<p>Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.</p>

Falska minnen är antingen ett minne av en händelse som aldrig inträffat eller att minnet inte överrensstämmer med den faktiska upplevelsen. Falska minnen hos vittnen kan resultera i konsekvenser för misstänkta oskyldiga gärningsmän. Syftet var att undersöka förekomsten av en viss typ av falska minnen, bakåtriktade slutsatsfel, i orsaks- och effektsamband i vittnessammanhang. Totalt fick 61 deltagare se en stimulifilm som förekom i fyra versioner, varav två av versionerna visade en stöld. Därefter besvarade deltagarna ett minnestest bestående av fri återgivning, stödd återgivning, igenkänning samt skattning av mannens skuld och villighet att vittna. Det förekom inga bakåtriktade slutsatsfel av stölden varken i den fria eller i den stödda återgivningen. Däremot förekom bakåtriktade slutsatsfel vid återgivning av detaljinformation som föregick brottshändelsen. Ett antal deltagare ansåg inte att gärningsmannen var skyldig, men var dock villiga att vittna mot honom. Om lagringsintervallet varit längre hade det kunnat resultera i bakåtriktade slutsatsfel om stölden.

Forskning visar att människor ofta fyller i minnet utifrån sina erfarenheter och scheman. Vidare visar forskning att vittnen påverkar varandras minnen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om vittnen som enbart fick se effekter av ett brott drog slutsatser om att de sett brottet samt om sådana bakåtriktade slutsatsfel påverkas av diskussioner. Vidare undersöktes om deltagarnas Need for closure påverkade benägenheten att göra slutsatsfel. Fyrtioåtta deltagare presenterades för en film som visade effekten av ett brott. En vecka senare minnestestades deltagarna antingen efter att de diskuterat med ett medvittne eller inte. Resultatet visade inga effekter av medvittne för slutsatsfel. Vidare erhölls inget samband mellan Need for closure och felaktiga minnen. Begränsningar som deltagarnas goda förutsättningar vid tillfället för inkodning som skiljer sig från vid autentiska brott diskuteras vidare.

Minnet är av största relevans inom vittnespsykologiska sammanhang och kan vara avgörande för utfallet i rättsliga utredningar. Tidigare forskning visar att individer som har sett en effekt av en händelse kan tendera att minnas att de sett orsaken till händelsen. Detta kan förklaras genom bakåtriktade slutsatsfel, att man drar en slutsats om vad som borde ha orsakat effekten, och omedvetet skapar ett minne av orsaken. Syftet med denna studie är att undersöka individers benägenhet att skapa ett falskt minne av att de sett en brottshändelse om de sett effekten av brottet. Studien undersöker även om denna tendens förändras beroende på gärningsmannens etniska ursprung. Deltagare (N=92) minnestestades efter att de sett en film som antingen visade både orsak (en väskstöld) och effekt (väskan försvunnen), eller bara effekten. I varje betingelse hade gärningsmannen antingen ursprung från Skandinavien eller Mellanöstern. En envägs oberoende ANOVA och χ² test visade inte någon tendens till bakåtriktade slutsatsfel oavsett gärningsmannens etniska ursprung. Detta kan förklaras genom begränsningar med studien eller att bakåtriktade slutsatsfel inte är ett förekommande fenomen. Vidare forskning skulle gynnas av ett längre uppehåll mellan filmvisning och minnestest eftersom bakåtriktade slutsatsfel kan uppstå över tid.