No description available.

Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.

<p>Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.</p>

This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.

No description available.