The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken sorts representation som finns i populäramellanåldersböcker från insamlade topplistor för 2022, samt vilka didaktiska implikationer det skapar för lärare i svenskämnet. Syftet mynnade ut i följande frågeställningar: 1. Hur ser genusrepresentationen ut bland de analyserade huvud- och bikaraktärerna i fem populära mellanåldersböcker och hur skildras sexualitet i böckerna? 2. Vilka didaktiska implikationer för svensklärare går att identifiera från följemeningarna som skönlitteraturen medför? Tidigare forskning visar att det idag finns en del mellanåldersböcker som innehåller bred representation och genuina skildringar av olika grupper av människor. Men det finns även en del böcker som förmedlar normer som skulle kunna vara skadliga i form av stereotyper som förenklar och segmenterar fördomar om olika grupper. Forskning visar också att bred representation i böcker är viktigt för att barn ska ha en möjlighet att identifiera sig i litteraturen och för att utveckla empati för andra. Skönlitteratur bär också på stor didaktisk potential för bland annat värdegrundsarbete i klassrummet. Vi intresserade oss för att undersöka vilka böcker som mellanstadieelever läser när de själva får välja – i skolan eller på fritiden och hur det påverkar lärarens didaktiska val i klassrummet. Vi har analyserat de populära mellanåldersböckerna Med i matchen (2021), Nattkorpen (2020), Nidstången (2014), Rum 213 (2011) och Harry Potter och de vises sten (1997), för att ta reda på vilken representation vad gäller genus som viktiga huvud- och bikaraktärer förmedlar samt vilka uttryck för sexualitet som finns i böckerna. Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ metod där vi kodat empirin utifrån ett kodningsschema som är utformat utifrån Nikolajevas (2017) lista över manliga och kvinnliga egenskaper, Hirdmans genussystem (2016) och Ambjörnssons definition av heteronormen. Utifrån det resultatet har vi dessutom analyserat de didaktiska implikationer som representationen kan skapa för svensklärare med avstamp i Lgr22 och utifrån Janks (2010) definition av critical literacy. Alla böckers omslagsbilder och ett urval av bilder från de två böcker som innehåller bilder har analyserats enligt semiotiken utifrån Barthes (1977). Resultatet visar att majoriteten av viktiga karaktärer i böckerna skildras på ett stereotypt sätt vad gäller genus utifrån deras identifierade kön. Flickor och kvinnor är mer benägna att agera normbrytande i jämförelse med pojkar och män. Beträffande sexualitet identifierades en stor majoritet av uttryck som följer heteronormen och endast en situation som ifrågasatte heteronormen. Vårt forskningsresultat överensstämmer övervägande med den tidigare forskningen. De didaktiska implikationer som den andra analysen mynnade ut i var: 1) att lärare bör välja att arbeta med andra böcker i skolan som innehåller mer representation och 2) att de kan välja att arbeta med böckerna eller utifrån elevernas tidigare litterära erfarenheter genom att arbeta normkritiskt och ifrågasätta delar av innehållet.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.