This paper investigates Leviticus 18:22 and 20:13 from the perspective of the hermeneutical implications of their historical context appropriated into a modern contextual understanding and possible application. To do this, four prominent historical theories (relating the ban to procreation, idolatry, against nature/the order of creation, and Canaanite practices) of the origin of the verses, and the ban therein, are chosen to be analysed. The analysis will be based on a theoretical framework which is modelled to present a theory of how historical knowledge and its derived hermeneutical implications enables a dynamically equivalent cultural appropriation. The investigation poses two questions – (1) what are the hermeneutical implications, and (2) what might a dynamically equivalent cultural appropriation into a modern context look like? In answering these question, it is found that when understanding the historical context as giving clues to the cultural world of the author and first reader(s), the four theories produce different results, but in none of them is it said to be either impossible or always possible to apply the ban. Further, even the group of people that are concerned by the ban differs. There is also a note of warning given, as these theories and others on the matter are very hard, if not impossible, to choose between, and therefore one has to motivate quite well why one selects one over the other in creating an interpretation and appropriation, since such a choice might, but should not, be more based on preference than on facts. Questions are in this paper sometimes posed but not answered, which runs in line with the overarching goal to rather draw some lines of interpretation than to hold an interpretation to be certain, while still exemplifying a transparent and theoretically well founded way to appropriate these verses. / Denna uppsats undersöker Leviticus 18:22 och 20:13 med fokus på den historiska kontextens hermeneutiska implikationer approprierade till en modern förståelse och eventuell applikation av verserna. För att göra detta kommer fyra vanligt förekommande historiska teorier till varför verserna med deras förbud finns (teorier som relaterar förbudet till fortplantning, avgudadyrkan, en handling mot naturen/skapelsens ordning, och kananeiska sedvänjor) analyseras. Analysen tar sin grund i ett teoretiskt ramverk som utformas för att visa hur en historisk kontext och dess hermeneutiska implikationer möjliggör en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering. Uppsatsen ställer två frågor: (1) Vilka är de hermeneutiska implikationerna, och (2) hur skulle en dynamiskt ekvivalent kulturell appropriering till en modern kontext kunna se ut? Dessa frågor besvaras utifrån ett perspektiv på den historiska kontexten som bidragande till att förstå författarens (eller författarnas) och de första läsarnas kulturella värld, och de fyra teorierna producerar ganska olika resultat. Det kan dock sägas att i inget av fallen blir slutsatsen att förbudet inte går att använda, eller att det alltid kan användas. Vidare framgår det att till och med vilka som berörs av förbudet skiftar beroende på anledningen till att förbudet finns. Ett varningens finger lyfts också för att påpeka att det är svårt, om inte omöjligt, att välja en av dessa teorier (eller de många andra som finns) som bättre. Därför måste sådana val, vilka sedan ligger till grund för tolkningar och tillämpningar, vara väl motiverade. Det finns annars en risk att sådana val kan ske mer baserat på preferens än fakta. Vidare ställs det frågor som inte alltid besvaras, vilket ligger i linje med viljan att snarare påvisa några tolkningsramar än att se en tolkning som korrekt, samtidigt som ett teoretiskt välgrundat och genomskinligt sätt att appropriera dessa verser exemplifieras.

Historiquement et jusqu’à aujourd’hui, la Bible a été utilisée afin de justifier une homophobie, soit-elle religieuse ou laïque. Les passages de prédilection employés à cet effet sont le récit de Sodome et de Gomorrhe en Genèse (Gn) 19 et les interdits du Lévitique (Lv) en 18,22 et 20,13. Depuis au moins les travaux de Derrick Sherwin Bailey (1955), le récit de Genèse 19 est souvent interprété à travers le prisme du thème de l'inhospitalité au sein des traditions chrétiennes, plutôt qu’un interdit spécifique de l'homosexualité. En revanche, les extraits du Lévitique, en tant que textes de loi, présentaient un autre type d'autorité et ont eu droit à une réception distincte. Ainsi, selon une approche historique maximaliste, il serait considéré comme historiquement illégal pour un homme d'avoir des rapports sexuels avec un autre homme, sous peine de mort. Dans le cadre de ce mémoire, je propose d'explorer Lv 18,22; 20,13 et ses interprétations contemporaines, à partir d'une analyse exégétique et d’une excursion comparatiste en histoire des religions. En somme, quelles lectures pouvons-nous faire du Lévitique 18,22 et 20,13 concernant les relations sexuelles entre hommes à la lumière du contexte sociohistorique du Proche-Orient ancien ? / Historically and up to the present day, the Bible has been used to justify homophobia, whether religious or secular. The preferred passages employed for this purpose are the account of Sodom and Gomorrah in Genesis (Gen) 19 and the prohibitions in Leviticus (Lev) 18:22 and 20:13. Since at least the works of Derrick Sherwin Bailey (1955), the narrative of Genesis 19 has often been interpreted through the lens of the theme of inhospitality within Christian traditions, rather than as a specific prohibition of homosexuality. On the other hand, the Leviticus verses, as legal texts, held a different type of authority and received distinct reception. Thus, according to a maximalist historical approach, it would be considered historically illegal for a man to engage in sexual relations with another man, punishable by death. In the scope of this paper, I propose to explore Leviticus 18:22 and 20:13 and their contemporary interpretations through exegesis and a comparative excursion into the history of religions. Ultimately, what interpretations can we derive from Leviticus 18:22 and 20:13 regarding sexual relations between men in light of the sociohistorical context of the ancient Near East?