<p>Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964,</p><p>1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram.</p><p>Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska</p><p>skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i</p><p>läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på</p><p>annat sätt var beroende av jorden.</p><p>Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska</p><p>historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när</p><p>det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som</p><p>Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad</p><p>närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken.</p><p>Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla</p><p>analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan</p><p>framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då</p><p>mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven</p><p>möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.</p>

No description available.

Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964, 1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram. Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på annat sätt var beroende av jorden. Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken. Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.

No description available.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten. Den politiska kroppen blir allt mer betydande och kungar börjar representeras med dubbla identiteter, både som symbol för personen och symbol för staten, för att befästa makten. Successivt blir denna representationsform ett mål för eliten och slutligen innefattas hela befolkningen i representationsmönstret. Vi har alla idag en politisk kropp. Vem representerar du? I det gestaltande projektet prövas en annan syn på människan och kroppen som en kommentar till den vetenskapliga och samhälliga människosynen. För detta uppmärksammas erfarenheten av att vara i sin kropp som ett sätt att komma bort från representationen av sin kropp. Jag använder mig av Leonardo da Vincis teckning Den vitruvianske mannen som utgångspunkt, en symbol för den vetenskapliga människouppfattningen. Men mannen är här jag själv, min egen kropp, som jag dessutom vänder upp och ned. Med det vill jag belysa det vara till kroppen som krävs för att utföra denna position och hur komplex och absurd den "rättvända vetenskapliga" människosynen är. Betraktaren involveras i verket genom sin placering, som i sin tur testar den egna förmågan att våga kliva ur sin representation. Vågar du? Undersökningen diskuterar också den problematik som berör modellteckningens och figurativa måleriets metoder i den moderna och samtida konsten, vilket idag har dåligt rykte då de inte uppfattas som politiskt och konstnärligt korrekta. Jag har valt att arbeta med ett klassiskt uttryck och skiktmåleri för att koppla verket till renässanskulturen och uppkomsten av den representerande människosynen. Det figurativa och det kroppsliga varat blir så också en reaktion mot samtidskonstens normer. / BI / Konst

No description available.

No description available.

No description available.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.

No description available.