Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns variation i vad värdighet innebär, begreppet varierar av olika anledningar och kan förstås och betyda olika för människor. Tidigare forskning visar även att flertal äldre patienter är missnöjda med sin vård och anser bland annat att relationen mellan sjuksköterskorna och patienterna är en viktig del i deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att bevara värdighet hos patienter. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades: 1. Utmaningar i sjuksköterskornas vård. 2. Skapa en vårdrelation mellan sjuksköterskorna och de äldre patienterna. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att genom att visa medkänsla och skapa en god kommunikation mellan sjuksköterskorna och patienterna bevarades de äldre patienternas värdighet under vårdandet, samt att sjuksköterskorna följde lagar och riktlinjer.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig och progressiv sjukdom som påverkar individens livskvalité och förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. KOL beräknas vara den tredje vanligaste dödsorsaken globalt år 2030. I Sverige drabbas 500 000 personer med KOL. Egenvård är en grundläggande komponent i hanteringen av KOL och är en nödvändig aspekt för att förbättra livskvaliteten och upprätthålla hälsan. Att kunna utföra egenvård innebär att själv ansvarar för och initierar för att bibehålla sin hälsa men även tillgodose sina personliga behov. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: En litteraturstudie har genomförts efter en systematisk sökning i databasen PubMed och Cinahl, där tio kvalitativa artiklar kvalitégranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterades i fem slutkategorier: att behöva stöd och förtroende från vårdpersonal vid egenvård, att distansvård underlättar hanteringen av egenvård, att behöva anpassa sig för att kunna utföra dagliga sysslor, att uppleva utmaningar vid hantering av egenvård och behöva stöd från familj, att syrgasbehandling har både positiva och negativa effekter vid egenvård. Slutsatser:  Litteraturstudien kan öka insikten och förståelse för hur egenvård för personer med KOL bör utföras. Detta kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse av ämnet och bättre förbereda dem för att undervisa och stödja personer som lever med KOL. Vidare forskning behövs för att utvidga kunskapen inom detta område, och en viktig rekommendation är att inkludera utbildning om egenvård samt att kunna främja personcentrerad vård för sjuksköterskor.

Inledningen förklarar förändring av livsmedelsproduktionen och att industrin kan ha potentiella etiska dilemman för jämlikheten. Att den industriella djurproduktionen kan ha förstärkt spridningen av Covid19 och att industrier ofta placeras i områden med låg socioekonomi. Bakgrunden förklarar att ett jämlikt samhälle har fördelar för alla. Samt hur Folkhälsomyndigheten arbetar med jämlikhet genom målet om en god och jämlik hälsa. Därefter beskrivs tidigare forskning, begrepp och teorier. Syftet med studien var att analyseraom den industriella djurproduktionen var etiskt försvarbar. Detta utfördes genom att analysera om industrin har potentiella risker för jämlikheten. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys. Urval var tio rapporter från privata- och statliga organisationer. Analysen i denna studie utgick från begreppet jämlikhet som kopplades till målet om en god och jämlik hälsa och de politiska folkhälsomålområdena. Vidare användes två normativa teorier, konsekvensetik och deontologisk/plikt- och rättighetsetik. Resultatet visar på att den industriella djurproduktionen kan ha potentiella risker. Riskerna framkom inom kategorierna; arbete, miljö och sjukdom. De potentiella riskerna sågs inom majoriteten av folkhälsopolitiska målområdena. Dessa risker kan påverka alla människor, dock visar resultatet att de som redan var utsatta var i högre risk för ohälsa och att dessa risker kan vara orättvisa, onödiga och undvikbara. Slutsatsen är att industrin kan ha potentiella direkta- och indirekta jämlikhetsbarriärer för en god och jämlik hälsa inom flera av de folkhälsopolitiska målområdena. De potentiella riskerna som framkommit i denna studie, analyserat från valda teorier, indikerar att IDP inte är etiskt försvarbar. / The introduction explains the change in food production and potential ethical dilemmas for equality. That the industrial animal production may have increased the spread of Covid19 and that industries are located in areas with low socioeconomic status. The background explains that equal society has benefits for everyone. And how the Public Health Agency works with equality through the goal of good and equal health. It then describes previous research, as well as concepts and theories. The purpose of the study was to analyse whether the industrial animal production was ethically defensible. The method was a qualitative content analysis. Selections were ten reports from private and government organizations. The analysis in this study was based on the concept of equality, which was linked to the goal of good and equal health and the political public health goal areas. Furthermore, two normative theories were used, consequential ethics and deontological/duty and rights ethics. The result shows that industrial animal production can have potential risks within the categories: work, environment, and illness. These risks can affect all people, the results show that those who were already exposed were at higher risk of ill health and that these risks can be unfair, unnecessary, and avoidable. The conclusion is that the industry can have potential direct and indirect equality barriers for good and equal health within several of the public health policy target areas. The potential risks identified in this study, analysed from selected theories, indicate that the industry is not ethically defensible.

Att integrera insamling och analysering av användardata inom produktutveckling förekommer hos företag inom alla branscher över hela världen. Användardata kan ge ett företag information om användare och den informationen kan i sin tur utnyttjas för att utveckla befintliga och nya produkter. Syftet med studien är att undersöka hur användardata och andra arbetssätt i kombination kan identifiera och tillfredsställa kundbehov under utveckling av webbplatser och appar. För att besvara frågeställningen byggdes en teoretisk referensram från en vetenskaplig litteraturstudie. En stor del av litteraturstudien består av Kano modellen för att förklara sambandet mellan olika kundbehov och kundtillfredsställelse. Vidare presenteras vanligt förekommande användardata och andra arbetssätt. Sedan genomfördes en kvalitativstudie hos fyra företag som arbetar med produktutveckling av appar och/eller webbplatser. Den kvalitativa studien bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten från den kvalitativa studien analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Efter analys och diskussion av resultaten visar studien att en kombination av användardata och andra arbetssätt är fördelaktigt i en produktutvecklingsprocess för att uppnå hög kundtillfredsställelse. Vidare upptäcker studien svårigheten i att mäta kundtillfredsställelse då användares behov ständigt förändras samt för att tillfredsställelse oftast mäts på specifika produktfunktioner, inte produkten i sin helhet. / Integrating collection and analysis of user data within product development is occurring in companies worldwide and across all industries. User data can provide a company with information about the users which can be utilized to develop existing and new products. This study aims to explore how a combination of user data and other work methods can identify and satisfy customer needs during the development of websites and apps. To answer the research questions a theoretical framework was built from a scientific literature study. The literature study gives much focus to the Kano model to explain the connection between different customer needs and customer satisfaction. Additionally, common user data and other work methods are presented. Subsequently, a qualitative study was conducted at four companies who are working with product development of apps and/or websites. The qualitative study consisted of semi-structured interviews. The results from the qualitative study were analysed and compared to the theoretical framework. After analysis and discussion, the study shows that a combination of user data and other work methods is profitable in a product development process to achieve high customer satisfaction. Furthermore, the study discovers the difficulties in measuring customer satisfaction since customer needs are constantly changing and also because customer satisfaction is often measured on specific product features, not the product as a whole.