Under min praktikperiod på en skola har jag sett att det finns elever som har det svårare än andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan då av att försöka hjälpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka få kunskap om vad som gör att elever som går på ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslärare ha bättre beredskap att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjälp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ”omdöpta” fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen. Jag beskriver dem som Den osäkra eleven, Den självsäkra eleven, Den tvingande eleven och Den glada eleven. Deras avhopp gav olika konsekvenser för dem själva beroende på orsaken till avhoppet, deras välbefinnande har också varierat efter avhoppet. Med hjälp av deras berättelser och litteraturforskningen har jag kommit fram följande. Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd för att stödja eleven istället för att hamna i konflikt med dem. Detta innebär att läraren då bidrar till en bättre relation mellan läraren och eleven. På detta sätt kan läraren undvika att felaktigt bedöma en svagpresterande elev som ointresserad och undvika risken för att eleven kommer i skymundan. Vidare kommer arbetet fram till att eleverna skall stödjas och stimuleras för att själv ta initiativ och ansvar, och läraren ska uppmuntra eleven till medinflytande och medansvar över sin utbildning. Alla elever skall få möjlighet att vidareutvecklas. Läroplanerna förespråkar det självförverkligande mötet med eleverna. Detta innebär att det finns ett socialt samspel i klassrummet mellan eleverna och läraren.

När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända. Jacques Derrida är likt Singer intresserad av att ändra synen på djuret som en brist i relation till det mänskliga men Derrida föreslår en radikalare lösning. Vi måste enligt Derrida dekonstruera (”bryta ner”) det antropocentriska, metafysiska subjektet - och de strukturer som inbegrips i det - för att se hur dess innehåll har fått människan att bruka våld mot djuret. Även om Derrida och Singer skiljer sig när det gäller att problematisera den metafysiska distinktionen mellan människa och djur. tar man avstamp från samma punkt, nämligen från Jeremy Benthams lidandebegrepp. / When discussing the issue of the animal within the history of philosophy, the aspect has often been somewhat of a negative contrast to what is humane. Whilst the human race has been attributed with abilities such as consciousness, rationality and the ability to speak, the animal has been described as something that lacks these abilities. However, new theories concerning the animal have arisen, theories that differentiate from such metaphysical tradition. In Praktisk Etik, Peter Singer raises an argument claiming that consciousness and self-consciousness concerning the matter of attributing humans with an exceptional position towards the animals, no longer can be admitted as valid. We more likely have the reason to believe the opposite. Jacques Derrida is like Singer interested in changing the attitude towards the animal as a flaw in relation to what is humane, but Derrida proposes a more radical solution. According to Derrida, we have to deconstruct the anthropocentric, metaphysical subject – and the structures that embodies this – to be able to see how its content has made the human being maltreat the animal. Although Derrida and Singer separate in their opinions concerning the problematizing of the metaphysical distinction between the human being and the animal, they take off from the same point of view, namely from Jeremy Bentham’s concept of suffering. / Nicklas Lindgren

Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt. Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll. Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet. Men precis som denna handlar diskurserna främst om individens förhållande till och behov av arbete. Varför arbetet är önskvärt ur ett samhällsperspektiv debatteras inte och således ges ingen motivering till denna organisering av samhället. Detta pekar på en bakomliggande icke ifrågasatt diskurs om ett samhälle organiserat kring lönearbetet som den enda möjligheten. Studien bekräftar teorin om att det i dagens samhälle finns en dominerande arbetsideologi. Det faktum att alternativ till det rådande systemet verkar vara svåra att formulera kan finna en förklaring bland annat i teorin om det endimensionella tänkandet och i hur den liberala demokratin uppmuntrar konsensus.

<p>Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.</p>

Bakgrund: Kommunikation är en viktig del i relationen mellan människor. Inom vården är kommunikationen en av nycklarna för att vårdgivare och vårdtagare ska förstå varandra. Kommunikationen kan vara både verbal och icke verbal. För en äldre människa kan just kommunikationen vara en svårighet, då de kan ha svårt att förmedla det de vill och känner. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa kommunikationen med den äldre människan. Utifrån omvårdnadspersonal och den äldre människans perspektiv. Metod: Till denna litteraturöversikt har 12 vetenskapliga original artiklar använts, 11 kvalitativa och 1 mixad. Resultat: Resultatet bygger på en huvudkategori Kommunikation mellan omvårdnadspersonal och den äldre människan. Den delas upp i två underkategorier som handlar om omvårdnadspersonalens och den äldres möjligheter och hinder i kommunikationen. Diskussion: Både den verbala och icke – verbala kommunikationen lyfts fram som lika viktiga nycklar i kommunikationen. Kognitiv nedsättning hos den äldre och omvårdnadspersonalens bristande kunskaper leder till brister i kommunikationen som påverka omvårdnaden. Slutsats: Omvårdnadspersonal kan genom mer utbildning utveckla en bättre kommunikation med och kring den äldre. / <p>Godkännande datum: 2018-05-18</p>

Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgrupperna / This study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.

The effect of gentle massage upon the ageing individual, in combination with the Gerotranscendens Theory by Lars Tornstam. / Mjukmassagens inverkan på den åldrande människan, i förening med Lars Tornstams Gerotranscendensteori.

Människan-datorinteraktion (HCI) är ett studieområde som fokuserar på design av datorteknik, särskilt interaktionen mellan människor (användarna) och datorer. Detta projekt beskriver utveckling av en webbapplikation (React) för kunder att göra sina onlineköp. Syftet med projektet är att använda interaktionsdesign och användbarhetsmål för att skapa en applikation för konsumenter. Målet var att studera hur react användas för att ta fram en en färdig produkt.För att bygga produkten bör interationsdesign kunna ha en välfungerade app. Interationdesign används för att skapa en bra användarupplevelsen.Annvändbarhet gjordes för att möta andvändarens behov. Detta system kommer att tillåta hotell och restauranger att underlätta användarnas tid under mat beställningsprocessen. Användare kunde testa appen och lämna deras förslag och feedback. Avslutningsvis, att använda react för applikationen var ett bra val och genom interaktionsdesign kunde applikationen utföra sina uppgifter framgångsrikt. När man utvärderade appens användbarhet, var fler än genomsnittet av användarna nöjda och kunde använda webbapplikationen utan svårighet. Applikationen kan vidareutvecklas i framtiden för att förbättra användarupplevelsen och fler funktioner kan tilläggas för att uppfylla kundens behov. Implementering av backend (servrar och databaser som är inte synliga för användarna) kommer också att vara ett plus för Appen i framtiden. / Human-computer interaction (HCI) is a field of study focusing on the design of computer technology, in particular, the interaction between humans (the users) and computers. This project describes the development of a web application (React) for customers to make their purchases online. The purpose of the project is to use interaction design and usability goals to create an application for food lovers. The aim is to study how react can be used to produce a finished product. To build the product, interaction design should be able to have well function app. Interaction Design principles is used to have a great user experience. Usability was done to meet user’s needs. This system will allow hotels and restaurants to ease users' time during the food ordering process. Users were able to test the app and their suggestions and feedback. In conclusion, using react for the application was a good choice and through interaction design the application was able to do its tasks successfully. Evaluating the usability of the app, more than average of the users were pleased and able to use the web application at ease. The application can be further developed in the future to improve the user experience and more functions can be added to satisfy customer’s needs. Implementation of backend will be also a plus for the App in the future

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett globalt känt begrepp inom hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt som innebär att se människans behov och önskemål och bortse från diagnos och sjukdom. Personcentrerad vård ses öka välbefinnande och hälsa hos den äldre individen. Det finns studier som beskriver hur personcentrerad vård används och dess fördelar och utmaningar inom vård- och omsorgsboenden, dock finns det få studier genomförda inom slutenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användandet av personcentrerad vård hos personer 65 år och äldre inom slutenvården samt beskriva om det fanns skillnad i skattning av användandet mellan grund- och specialistutbildad sjuksköterska, examensår och antal verksamma år i yrket. Metod: Beskrivande och jämförande enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkätundersökningen utfördes med det validerade mätinstrumentet mP-CAT. Deltagare var 75 sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i ett län i Mellansverige. Huvudresultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor erfar att de till stor del tillämpar personcentrerad vård av äldre inom slutenvård. Deltagarna beskriver att de ofta diskuterar hur de ska ge en vård som utgår från den enskildes behov och att de tar hänsyn till den enskildes önskningar i den vård som ges. Miljöfaktorer och organisatoriska strukturer var faktorer som identifierades försvåra eller hindra användningen av personcentrerad vård. Det framkommer ingen signifikant skillnad gällande tillämpningen av personcentrerad vård beroende på examensår, specialistutbildning och antal verksamma år. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att en hög grad av personcentrerad vård av äldre inom slutenvård ges. För att ge medarbetare ytterligare förutsättningar att tillämpa en högre grad personcentrerad vård kan miljöfaktorer och organisatoriska strukturer utvecklas och förfinas. / Background: Person-centred care is a globally known concept in healthcare. Person-centered care is an ethical approach that means seeing the person's needs and wishes and disregarding diagnosis and illness. Person-centred care is seen to increase the well-being and health of the elderly person. There are studies that describe how person-centred care is used and its benefits and challenges within nursing homes, however, there are few studies conducted within inpatient care. Aim: To describe the nurse's experiences of the use of person-centred care for people aged 65 and older in inpatient care, and to describe whether there was a difference in the estimation of the use between basic and specialist trained nurses, year of graduation and number of active years in the profession. Method: Descriptive and comparative survey study with a quantitative approach. The survey was carried out with the validated measuring instrument mP-CAT. Participants were 75 nurses from different inpatient care departments in a county in central Sweden. Main results: The results of the study show that nurses experience that they use person-centred care for the elderly in inpatient care. The nurses describe that they often discuss how to provide care based on the individual's needs and that they take the individual's wishes into account in the care provided. Environmental factors and organizational structures were factors identified as obstacle or aggravate the use of person-centred care. There is no significant difference regarding the application of person-centred care depending on the year of graduation, specialist training and number of working years. Conclusion: The study shows a high degree of person-centred care for the elderly in inpatient care. In order to give employees additional conditions to apply a higher degree of person-centered care, environmental factors and organizational structures can be developed and refined.