Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995. Fysisk beröring i omvårdnaden visade sig ha flera olika betydelser som gick att dela in i begreppen: symtomlindring och återhämtning, komfort, kommunikation, obehag samt samspel. Den fysiska beröringen gav både fysiska och psykiska förbättrade tillstånd. En del patienter minskade sin läkemedelsanvändning efter behandlingar med olika fysiska beröringsformer. Detta kunde vara en väg till ökad livskvalitet för människor, framförallt när det handlade om smärta, oro, och depression. Positiva känslor som trygghet, välbefinnande och komfort upplevdes av en del patienter i beröringsögonblicket och ibland som en följd av själva beröringen. Beröring visade sig vara ett sätt att kommunicera med patienter, framförallt var det viktigt när det verbala språket sviktade eller saknades. Även om många positiva betydelser för patienterna framkom i studierna fanns det också negativa upplevelser. Beröring av stressad och hårdhänt personal, smärta och att inte känna sig delaktig i skeendet var exempel på obehagliga upplevelser. I flera studier framkom att samspelet mellan patienter och vårdare kunde förbättras med stöd av den fysiska beröringen.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design. 10 artiklar ingick och analysen inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Tio teman framkom: Två olika former av fysisk beröring, faktorer som kan påverka användningen av beröring, att respektera patientens signaler och gränser, kontaktskapande, att skapa förtroende och trygghet, att bekräfta patienten, att trösta och ge närhet, välbefinnande, svårigheter i mötet med patientens kropp och svårigheter relaterat till genus. Slutsats: Patienter och omvårdnadspersonal kan uppleva den fysiska beröringen olika vilket är viktigt att ta hänsyn till. Den fysiska beröringen kan ge både positiva och negativa upplevelser men huvudsaken är att beröringen ges med tillåtelse från patienten och med respekt från omvårdnadspersonalens sida. Även genus påverkade upplevelsen av fysisk beröring.

Denna studie ämnar till att undersöka förhållandet svenska F-3 lärare har till fysisk beröring sompedagogiskt verktyg, i och med rekommendationer och uppmaningar om fysiskt avstånd på grundav covid-19. Studien bygger på F-3 lärares upplevelser i sin yrkesroll, samt deras egna beskrivningarom hur fysisk beröring tillämpas i undervisningsprocessen under rådande omständigheter. Genomsemi-strukturerade intervjuer, där lärarnas tankar och uppfattningar om det senaste året skildras,utforskar studien de ramar som inverkar på lärarnas förhållande till fysisk beröring. En tematiskanalys har utförts där lärarnas gemensamma berättelser fångas upp och redogörs för. Studiensresultat visar att lärare har upplevt svårigheter i att visa hänsyn till rekommendationerna utan attdet ska få negativa konsekvenser för deras undervisning. Med ramfaktorteorin som analysverktygstuderas den tematiska analysens resultat för att identifiera ramfaktorer, vilka i samband medregeringens rekommendationer påverkar och begränsar lärarnas användning av fysisk beröring.Studiens analys av resultaten visar på två ramar som begränsar de deltagande lärarnashandlingsutrymme i förhållande till fysisk beröring. Dessa är: 1) Situationers känsloläge; 2) Familj. Ramfaktorerna, regeringens styrning av grundskolan under pandemin och dess psykiska påverkanpå lärare utgör grunden till en diskussion kring studiens mest intressanta resultat. Slutsatserna visaratt lärarna har behövt arbeta ihop sig, utan stöd och tydliga riktlinjer från regeringen, för att hanteraden kraftiga arbetsbördan som placerats på dem. En strid mellan lärarnas vilja att bemöta sinaelever med fysisk beröring och att ta hänsyn till rekommendationerna har resulterat i psykiskpåfrestning hos lärarna, ett missnöje till regeringen och tvivel till användningen av fysisk beröring.Studiens slutsatser syftar till att bidra läsare med en djupare förståelse för den kompliceradesituation svenska F-3 lärare befinner sig i.

SAMMANFATTNING Bakgrund Demenssjukdom innebär att hjärnceller skadas och dör vilket leder till att hjärnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsättning till följd. Vidare försämras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att påverkas. Även förmågan att kommunicera försämras och uppfattningen och förståelsen för omgivningen kan förvanskas. Det beräknas att cirka 90 procent av alla svårt demenssjuka personer någon gång drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Exempel på dessa symtom kan vara agitation, aggression, ångest och sömnstörningar. Behandlingen mot beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) ska inriktas mot en individuell omvårdnad men kan kombineras med farmakologisk behandling vid behov. Det har dock visat sig att många demenssjuka personer står på kontinuerlig farmakologisk behandling och att denna saknar ordentlig effekt och leder till allvarliga biverkningar. En alternativ behandlingsmetod till den farmakologiska behandlingen skulle kunna vara fysisk beröring. Syfte Att beskriva effekter av fysisk beröring på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Metod För att svara på syftet utformades föreliggande uppsats som en litteraturstudie i vilken 16 artiklar har granskats. Resultat Resultatet visar på att olika beröringsmetoder har varierande effekter på olika beteendemässiga och psykiska symtom. En förbättring av kommunikation och välbefinnande kunde också ses. Massage i olika former visade överlag på de tydligaste effekterna med en minskning av agitation och aggression, reducerade stressnivåer, förbättrad sömn, ökad kommunikation samt bättre välbefinnande som följder av behandling. Både närstående samt vårdpersonal ställde sig positiva till fysisk beröring som behandlingsmetod och uttryckte bland annat att relationen mellan givare och mottagare förbättrades. Slutsats Fysisk beröring visade på positiva effekter och skulle kunna utgöra en alternativ eller komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Vidare skulle beröring kunna användas i omvårdnaden av demenssjuka personer för såväl direkt symtomlindring som för att öka välbefinnande. Beröringen kan ges av såväl närstående som vårdpersonal. Vidare sågs inga tydliga bieffekter av behandlingen, dock var reaktionerna på beröring individuella vilket bör tas hänsyn till.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna. Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo. Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt. Under kommunikation och observation och allas individuella behov skall tas varapå. En fysisk handling ger välbefinnande i form av bekräftelse och skapar känslor av blandannat omtänksamhet och välbehag. Oxytocin som är viktiga kombinationer för välbefinnandefrigörs av mänsklig beröring. Slutsats: Majoriteten av de inkluderade artiklarna baseras på personer med demenssjukdomoch resultatet påvisar en positiv reaktion av beröring på flera faktorer. / Aim: To investigate the role of physical touch in the care of people with dementia. The aim was also to examine the quality of the selection method and non-response sample of the included articles. Method: A descriptive literature study based on 13 scientific articles with qualitative and quantitative approach. The literature research was made in the databases PubMed, Medline, Cinahl and Psycinfo. Main Results: In people with dementia, physical touch contributes to peace and quiet. During and after treatment many falls asleep, which is a sign of relaxation and that contributes to a better quality of full sleep. Physical contact also contributes to the improvement of everyday pain.People with behavioral symptoms should be given physical touch gently, during communication and observation and everyone's individual needs must be taken care of. A physical action gives comfort in the form of confirmation. It creates feelings of thoughtfulness and pleasure for example.Oxytocin, that is important for the wellbeing, gets released by human touch. Conclusion: The majorities of the included articles are based on people with dementia and the results appear to show a positive reaction of touch on several factors.

Fysisk beröring i idrottskontexter har tidigare setts som något självklart och naturligt men ses idag som ett riskabelt beteende. Forskning visar att fysisk beröring är bra för barn och ungas inlärning, men trots detta finns det en rädsla hos lärare inför att använda fysisk beröring i undervisningen. Forskning visar alltså att fysisk beröring mellan lärare och elev är komplext, för att förstå denna komplexitet ytterligare tar studien sin utgångspunkt i hur fysisk beröring kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv. Syftet är således att undersöka vilka maktrelationer som skapas genom fysisk beröring mellan lärare och elev genom att göra en intersektionell läsning av forskning om fysisk beröring. Studien har tagit inspiration från Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) metod systematisk litteratursökning. Vi har systematiskt sökt litteratur, valt ut artiklar som vi granskat genom en intersektionell läsning och fokuserat på att identifiera de intersektionella faktorerna kön, ålder, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsvariation. Studiens huvudsakliga resultat visar att fysisk beröring mellan lärare och elev påverkas av de intersektionella faktorerna kön, kultur och ålder. Resultatet visar även att sexualiseringen av kroppen är en viktig del i att förstå hur faktorerna påverkar fysisk beröring mellan lärare och elev. Studiens slutsats är således att flera olika maktdimensioner mellan lärare och elever spelar stor roll för att förstå relationen mellan fysisk beröring och undervisning. Det behövs således fler intersektionella empiriska studier för att förstå den fysiska beröringens hela komplexitet då det tar sig till uttryck på olika vis för olika människor.

Syftet med denna studie var att få veta mer om förskollärares inställning till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg. Då beröring i olika former har varit ett aktuellt ämne under den senaste tiden i form av ”#metoo”, ”Stopp! Min Kropp!” och ”Förskolebrevet”, fann jag det intressant att få veta mer om vad förskollärare tänker kring beröring i förskolan. Två frågeställningar utformades för att uppnå syftet, dessa var: På vilket sätt beskriver förskollärarna att de använder beröring gentemot barnen? Hur förhåller förskollärarna sig till fysisk beröring som ett pedagogiskt verktyg? För att få svar på frågeställningarna använde jag mig av en kvalitativ metod där fyra yrkesverksamma förskollärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. En fenomenografisk ansats användes som teoretiskt ramverk för analys och tolkning av intervjusvaren. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att fysisk beröring är viktigt för människan. Alla fyra använde sig av beröring gentemot barnen och beskrev olika syften med denna. Under intervjuerna framkom det även att förskollärarna kunde se en förändring i synen på och användandet av beröring under de senaste åren, och detta främst med avseende på pedagogens könstillhörighet.

The effect of gentle massage upon the ageing individual, in combination with the Gerotranscendens Theory by Lars Tornstam. / Mjukmassagens inverkan på den åldrande människan, i förening med Lars Tornstams Gerotranscendensteori.

Den här studien fokuserar på fysisk interaktion i förskolan. Studien syftar till att få större kunskap kring vilken beröring som förekommer i förskolan och hur den besvaras samt mottas. Ytterligare kunskap kring detta kan bidra till en medvetenhet kring hur beröring används i förskolan, då beröring spelar stor roll för barns utveckling. Det kan både hämma och gynna till utveckling som innefattar både lärande och välbefinnande. Den här studien är en observationsstudie där en metodkombination i form av kvantitativ och kvalitativ metod används. Studien tar avstamp i Bergnehrs och Cekaites (2018) studie om olika beröringsaspekter: hjälpande beröring, pedagogisk beröring, tillgiven beröring, tillgiven kontrollerande beröring och kontrollerande beröring. Dessa beröringsaspekter används för att analysera resultatet i studien och resultatet visar att den tillgivna beröringen förekommer mest. De pedagogiska implikationerna av studien indikerar behovet av att vara ännu mer medveten kring konsekvenserna av fysisk beröring.

Den fysiska beröringen sker dagligen i det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utan att vi pratar om det. Det sker närsomhelst i olika situationer såsom tröstning, uppmuntran eller konflikt. I samhället finns det en diskurs kring fysisk beröring överlag, om den är lämplig inom det pedagogiska arbetet eller hur läraren ska förhålla sig till den. Denna studie undersöker hur lärare i fritidshemmet uppfattar och förhåller sig till fysisk beröring. Frågeställningar är, hur uppfattar läraren den fysiska beröringen i fritidshemmet samt hur förhåller sig lärare till den fysiska beröringen i fritidshemmet mellan lärare och elev. Syftet och frågeställningarna kopplas till teorin fenomenologi. Kännetecknande för denna teori är upplevelsen av ett fenomen ur olika perspektiv. Fenomenet i denna studie är fysisk beröring. I syfte att synliggöra fenomenet används en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. I studien deltar nio legitimerade lärare i fritidshem vilka är fördelade på olika arbetsplatser i Hallands län. Det empiriska materialet transkriberas och analyseras genom Gills metod. Resultatet visar på hur lärare använder pedagogiska strategier för att skapa relationer med eleverna. Dock är strategierna påverkade av den rädsla många lärare, framför allt de manliga, känner inför den fysiska beröringen. Rädslan bygger på hur andra vuxna i omgivningen uppfattar den fysiska beröringen. Detta leder till att läraren inte tar hänsyn till elevens pedagogiska behov, utan fokuserar på samhällets normer. På detta sätt skapas olika förhållningssätt till den fysiska beröringen. / The physical touch takes place daily in the educational work in the leisure center without us talking about it. It happens at any time in different situations such as comfort, encouragement or conflict. In society there is a discourse around physical touch in general, if it is appropriate within it the pedagogical work or how the teacher should relate to it. This study examines how teachers in the leisure center perceives and relates to physical touch. Questions are, how perceive the teacher the physical touch in the after-school center and how teachers relate to the physical the touch in the leisure center between teacher and student. The purpose and questions are linked to the theory of phenomenology. Characteristic of this theory is the experience of a phenomenon from different perspectives. The phenomenon in this study is physical touch. In order to make the phenomenon visible, a qualitative study with semi-structured interviews is used. In the study, nine certified teachers in leisure centers who are distributed in different workplaces participate in the study Halland County. The empirical material is transcribed and analyzed using Gill's method. The results show how teachers use pedagogical strategies to create relationships with the students. However, the strategies are influenced by the fear many teachers, especially the male ones, feel before the physical touch. The fear is based on how other adults in the environment perceives the physical touch. This leads to the teacher not taking the student's into account educational needs, but focuses on society's norms. In this way, different are created approach to the physical touch.