Global ETD Search

1	Vem vill bedriva klimatsmart dikt? : Om ekokritik och miljöetik i Gunnar D Hanssons Tapeshavet / Who wants to conduct climate-smart poetry? : On ecocriticism and environmental ethics in Gunnar D Hansson’s Tapeshavet Westblom, Simone January 2022 (has links) Denna uppsats analyserar dikterna ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” och ”(Koelbjergkvinden)” ur Gunnar D Hanssons diktsamling Tapeshavet. Dikterna undersöks i förhållande till Timothy Mortons ekokritik, samt ur ett metapoetiskt och etiskt perspektiv. Vad dikterna framhåller är det problematiska i att försöka skriva fram en anti-antropocentrisk värld eftersom det mänskliga subjektet alltid finns implicerad i det metapoetiska greppet som Hansson använder sig av. Dikterna bär i och med detta också på en etisk aspekt eftersom de engagerar sig i frågor om både hur man bör och kan dikta om miljön. / This essay analyses the poems ”(Österöd)”, ”(Återbesök – 26 augusti)” and ”(Koelbjergkvinden)” from Gunnar D Hansson’s collection of poems Tapeshavet. The poems are examined in relation to Timothy Morton’s ecocriticism, and from a meta-poetic and ethical perspective. What the poems emphasize is the problematic aspect of trying to convey an anti-anthropocentric world, as the human subject is always implicated in the meta-poetic grip which Hansson uses. Subsequently, the poems also carry an ethical aspect because they engage in questions about both how one ought and can write about the environment. ecology ecocriticism Gunnar D Hansson nature Timothy Morton ethics meta poetry ekologi ekokritik Gunnar D Hansson natur Timothy Morton etik metapoesi General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	SCENE STIR: How we begin to see the biosphere in David Mitchell’s Cloud Atlas Cavalier, Vincent January 2015 (has links) This essay marks the degrading biosphere in David Mitchell’s Cloud Atlas and argues that its narrative disclosure is meaningfully explored using the idea of a growing ecological awareness. The book depicts agentive nonhumans that are unseen or under-attended by the novel’s humans. I suggest this literary presentation of the biosphere is best understood as after the discovery of global warming when matters of ecological concern “intruded,” to use Timothy Morton’s word, on a human-only society with underequipped modes of historical thought. To construct my reading, I motivate recent work in object-oriented philosophies that would eschew anthropocentric metaphysics. I unpack Cloud Atlas’ ecological vision using Morton’s philosophy in which he explores the conceptual and aesthetic consequences of the hyperobject – a thing that is massively distributed in time and space relative to humans. My analysis will examine passages and techniques that construct Cloud Atlas’ “scenery,” and I argue that they evoke a degrading biosphere that interacts substantially with the human-only personal dramas. Features of the book’s formal construction allow for the animation of this scenery in the reader’s cross-novel interpretation. I look at how characters narrate this scenery to build my argument that the novel’s ecological vision makes claims on its storytelling characters. But as those characters still miss the long-view historical perspectives afforded the reader, they are shown to want community. I end by ruminating on how Cloud Atlas, which would “stretch” the literary novel, questions what the novel is at this ecological moment.
3	Dénaturer l’écocritique : une lecture de l’écologie queer de Timothy Morton ; suivi de Cochoncetés et autres nouvelles Goudreau-Lajeunesse, Etienne 08 1900 (has links) Dénaturer l’écocritique : une lecture de l’écologie queer de Timothy Morton propose de réfléchir l’écocritique à la lumière de l’écologie queer. Alors que l’écocritique s’intéresse aux traces de la « nature » dans les textes littéraires, les outils de la théorie queer permettent de faire apparaître le caractère artificiel de l’idée de nature. L’essai réfléchit à l’implication d’une écologie « sans nature » pour l’écocritique et propose la focalisation et l’ironie comme moyens d’approcher un texte selon une écocritique queer. Cochoncetés et autres nouvelles est une exploration littéraire de l’écologie queer sous différentes formes. Les personnages du recueil tissent des liens avec humains et non-humains, traversent des réseaux toujours ouverts, entrent en relation avec un temps, un espace, une matière ou un savoir qui les dépasse. / Dénaturer l’écocritique : une lecture de l’écologie queer de Timothy Morton proposes to reflect on ecocriticism in the light of queer ecology. While ecocriticism is interested in the traces of “nature” in literary texts, the tools of queer theory examine the idea of nature to reveal its artificiality. The essay reflects on the implication of an ecology “without nature” for ecocriticism and proposes focalization and irony as ways to approach a text through queer ecocriticism. Cochoncetés et autres nouvelles is a literary exploration of queer ecology in various shapes. The characters in the collection connect with humans and non-humans, pass through open networks, engage with a time, a space, a matter or a knowledge that expand beyond their reality. Création Littérature Écocritique Écologie Queer Timothy Morton Literature Ecocriticism Ecology
4	Antropocentrism och samlevnad i Harry Potter-böckerna / Anthropocentrism and coexisting in the Harry Potter books Nilsson, Lina January 2018 (has links) In this essay I have studied the Harry Potter series by J. K. Rowling from an ecocritical point of view. The main theorist is Timothy Morton and his concepts of the Mesh and Strange Strangers. The analysis shows that the books are anthropocentric, and that Culture has a higher status than Nature in the magic world. The analysis also shows that the witches and wizards of the books have a similar way of looking at nature as the real world has, which can be used to open up discussions about nature. The books are anthropocentric when it comes to animals and how they can be used. The analysis also focuses on coexisting, and how the magic world deals with Strange Strangers. The Strange Strangers that the analysis deals with are both humans and other entities. Harry Potter J K Rowling Ekokritik Natur/Kultur Antropocentrism Timothy Morton Humanities and the Arts Humaniora och konst General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	"Den matematiska oceanen" : Hur Göran Sonnevis dikt KOSTER 2002 sammankopplar gudomlighet med matematik Gotfredsen, Maria January 2021 (has links) This thesis focuses on how Göran Sonnevis poetry, particularly KOSTER 2002 in Oceanen (2005), and how the poem portrays how the main character encounters divine concepts of entirety using mathematic terminology. The divine concept of eternity is referred to as nunc-stans and hic-stans, terms coined by the philosopher Thomas Hobbes and explicitly referenced to in the poetry of Oceanen. The study locates where in KOSTER 2002 the encounters appears and accounts for how the mathematic terminology is affiliated with divinity and the concepts of nunc-and hic-stans. This study shows how the poem expresses an ontological view of the existence, which is a fundamental aspect of the poetry in Oceanen. The study concludes that the view of the existence is that “everything there is” is connected and integrated with one another. When the main character experiences fragments of nunc-and hic-stans this refers to the integration of existence, in which the particular (the main characters subjective experiences) is connected to the universal (concepts of eternity and mathematical theories) and vice versa. Timothy Morton Ontologi Göran Sonnevi poesi litteraturvetenskap koster 2002 Oceanen matematik Humanities and the Arts Humaniora och konst General Literature Studies Litteraturvetenskap
6	Skogen och havet gör ont : Graviditet och antropocen i Helena Granströms Hysteros / The Forest and Sea Hurt Me : Pregnancy and the Anthropocene in Helena Granström's Hysteros Hemlin, Klas January 2023 (has links) Den här uppsatsen undersöker graviditetsskildringarna i Helena Granströms prosalyriska kortroman Hysteros (2013). Med stöd i nymaterialisten Karen Barads teori om materiella-diskursiva apparaturer och ett antal begrepp lånade från ekokritikern Timothy Mortons mörka ekologi, försöker den genom närläsningar att ta reda på hur graviditet – ett motiv som genomsyrar hela Granströms författarskap – i den aktuella texten fungerar som ingång till den form av ekologisk medvetenhet som Morton kallar ”ecognosis”. Läsningarna äger rum mot bakgrund av den nya moderskapslitteraturen, vilken definieras med hjälp av forskaren Lily Gurton-Wachter. Ett latent syfte med uppsatsen, utöver att beskriva graviditetsskildringarna och visa på deras relevans för det ekologiska tänkandet, är att demonstrera potentialen som finns i denna litteratur, liksom i studiet av den, både vad gäller förståelsen av de specifika erfarenheter den utgår från och utforskandet av andra filosofiska spörsmål med hjälp av dessa erfarenheter. Uppsatsen argumenterar i slutändan för att Granström framvisar graviditet som en miniatyr av antropocen, med vilket jag menar att graviditeten skildras som en aktiv materialitet som decentraliserar och löser upp gränserna för det autonoma mänskliga subjektet. Graviditeten ställer således Hysteros berättarjag inför samma svårigheter som antropocen enligt ekokritiken ställer mänskligheten inför. Helena Granström graviditet moderskapslitteratur antropocen agrilogistics Karen Barad Timothy Morton ekokritik apparatus ecognosis jaget General Literature Studies Litteraturvetenskap
7	Tystnadens förbannelser : Ekologi, ideologi och religion i Elsa Graves undergångsskildring Slutförbannelser / The curses of silence : Ecology, ideology, and religion in Elsa Grave’s depiction of doom Slutförbannelser Hunt, Rebecca January 2023 (has links) Denna kandidatuppsats analyserar dikterna “En begrundande avskedsröst:”, “En överbliven röst minns:”, “Upprörd ekoröst:”, “Sårad socialarbetare fortsätter:”, “En jagröst som tror sig vara ensam överlevande:” samt en av dikterna med titeln “Mothägring” ur Elsa Graves undergångsskildring Slutförbannelser med avseende på framställningen av ekologins, ideologins och religionens roller i undergången. Centralt för analysen är framställningen av ekologins, ideologins och religionens förhållande till naturen samt hur deras respektive hållning i samspel med varandra gestaltas som drivande i undergångsprocesserna. Ekologins förhållande till naturen analyseras genom Timothy Mortons teoribildning om mörk ekologi. Ideologins och religionens förhållande till naturen undersöks genom Max Horkheimers och Theodor W Adornos bok Upplysningens dialektik. Analysens huvudsakliga resultat består i att ideologin och religionen framställs som mänskliga konstruktioner fjärmade från naturen vilket gör dem drivande i de förintande undergångsprocesserna. Ideologins förhållande till naturen framställs som drivande då den förintar både världen och sig själv, medan religionens förhållningssätt till naturen snarare framställs som en orsak i förhållande till ideologin. Undergångens orsaker identifieras gällande ideologin såväl som religionen som ett uteslutande av det ekologiska tänkandet om naturen. Ideologin respektive religionen framställs i Slutförbannelser som mänskliga konstruktioner medan det ekologiska tänkandet snarare framstår som evigt. Slutförbannelser Elsa Grave ekologi ideologi religion Timothy Morton Max Horkheimer Theodor W Adorno ekokritik General Literature Studies Litteraturvetenskap
8	Troll i hjässan och hidet : Ekologiska gränsöverskridningar och antropocentrism i Stefan Spjuts Stallo (2012) / Trolls in the apex and the den : Ecological transgressions and anthropocentrism in Stefan Spjuts Stallo (2012) Ehrnholm, Fredrika January 2024 (has links) The depths of the forest carry ancient secrets. In the novel Stallo (2012), written by Stefan Spjut, trolls go unnoticed – hiding in plain sight through metamorphosis. They shapeshift into animals that are already known to exist and with telepathic abilities they nestle their way into the minds of the characters. Through these qualities the trolls in the novel continuously transgress and dissolve the world as the characters know it. In the novel the reader gains information only through a human perspective. The anthropocentric narrative presents a world similar to the reader’s – one built up around strict frameworks and sets of species. Where man is viewed as separate from nature and where all living creatures are expected to behave in a certain way. I argue that by dissolving these frames, the trolls in Stallo act as an implication to question through which lens the reader view the world. What I aim to show in the following essay is how Stallo, through the portrayal of trolls and their ecological transgressions, can be considered as criticism towards a view of nature as something separate to man and therefore also a criticism towards an anthropocentric view of the world. / Skogens djup bär på uråldriga hemligheter. I romanen Stallo (2012), skriven av Stefan Spjut, rör sig trollen öppet, men obemärkt, genom metamorfos. De förvandlar sig till djur som människan redan känner till och med telepatiska förmågor nästlar de sig in i karaktärernas sinnen. Genom egenskaperna som trollen i romanen besitter utmanar de kontinuerligt karaktärernas världsbild, genom att överträda och lösa upp synen på denna. I romanen ges läsaren information enbart genom ett mänskligt perspektiv och den antropocentriska berättelsen presenterar en värld mycket nära läsarens – en uppbyggd kring strikta ramar och uppsättningar av arter. En där människan ses som skild från naturen och där alla levande varelser förväntas bete sig på ett visst sätt. Jag hävdar att trollen i Stallo, genom att lösa upp dessa ramar, agerar som en uppmuntran till att låta läsaren ifrågasätta genom vilken lins hon ser världen och på så sätt hur Stallo kan betraktas som en kritik mot en antropocentrisk världsbild. Stallo antropocentrism Timothy Morton troll ekokritik Languages and Literature Språk och litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap Specific Literatures Litteraturstudier
9	Ekomimesis i Fredrik Nybergs Offerzonerna Bovin, Erik January 2021 (has links) Denna uppsats undersöker ekopoetiken i Fredrik Nybergs diktsamling Offerzonerna (2018). Analysen utgår från Timothy Mortons teori om mörk ekologi. Utifrån en tematisk, retorisk och ekokritisk läsning av Offerzonerna – som diskuteras tillsammans med texter av bland annat Kate Rigby, William Cronon och Sofia Roberg – dras slutsatserna att Nybergs ekopoetik kan beskrivas som anti-dualistisk, språkmaterialistisk, fragmentarisk och collageartad. En ödslig och utarmad natur präglad av klimatförändringar gestaltas, samt mötet mellan natur och kultur. Form och innehåll återspeglar varandra och gestaltar ett ekologiskt och anti-antropocentriskt tema. ekomimesis ekopoesi språkmaterialism ekokritik mörk ekologi Fredrik Nyberg Timothy Morton Kate Rigby William Cronon Sofia Roberg Peter Degerman General Literature Studies Litteraturvetenskap
10	Natursyn i antropocen : En ekokritisk läsning av dikter av Ingela Strandberg och Gunnar D Hansson / Representations of Nature in the Anthropocene : An Ecocritical Reading of Poems by Ingela Strandberg and Gunnar D Hansson Olsson, Vera Maria January 2020 (has links) In the Anthropocene, a new approach towards nature in poetry is emerging. This change is closely related to ecocritical theory, which is a reevaluation of the human view on, and representation of, nature. It moves away from a more traditional anthropocentric perspective to a more critical one. This can for instance be in the spirit of Arne Naess or Timothy Morton, the two main theorists used in this essay. This essay is an ecocritical close reading of two Swedish contemporary poems on nature: “När jag går i skymningsmörkret” by Ingela Strandberg (from Att snara en fågel, 2018) and “(Strandförskjutningar)” by Gunnar D Hansson (from Tapeshavet, 2017). The focus of the reading is on the representation of wild, untouched nature. The formulated questions in the essay concern how untouched nature is represented in the poems, the human relationship towards it and how the differences and similarities between the two poems relate to and transform romantic representations of nature. The conclusion is that these two very different poems exemplify the range of contemporary Swedish nature poetry. Strandberg’s poem is leaning towards a romantic or ecosofist representation of nature, whilst Hansson’s is more clear-cut ecocritical in line with Morton’s dark ecology. ecocriticism nature poetry ecopoetry contemporary Swedish poetry Gunnar D Hansson Ingela Strandberg Arne Naess deep ecology ecosophy Timothy Morton dark ecology the Anthropocene ekokritik naturlyrik ekopoesi natursyn samtida svensk poesi Gunnar D Hansson Ingela Strandberg Arne Naess djupekologi ekosofi Timothy Morton mörk ekologi antropocen Languages and Literature Språk och litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap

Search results