Kaffesump ingår i kategorin matavfall- och svinn och varje år konsumerar hela Sverige cirka 79,7 tusen ton kaffe per år. Det innebär att enormt mycket kaffesump slängs och betraktas som avfall. Kaffesumpens innehåll är en resurs och kan utnyttjas inom flera olika områden. Kaffebranschen behöver ställa om från en linjär- till en cirkulär modell.  Syftet med denna studie är att, ur ett cirkulärt designperspektiv, undersöka huruvida avfall i form av kaffesump kan vara en resurs i en hållbar utveckling på svensk marknad.  Den här studien avser bidra till ökad kunskap om kaffesump som resurs, samt skapa en efterfrågan på produkter av kaffesump av konsumenter såväl som producenter. Detta för att bidra till en hållbar konsumtion i form av kunskap om- och utförande av en cirkulär kaffebransch med koppling till de globala målen 12 Hållbar konsumtion och produktion och 13 Bekämpa klimatförändringarna.  Huvudresultatet i denna studie är att kaffesump har stor potential för att vara en del i cirkulära processer, som bidrar till hållbarhet på den svenska marknaden.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Purpose – This study aims to explore and provide empirical insights into AI-driven circular business model innovation (CBMI) in industrial symbiosis. In doing so, it addresses the knowledge gap regarding how industrial companies can use AI to amplify circular business models and facilitate AI-driven circular innovation. Method – A thematic analysis was used in the study to answer the research questions. It was based on 32 interviews with informants from five companies conducting an AI innovation initiative and experts, as well as two site visits, four project meetings and 61 company documents.  Findings – The analysis showed how AI can amplify an industrial symbiosis and uncovered three principles and symbiotic facilitators for AI-driven CBMI in an industrial symbiosis. The principles and symbiotic facilitators were combined in a coevolutionary alignment framework for AI-driven CBMI in industrial symbioses. Theoretical contributions – This study contributes to prior literature by (1) depicting how AI changes business models and amplifies an industrial symbiosis, where past research only had conceptualised it; (2) identifying principles that describe how AI-driven CBMI should be approached; (3) uncovering three symbiotic facilitators that create conditions for successful AI-driven CBMI; and (4) conceptualising a coevolutionary framework based on the principles and symbiotic facilitators for aligning the innovation efforts between partners in industrial symbioses. Practical contributions – Managers in industrial symbioses can use this study to comprehend how AI can improve resource flows and the significance of efficient data sharing in collaborative AI-driven innovation. Moreover, it provides a framework to assist companies in aligning innovation initiatives among partners in order to succeed with AI-driven CBMI. Limitations of the study – The study focused on five companies involved in an AI innovation initiative in one specific industrial symbiosis. As a result, the findings’ generalisability may be limited, and validating these findings in other industrial symbioses and different industrial ecosystems or partnerships would thus be interesting for future research. / Syfte – Denna studie syftar till att utforska och ge empiriska insikter i AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation (CBMI) i industriell symbios. Genom detta undersöks kunskapsbristen om hur industriella företag kan använda AI för att förbättra cirkulära affärsmodeller och underlätta AI-driven cirkulär innovation. Metod – En tematisk analys användes i studien för att besvara forskningsfrågorna. Den baserades på 32 intervjuer med informanter från fem företag som genomförde ett AI-innovationsinitiativ och experter, samt två platsbesök, fyra projektmöten och 61 sekundära källor. Resultat – Analysen visade hur AI kan förbättra en industriell symbios och hittade tre principer och symbiotiska facilitatorer för AI-driven CBMI i en industriell symbios. Principerna och symbiotiska facilitatorerna kombinerades i ett samevolutionärt ramverk för att skapa målöverenstämmelse och underlätta AI-driven CBMI i industriella symbioser. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till tidigare litteratur genom att (1) beskriva hur AI förändrar affärsmodeller och förbättrar en industriell symbios, där tidigare forskning bara hade konceptualiserat det; (2) identifiera principer som beskriver hur AI-driven CBMI bör genomföras, (3)  identifiera tre nyckel symbiotiska facilitatorer som skapar förutsättningar för framgångsrik AI-driven CBMI; och (4) konceptualisera ett samevolutionärt ramverk baserad på principerna och symbiotiska facilitatorer som kan användas för att underlätta innovation som partners gör tillsammans i industriella symbioser. Praktiskt bidrag - Ledare i industriella symbioser kan använda denna studie för att förstå hur AI kan förbättra resursflöden och vilken betydelse effektiv datadelning har i kollaborativ AI-driven innovation. Dessutom ger det ett ramverk för att hjälpa företag att innovera tillsammans för att lyckas med AI-driven CBMI. Studiens begränsningar – Studien fokuserade på fem företag involverade i ett AI-innovationsinitiativ i en specifik industriell symbios. På grund av detta kan resultatens generaliserbarhet vara begränsad, och validering av dessa resultat i andra industriella symbioser och olika industriella ekosystem eller partnerskap skulle därför vara intressant.

Circular economy has gained significant attention in the past decade as a potential solution to address sustainability challenges. Implementing circular business model in the core business operation of a company is referred as circular business model innovation (CBMI). It contains a set of dynamic change processes including visioning, sensing, seizing, and transforming. Among all these phases, transforming phase has been in lack of research. This study examines transforming phase of CBMI in the multinational company IKEA. It adopts the business ecosystem perspective to investigate the specific actions and actors involved in the transform- ing phase of CBMI. The paper employs qualitative research with an in-depth case study method with semi-structured interviews. The aim of this research paper is to contribute to theoretical advancements by enhancing our understanding of the transformative phase of CBMI. The findings offer insights and implications about the opportunities and challenges faced by multinational companies during the CBMI process.

Dagens ekonomiska system bygger på en linjär modell där varor produceras, används och sedan slängs. Den linjära modellen tillsammans med en ökad befolkningsmängd som överkonsumerar planetens begränsade resurser, har bidragit till att mängden avfall och miljöproblem ständigt ökar. En cirkulär ekonomi presenteras i forskningen som ett avgörande steg mot ett mer hållbart samhälle. I en cirkulär ekonomi tillvaratas material och resurser i förlängda livscykler, vilket kan liknas vid ett slutet kretslopp. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att skapa en förståelse för vad sex företag i detaljhandeln har för uppfattning kring cirkulära affärsmodeller samt redogöra för hur väl anpassade deras affärsmodeller är till en cirkulär ekonomi. Studien ämnar även undersöka på vilket sätt design kan bidra till en mer cirkulär affärsmodell. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav sex stycken var med grundare eller medgrundare av företag i detaljhandeln som arbetar med cirkulära arbetsmetoder. Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning kring cirkulär ekonomi, cirkulära affärsmodeller, designtänkande och ekodesign. Studien visar att kunskapen kring begreppet cirkulär ekonomi är relativt låg, att de studerade företagen har delvis cirkulära affärsmodeller, men att det finns många utvecklingsområden för att uppnå ett helt cirkulärt flöde. Studiens resultat pekar på att design kan bidra med verktyg för att utforma mer hållbara strategier och lösningar på de hinder som finns i implementeringsprocessen av en cirkulär affärsmodell.

During the last decades, the circular economy has enabled a new kind of business model that is challenging the traditional linear way of doing business. The purpose of this thesis is to investigate how an international social enterprise work towards a circular business model, as well as the challenges and opportunities that comes with operating in an emerging market. Previous research on the subject is limited which leaves a research gap in existing literature. Indonesia is an emerging country that is struggling with a weak recycling infrastructure and   lack of waste management, which has resulted in an ocean plastic pollution problem.   In the theoretical framework, relevant aspects of the circular economy, social enterprises and opportunities and challenges with operating in an emerging market are presented. A conceptual framework concludes the literature review by illustrating how the concepts ties together. In order to answer the research questions, a qualitative research method has been followed throughout this single case study, combined with an abductive approach. The data has been collected through semi-structured interviews presented together with secondary data, in order to get a deeper understanding of the case. By examining an international social enterprise with operations in an emerging market, findings on what opportunities and challenges this social enterprise encounter in Indonesia are presented together with how they work towards a circular business model. This study indicates that the international social enterprise challenges the linear way of doing business and can be set as an example for other companies that has a social mission and wants to do business in a sustainable way.   The analysis discusses the relation between the theoretical concepts and the empirical findings, together with observations from the authors. The analysis is followed by the concluding chapter where the contributions are stated, and the research questions are answered, followed by implications, limitations and suggestions for future research. The findings showed that international social enterprises can find opportunities in infrastructure- and institutional gaps in emerging markets. In addition, the findings indicate that a strong social mission can reduce the challenges of operating in an emerging market. The findings have contributed to introducing the social enterprise phenomenon into the international business research field, as well as international social enterprises operating in emerging markets. The authors also provide their definition of the concept ‘social enterprise’.

Thesis’ background This thesis intends to contribute to the literature gap identifying when connecting the literature on capabilities required for the transition towards circular business models and the literature that investigates the value creation and capture in these business models. Research aim Identifying the key capabilities that facilitate the transition towards circular business models and investigating their use for value creation and capture Methodology A qualitative approach was followed, and semi-structured interviews were conducted with four managers working at companies that are experiencing circular business models Findings Eight key capabilities were identified from this research including: (1) Developing the systemic thinking, (2) Managing the circular network,(3) Managing knowledge, (4) fostering open innovation, (5) Understanding customer’s requirement for exploring the wasted value, (6) Designing products for longevity, (7) Innovating in the sale and use phase and (8) managing circular suppliers to close the loops between the end use and the production. Deploying these eight key capabilities with a systemic thinking would enable companies moving to circular business models and creating and capturing economic and non-economic sustainable values.

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Background: Regulations and Governments prompt companies to reassess their practices and align with sustainability standards. It emphasizes a transition towards circular business practices, which requires large amounts of capital to commit to the adoption of circularity fully. The transportation sector is a prime example of an industry undergoing a significant circular transformation due to its environmental impact. Circular servitization has complemented the circular transformation by offering products as services instead of selling them outright. This has had severe financial statement implications since the operations differ from linear practices and requires large investments. Financial institutions still assume techniques, modulation, and evaluation processes adapted for linear purposes, which creates obstacles to capturing the value circular business models generate. Subsequently, financial institutions are hesitant to fund circular business models due to the perception of increased risk. Hence, financial inertia occurs and hinders the development of circular businesses.  Purpose: This research adopts the perspective of financial institutions and examines the barriers and enablers that impact companies' transitions to circular business models, leading to or mitigating financial inertia.  Method: The study is qualitative and adopted an abductive approach to contrast theory and findings with the interpretive research paradigm. The primary data was collected from eleven different respondents from a Swedish financial institution. Sampling was done non-randomly with a purposive sample and a convenience input to gather data from respondents who were part of the financial institution and knowledgeable in the circular transition.  Findings: The aim of the study was to answer two research questions regarding barriers causing, and enablers mitigating financial inertia. The findings provided three soft and six hard barriers relating to financial techniques, modeling, and evaluation methods, along with internal competence about circularity, stakeholder involvement, and regulations. Additionally, the study found three soft and six hard enablers which could be interpreted as underlying drivers for mitigating financial inertia.

Titel: Från avfall till resurs: Hinder och möjligheter för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin Bakgrund: Dagens resursutnyttjande är inte hållbart och det ökade fokuset kring cirkulära lösningar uppmanar till både behov och intresse för förändring. Dessa anpassningar handlar bland annat om att övergå från en linjär till en cirkulär affärsmodell för att göra bättre nyttjande våra resurser. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare, men hur dessa kan skalas upp finns utrymme att vidare studera. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera centrala faktorer som har inverkan påskalbarheten av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Forskningsperspektivet i studien är hermeneutiskt och har kompletterats med en abduktiv ansats för att vidareutveckla det hermeneutiska tillvägagångssättet och skapa förståelse. Empirin i studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med både företag och experter från olika multinationella företag. Slutligen används en tematisk analys som analysmetod. Slutsats: Studien har identifierat sex hinder och sex möjliggörare för att skala upp den cirkulära affärsmodellen i klädindustrin. Dessa faktorer identifierades utifrån en analysmodell som byggde på strukturell, strategisk och operativ nivå där vissa faktorer var mer centrala än andra. De hindrenmed den mest avgörande betydelsen för uppskalning av cirkulära affärsmodellen var; eftersläpande och bristfälliga regelverk, komplexa värdekedjor och resurstillgänglighet. De möjliggörarna med den mest avgörande betydelsen var; proaktiva regelverk, samarbete och partnerskap och resurseffektivisering. / Title: From waste to resource: Barriers and enablers for scaling up circular business models in the clothing industry Background: The current use of resources is not sustainable and the increased focus on circular solutions is prompting both the need and interest in change. These adaptations include moving from a linear to a circular business model in order to make better use of our resources. Circular business models are becoming increasingly important, but there is room to study how these can reach scalability. Purpose: The purpose of this study is to identify key factors influencing the scalability of circular business models in the fashion industry. Method: The study utilizes a qualitative research strategy with a case study design. The research perspective in the study is hermeneutic and has been complemented with an abductive approach to further develop the hermeneutic approach and create a modified understanding. The empirical data in the study is based on nine semi-structured interviews with both companies and experts from various multinational corporations. A thematic analysis is employed as the analytical method. Conclusion: The study has identified six barriers and six enablers for scaling up the circular business model in the clothing industry. These factors were identified using an analytical model based on structural, strategic and operational levels, with some factors being more central than others. The barriers with the most crucial importance for scaling up the circular business model were; lagging and inadequate regulations, complex value chains and resource availability. The enablers with the most crucial importance were; proactive regulations, collaboration and partnerships, and resource efficiency. Keywords: Circular business model, resource management, clothing industry, scalability.