relationen mellan svenskhet och vithet, vidare visar samtliga läromedel en uppdelning mellan ett ”vi” och ett ”de” som verkar hierarkiskt. Ett ”vi” som inbegriper det svenska, västerländska och överlägsna/civiliserade och ett ”de” som är resten av världen och det underordnade. Samtliga läromedel lyfter olika förklaringsmodeller till rasism och visar en önskan om att verka inkluderande, samtidigt som det diskursanalytiska perspektivet blottlägger ett problematiskt språkbruk som visar en annan verklighet. Paradoxerna vittnar om de olika sätten som ras/etnicitet görs i läromedel.

This study aims to investigate how history teachers relate to whiteness and the whiteness norms in their teaching. The material mainly consists of qualitative interviews with history teachers who are active in lower secondary schools in Jönköping County. The questions are based on how the teachers reason regarding the whiteness norms, how they work with these in their teaching and how the teachers appraise that these norms affect their pupils' identity creation and history consciousness. The results show that a large part of the respondents show an uncertainty when they talk about the whiteness norm, this stems from a lack of understanding for the meaning of the concepts. It also appears that some respondents have reflected on the whiteness norms in their teaching before, however, a difference can be seen in the respondents’ answers depending on how or if they have reflected on the subject of whiteness norms or not. The respondents handle the uncertainty in different ways, among other things by being or not being a killjoy (a person who decides whether they should bring down the mood in the room through confrontation or not). In the conversation with the respondents, they describe how their view of the students' identity and that it can vary depending on whether the pupil belong or does not belong to the whiteness norm.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.