Titel: Vin i var mans portfölj? En studie om vinets möjlighet till riskreduktion Bakgrund: En portföljs totala risk kan härledas från både individuella tillgångars ackumulerade standardavvikelser och korrelationerna dem emellan. Genom att inkludera tillgångar med låg eller ingen samvarians kan portföljens risk sänkas utöver vad en diversifiering mellan ett stort antal tillgångar åstadkommer. Det uppstår således ett behov av att diversifiera mellan tillgångar med skiftande respons till marknadshändelser. Dock har olika marknader och tillgångsslag börjat korrelera allt mer vilket resulterat i att fördelarna med diversifiering har minskat. Den ökade samvariansen visar inga tecken på att avta och det föreligger därmed ett intresse i att söka andra marknader. Vin är en relativt ny investeringsmarknad med låga korrelationer till aktie- och obligationsmarknaden vilket gör vin tänkvärt ur ett diversifieringsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om vin som investering är en bra källa till diversifiering med hänsyn till begränsade korrelationer, och om makroekonomiska faktorer kan förklara vinmarknadens prisrörelser samt dess korrelationsstruktur med andra marknader. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i modern portföljvalsteori som förespråkar låga eller frånvarande korrelationer som ett medel för diversifiering. Hypoteser skapas utifrån en sammanlänkning mellan teori och uppmärksammat problem. De omfattar korrelation, orsakssamband och påverkan mellan valda variabler och vin och testas empiriskt genom olika statistiska tester. Korrelationerna undersöks genom en korrelationsmatris, både gällande utvecklingen och den övergripande för studerad tidsperiod. Orsakssambandet undersöks genom ett Granger Causality test och påverkan genom modellering av multipla regressioner som korrigeras för ARCH-effekter. Resultat: Erhållna resultat visar att vin har en begränsad korrelation med både råvaror och finansiella marknader. Studien finner inte att någon av de finansiella marknaderna eller de makroekonomiska variablerna orsakar förändringar i vinpriset på kort sikt men att ett antal påverkar vinets prisrörelser. Dessa samband kan förklara de korrelationer som föreligger men också avsaknaden av dem som uppkommit ur vinmarknadens brist på nära kopplingar till andra marknader. Inkluderingen av vin i en portfölj blir följaktligen gynnsam eftersom vinet har möjlighet att sänka den totala risken och därmed skifta den effektiva fronten. Vin kan ses som en alternativ investeringstillgång för att erhålla en bättre riskreducering.

No description available.

No description available.

<b>Background</b>: Oil is the most dominating source of energy of today, it constitutes for more than 40 per cent of the worlds total energy consumption. This together with the fact that stock in oil companies has soared on the stock exchanges around the world makes oil a very interesting topic to write within. In order to gain knowledge in how to value oil companies, the authors will collect information from theory and through a questionnaire. By applying the information gathered to three companies listed on the Stockholm Stock Exchange the authors will reach an objective picture of valuation of oil companies. <b>Purpose</b>: To investigate how shares of stock are valuated in the oil exploring and producing industry, and what specific measures and metrics that are used in the valuation of stocks in Exploring and Producing (E&amp;P) companies. <b>Method</b>: By using a qualitative approach for this thesis, the authors will investigate how the valuation of oil companies works and what measures that should be applied. The authors will use a part descriptive and part explorative study. This will fit the thesis as the authors will describe how the measures and metrics work and start from previous research on the topic and go from there to show if that theory and the empirical findings really works. <b>Conclusion</b>: The most recommended valuation method is net present value analysis. Hotelling Valuation Principle is a form of present value analysis for oil companies and is less complicated than a regular net present value analysis. Other than present value analysis, relative measures and ratios are used. Specific for the oil industry and exploring and producing companies are EV/DACF, ROACE, R/P, production cost, unit cost, tax rate and reserve replacement rate. / <b>Bakgrund</b>: Olja är den dominerande källan till energi idag och oljan står för mer än 40 procent av den totala energikonsumtionen i världen. Detta tillsammans med det faktum att aktier i oljeföretag har stigit kraftigt på börser runt om i världen gör olja till ett väldigt intressant ämne att skriva om. För att skaffa kunskap i hur man värderar oljeföretag kommer författarna av denna uppsats samla information från teori på ämnet och genom ett frågeformulär. Genom att applicera insamlad information på tre företag noterade på Stockholmsbörsen hoppas författarna att kunna nå en objektiv bild av hur man värderar oljeföretag. <b>Syfte</b>: Att undersöka hur aktier värderas i oljeindustrin och vilka specifika nyckeltal och metoder som används vid värderingen av aktier i prospekterings- och produktionsbolag. <b>Metod</b>: Genom att använda en kvalitativt tillvägagångssätt för uppsatsen hoppas författarna kunna undersöka hur värdering av oljeföretag fungerar och vilka nyckeltal och metoder som ska användas. Författarna kommer att att i huvudsak använda sig av en deskriptiv studie. Detta anses lägligt för uppsatsen eftersom författarna kommer att beskriva hur nyckeltal och formler fungerar samtidigt som de kommer att utgå från tidigare forskning inom ämnet och därifrån visa på om teorin och de inkomna svaren verkligen fungerar. <b>Slutsats</b>: Den mest rekommenderade värderingsmetoden är nuvärdesanalys. Hotelling Valuation Principle är form av nuvärdesanalys som riktar sig till oljeföretag och är lite mindre komplicerad än vanlig nuvärdesanalys. Förutom nuvärdesanalys används även relativa mått och nyckeltal. De specifika mått som används inom oljeindustrin och prospekterings- och produktionsbolag är EV/DACF, ROACE, R/P, produktionskostnad, kostnad per styck, skattesats, och återfyllnad av reserver.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Det finns idag i Sverige många lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade råvaror är något som ökat i samhället och är ofta förekommande i media. Människor i restaurangbranschen har under många år använt sig av lokalt producerade råvaror, men i och med det ökade intresset från konsumenter så har möjligheterna till användandet ökat.Syftet med denna uppsats är att se hur restauranger använder sig av lokalt producerade råvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill också ta reda på vilket sätt kundens val av restaurang påverkas av restaurangers användande av lokalt producerade råvaror.Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkät med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkät via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tänkt som ett komplement att ställa mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig väldigt mycket från olika individer. Mängden lokalt producerade råvaror som används hos restauranger skiljer sig mycket beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Detta är dock något som restaurangerna använder i sin marknadsföring och resultaten visar att konsumenterna uppfattar detta.

<p><b>Background</b>: Oil is the most dominating source of energy of today, it constitutes for more than 40 per cent of the worlds total energy consumption. This together with the fact that stock in oil companies has soared on the stock exchanges around the world makes oil a very interesting topic to write within. In order to gain knowledge in how to value oil companies, the authors will collect information from theory and through a questionnaire. By applying the information gathered to three companies listed on the Stockholm Stock Exchange the authors will reach an objective picture of valuation of oil companies.</p><p><b>Purpose</b>: To investigate how shares of stock are valuated in the oil exploring and producing industry, and what specific measures and metrics that are used in the valuation of stocks in Exploring and Producing (E&P) companies.</p><p><b>Method</b>: By using a qualitative approach for this thesis, the authors will investigate how the valuation of oil companies works and what measures that should be applied. The authors will use a part descriptive and part explorative study. This will fit the thesis as the authors will describe how the measures and metrics work and start from previous research on the topic and go from there to show if that theory and the empirical findings really works.</p><p><b>Conclusion</b>: The most recommended valuation method is net present value analysis. Hotelling Valuation Principle is a form of present value analysis for oil companies and is less complicated than a regular net present value analysis. Other than present value analysis, relative measures and ratios are used. Specific for the oil industry and exploring and producing companies are EV/DACF, ROACE, R/P, production cost, unit cost, tax rate and reserve replacement rate.</p> / <p><b>Bakgrund</b>: Olja är den dominerande källan till energi idag och oljan står för mer än 40 procent av den totala energikonsumtionen i världen. Detta tillsammans med det faktum att aktier i oljeföretag har stigit kraftigt på börser runt om i världen gör olja till ett väldigt intressant ämne att skriva om. För att skaffa kunskap i hur man värderar oljeföretag kommer författarna av denna uppsats samla information från teori på ämnet och genom ett frågeformulär. Genom att applicera insamlad information på tre företag noterade på Stockholmsbörsen hoppas författarna att kunna nå en objektiv bild av hur man värderar oljeföretag.</p><p><b>Syfte</b>: Att undersöka hur aktier värderas i oljeindustrin och vilka specifika nyckeltal och metoder som används vid värderingen av aktier i prospekterings- och produktionsbolag.</p><p><b>Metod</b>: Genom att använda en kvalitativt tillvägagångssätt för uppsatsen hoppas författarna kunna undersöka hur värdering av oljeföretag fungerar och vilka nyckeltal och metoder som ska användas. Författarna kommer att att i huvudsak använda sig av en deskriptiv studie. Detta anses lägligt för uppsatsen eftersom författarna kommer att beskriva hur nyckeltal och formler fungerar samtidigt som de kommer att utgå från tidigare forskning inom ämnet och därifrån visa på om teorin och de inkomna svaren verkligen fungerar.</p><p><b>Slutsats</b>: Den mest rekommenderade värderingsmetoden är nuvärdesanalys. Hotelling Valuation Principle är form av nuvärdesanalys som riktar sig till oljeföretag och är lite mindre komplicerad än vanlig nuvärdesanalys. Förutom nuvärdesanalys används även relativa mått och nyckeltal. De specifika mått som används inom oljeindustrin och prospekterings- och produktionsbolag är EV/DACF, ROACE, R/P, produktionskostnad, kostnad per styck, skattesats, och återfyllnad av reserver.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall?</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall.</p><p><strong>Teori: </strong>Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden.</p><p><strong>Empiri: </strong>Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859.</p><p><strong>Analys/Slutsats</strong></p><ul><li>I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. </li><li>Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen.</li><li>Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett <em>r</em> på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet.</li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market?</p><p><strong>Methods: </strong>The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets.</p><p><strong>Empirical: </strong>Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. </li><li>There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle.</li><li>Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an <em>r</em> of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure. </li></ul>

Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera råvaruprisets samt aktiemarknadens prestationer i form av procentuell avkastning under olika konjunkturlägen från år 1969 och fram till 2009. Samt att studera råvarumarknadens reaktion vid börsfall. Marknaderna ställs dessutom i relation till varandra. Detta görs genom tre delsyften: Hur presterar råvaror i relation till aktiemarknaden i hög- respektive lågkonjunktur? Ökar råvarupriset och aktiemarknaden i samma konjunkturlägen? Hur har råvarumarknaden till skillnad från aktiemarknaden reagerat vid större börsfall? Metod: Undersökningen är kvantitativ, deduktiv samt utgår från primärdata ansamlad via vedertagna källor och databaser. För att uppfylla syftet innefattar denna undersökning två olika metoder. Metod 1behandlar avkastning i olika konjunkturlägen och Metod 2 består av en eventstudie av råvaruprisernas reaktioner vid tidigare börsfall. Teori: Undersökningen bygger delvis på hypotesen om effektiva marknader och innefattar tidigare forskning om faktorer som påverkar råvarupriset och aktiemarknaden. Empiri: Mellan åren 1969 – 2009 konstaterades fyra olika konjunkturlägen med 5 högkonjunkturslägen, 6 lågkonjunkturslägen, 3 övergångsår mot högkonjunktur, 5 övergångsår mot lågkonjunktur. Aktiemarknadens totala avkastning för hela perioden var 973,7 %, majs hade 250,9 %, vete 300 %, olja 169 %, guld 495,8 % och koppar 555,2 %. Sammanslaget för samtliga råvaror och börsfall var det endast olja som fick ett svagt positivt CAAR, resterande fick ett negativt CAAR där aktiemarknaden hade -1,02762, olja 0,01325, guld -0,05511, koppar -0,10297, vete -0,1812 samt majs - 0,1859. Analys/Slutsats I regel har både råvarornas och aktiemarknadens avkastning varit bättre under högkonjunktur än lågkonjunktur, däremot har guld en negativ korrelation mot aktiemarknaden vilket resulterar i att råvarans pris minskar när aktiemarknaden går bra och ökar när aktiemarknaden går dåligt. Det finns inget statistiskt säkerställt samband utifrån denna undersökning som tyder på att råvarupriset och aktiemarknaden följer varandra genom konjunkturlägen. Råvarornas CAAR är nästintill obefintliga i en antingen negativ eller positiv riktning. Därmed är reaktionerna på börsfallen nästan obefintliga och med ett r på – 0,171 och en tillförlitlighetsnivå på 20-30 % går det inte att statistiskt säkerställa ett samband mellan reaktionerna hos råvarorna och börsfallet. / Purpose: The aim with this survey is to examine and compare the commodity price and the stock market performance in terms of percentage yield during different business cycles from 1969 to 2009. And then examine the reaction on the commodity price in timer of a major downturn. This will be done by answering a three part purpose: How do commodities and the stock market perform during different business cycles? Do both commodities and the stock market show positive yield during the same business cycle? How do commodities react to a major downturn in the stock market? Methods: The study is quantitative, deductive, and is based on raw data accumulated from conventional sources and databases. To fulfill the purpose this study includes two different methods. Method 1examine the yield in different business situations and Method 2 consists of an event study of the commodity stock market reactions to previous downturns in the stock market. Theoretical: This study is partly based on the hypothesis of efficient markets and includes previous research on factors affecting commodity prices and stock markets. Empirical: Between the years 1969 - 2009 four different cyclical positions was found, 5 boom positions, 6 recessions’ positions, 3 transition years towards an economic boom, 5 transition years towards recession. The stock market's total returns for the entire period was 973.7%, 250.9% had corn, wheat 300%, 169% oil, gold and copper 495.8% 555.2%. Aggregated for all commodities and stock market, oil was the only object that had a slightly positive CAAR, the others had a negative CAAR where the stock market had, -1.02762, oil 0.01325, gold -0.05511, copper -0.10297, wheat -0 , 1812, and corn - 0.1859. Conclusion In general, both commodities and stock market returns have been better than during the boom then times of recession, however, gold has a negative correlation to equity markets, which results in a decreases commodity price as the stock market is doing well and increasing when the stock market goes bad. There is no statistically significant correlation from this study that suggests that commodity prices and stock markets follow each other through the business cycle. Commodities CAAR is virtually nonexistent in either a positive or negative direction. Thus, the reactions to the stock market is almost nonexistent, and with an r of - 0.171 and a confidence level of 20-30% the link between the reactions of commodities and stock markets cannot be statistically ensure.

Global raw material extraction has accelerated since the 1950s, causing resource depletion, ecosystem degra- dation, pollution, and climate change. To reduce such impacts, the economic drivers of material use must be addressed. Although economic growth often drives material use to increase, this increase can be counter- acted by dematerialization. This study explores whether dematerialization can achieve sustainable material footprints in Sweden by 2050, considering different scenarios of economic growth. Environmentally extended multi-regional input-output analysis was used to calculate the Swedish material footprint from 1995 to 2011. Structural decomposition analysis was used to quantify how much dematerialization, economic growth, con- sumption and trade patterns, and population drove the changes in the material footprint. Based on previous literature, 6 tons of materials per person was used as a sustainability target in three backcasting scenarios, reflecting degrowth, growth, and growth with ambitious shifts towards less material intensive consumption and trade patterns, respectively. The Swedish material footprint increased from 211 to 279 Mt from 1995 to 2011. While relative dematerialization did occur, economic growth caused material use to grow. If the economy degrows, the 2050 target can be reached with dematerialization rates of 0.7 times the previous rates. To reach the target under continued economic growth, dematerialization rates must increase by a factor of 1.8-2.7, depending on the extent of shifts to less material intensive consumption and trade patterns. Although further research is needed to examine whether such unprecedented rates of dematerialization are feasible, the results suggest that degrowth must be considered. / Råvaruutvinningen i världen har ökat kraftigt sedan 1950-talet, vilket leder till resursbrist, degraderade ekosystem, föroreningar och klimatförändringar. För att minska den miljöpåverkan behöver drivkrafterna bakom samhällets materialanvändning angripas. Ekonomisk tillväxt driver på råvaruutvinningen, men resurseffektivisering kan minska den. Den här studien undersöker hur resurseffektivisering,dematerialization på engelska, kan uppnå en hållbar materialanvändning i Sverige 2050, beroende på hur den ekonomiska tillväxten utvecklas. Data på nationella och internationella ekonomiska flöden och deras miljöeffekter, environmentally extended multi-regional input-output data på engelska, användes för att räkna ut Sveriges materialanvändning ur ett konsumtionsperspektiv från 1995 till 2011. Strukturell dekomponering användes för att kvantifiera hur mycket resurseffektivisering, ekonomisk tillväxt, konsumtions- och handelsmönster och befolkningsstorlek drev förändringarna i materialanvändningen. Baserat på den befintliga litteraturen användes 6 ton material per person som ett hållbarhetsmål i tre scenarier, som representerade nerväxt, tillväxt och tillväxt där konsumtionen samtidigt blir mindre materialintensiv. Den svenska materialanvändningen ökade från 211 till 279 Mt mellan 1995 och 2011. En viss resurseffektivisering skedde under perioden, men den ekonomiska tillväxten bidrog till att materialanvändningen ändå ökade. Om ekonomins storlek minskar kan hållbarhetsmålet nås 2050 med en resurseffektiviseringstakt som är 0,7 gånger takten från 1995 till 2011. För att nå målet med ekonomisk tillväxt behöver takten i resurseffektiviseringen öka med en faktor mellan 1,8 och 2,7, beroende på hur stora skiftena till mindre materialintensiva konsumtions- och handelsmönster är. Mer forsknings behövs för att undersöka huruvida en så snabb resurseffektiviseringstakt är realistisk, men resultaten visar att nerväxt kan vara ett alternativ.