Det problem studien utgick från var hur de differentierade uppfattningarna om den specialpedagogiska yrkesrollen kan förstås utifrån olika pedagogiska verksamheter, chefer och uppdrag. Syftet var att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas i praktiken och vad det här kan få för konsekvenser för professionen. Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där chefer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån ett analysverktyg som inspirerats av Dahllöf (1999), Imsen (1999) och Brante (2009). Vid analys framkom hur faktorerna påverkade yrkesrollen och uppdraget, vilket gav implikationer för professionen. De implikationer som skapades för professionen påverkade i sin tur även faktorerna. Vilket visade hur yrkesrollen formades i och av en cirkulär process där faktorer var en del. Härav framkom vikten av att förstå professionen i sitt samhälleliga sammanhang (Brante, a.a.). Genom analys och diskussion framkom hur implikationer för professionen i sig även gav specialpedagogiska implikationer för specialpedagogens målgrupp, barn och elever i behov av särskilt stöd.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös. I detta fall pekade studier på olika resultat gällande elevers lärande, där elever ökade sina demokratiska värderingar och ämneskunskaper till att man inte kunde se någon ökad förmåga överhuvudtaget. Lärarens roll i diskussioner var tydligt vital för att samtalen skulle betraktas som lärorika. Elevernas betydelse för fruktbara samtal visades också vara viktiga där man måste samarbeta och hjälpa varandra istället för att konkurrera om talutrymme för att främja kunskapsutveckling. Resultatet tydde också på att variation och kultur spelade roll för hur pass främjande dialog var i klassrummet. Samtidigt finns flera komplikationer som försvårar samtal i klassrummet, där blyga och tysta personer respektive lärare som tog stort utrymme utgjorde hinder för dialog i klassrummet. Sammanfattningsvis finns flera faktorer som har betydelse för hur pass väl ett dialogiskt klassrum fungerar som en lärandemiljö respektive implikationer som kan förhindra att dialog är användbart som en lärorik undervisningsmetod.

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

Sammandrag/abstract:   Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur den politiska diskursen i Sverige kan påverkas av en naturkatastrof med skogsbränderna sommaren 2018 som typfall. Ett mer precist syfte kan formuleras i termer av att undersöka hur den politiska diskursen utvecklar sig till följd av en kris. Denna undersökning sker i formen av en innehållsanalys av ca. 80 tidningsartiklar som publicerats i en nationellt täckande tidning, eller en lokaltidning. Det teoretiska ramverket för denna undersökning grundar sig i ett tydligt formulerat analysverktyg. I analysverktyget väljer både de politiskt förtroendevalda och deras kritiker olika strategier vilka i sin tur påverkar utfallet för den politiska diskursen. Undersökningen kommer fram till att de politiskt förtroendevalda väljer att förneka ansvar samtidigt som kritikerna tillskriver dem ansvar. Detta resulterar i en så kallad beskyllningstävling där de politiska implikationerna är svåra att utläsa.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Salamancadeklarationen lyfter fram alla elevers rätt att vara inkluderade i skolan. Samtidigt menar forskare att deklarationen tolkas väldigt olika och att det finns utmaningar i att skapa en inkluderande skola. Syftet med denna studie var att bland annat att undersöka grundskollärares attityder till inkludering. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där 14 grundskollärare intervjuades om vad som påverkar lärares attityder till inkludering och vad de har för tankar kring den inkludering som genomförs på deras respektive arbetsplatser. Resultatet har tolkats utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Resultatet visar att lärare har både positiva och mer tveksamma attityder till inkludering samt till den inkludering som genomförs. Det framkommer att flera faktorer påverkar lärares attityder till inkludering såsom ekonomiska förutsättningar, en tydlig ledning, kunskaper inom specialpedagogik och samarbetet på skolan. Som specialpedagog behövs en medvetenhet om att det kan finnas olika attityder till inkludering i skolan samt att det finns faktorer som påverkar lärares attityder och arbeta mot en mer inkluderande skola.

Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.

No description available.

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken sorts representation som finns i populäramellanåldersböcker från insamlade topplistor för 2022, samt vilka didaktiska implikationer det skapar för lärare i svenskämnet. Syftet mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Hur ser genusrepresentationen ut bland de analyserade huvud- och bikaraktärerna i fem populära mellanåldersböcker och hur skildras sexualitet i böckerna? 2. Vilka didaktiska implikationer för svensklärare går att identifiera från följemeningarna som skönlitteraturen medför? Tidigare forskning visar att det idag finns en del mellanåldersböcker som innehåller bred representation och genuina skildringar av olika grupper av människor. Men det finns även en del böcker som förmedlar normer som skulle kunna vara skadliga i form av stereotyper som förenklar och segmenterar fördomar om olika grupper. Forskning visar också att bred representation i böcker är viktigt för att barn ska ha en möjlighet att identifiera sig i litteraturen och för att utveckla empati för andra. Skönlitteratur bär också på stor didaktisk potential för bland annat värdegrundsarbete i klassrummet. Vi intresserade oss för att undersöka vilka böcker som mellanstadieelever läser när de själva får välja – i skolan eller på fritiden och hur det påverkar lärarens didaktiska val i klassrummet. Vi har analyserat de populära mellanåldersböckerna Med i matchen (2021), Nattkorpen (2020), Nidstången (2014), Rum 213 (2011) och Harry Potter och de vises sten (1997), för att ta reda på vilken representation vad gäller genus som viktiga huvud- och bikaraktärer förmedlar samt vilka uttryck för sexualitet som finns i böckerna. Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ metod där vi kodat empirin utifrån ett kodningsschema som är utformat utifrån Nikolajevas (2017) lista över manliga och kvinnliga egenskaper, Hirdmans genussystem (2016) och Ambjörnssons definition av heteronormen. Utifrån det resultatet har vi dessutom analyserat de didaktiska implikationer som representationen kan skapa för svensklärare med avstamp i Lgr22 och utifrån Janks (2010) definition av critical literacy. Alla böckers omslagsbilder och ett urval av bilder från de två böcker som innehåller bilder har analyserats enligt semiotiken utifrån Barthes (1977). Resultatet visar att majoriteten av viktiga karaktärer i böckerna skildras på ett stereotypt sätt vad gäller genus utifrån deras identifierade kön. Flickor och kvinnor är mer benägna att agera normbrytande i jämförelse med pojkar och män. Beträffande sexualitet identifierades en stor majoritet av uttryck som följer heteronormen och endast en situation som ifrågasatte heteronormen. Vårt forskningsresultat överensstämmer övervägande med den tidigare forskningen. De didaktiska implikationer som den andra analysen mynnade ut i var: 1) att lärare bör välja att arbeta med andra böcker i skolan som innehåller mer representation och 2) att de kan välja att arbeta med böckerna eller utifrån elevernas tidigare litterära erfarenheter genom att arbeta normkritiskt och ifrågasätta delar av innehållet.