Syftet med denna studie var att ta reda på om det är någon könsskillnad i valet av leksaker för barnen och hur förskollärare arbetar med leksaker ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå ifrån feministiskt poststrukturalism. Datainsamlingsmetoderna som vi utgick från var observationer och intervjuer. Resultatet som framkom ur studien var att barnen väljer könsstereotypa leksaker och att förskollärarna behöver bli mer medvetna om genus och hur könsstereotypa leksaker påverkar barnen. En slutsats som framkom var att förskollärarna behöver vara närvarande i barnens lek och att förskollärarna behöver mer kunskap om genus.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker. Resultatet visade att flickor och pojkar framställs könsstereotypt i leksaksreklam och att reklamen isär håller könen för att påvisa vad som är kvinnligt respektive manligt. Könskodningen som gör att vi uppfattar reklamen som en flick-eller pojkreklam är bland annat hur miljön är anpassad, ljud/berättarröst i tv-reklam, färger som framhävs och vilken leksak som könet presenterar.

<p>Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning.</p><p>The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.</p>

<p>En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader.</p>

<p><p>Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker. Slutsatserna av denna undersökning är att leksakerna är väldigt viktig del i barnens vardag och att även barnen ska ha tillgång till leksakerna men att det inte alltid behöver vara färdigproducerade leksaker som barnen har tillgång till.</p></p>

<p>Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.</p><p>Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter. Utifrån resultatet från videoobservationerna kunde likheter och olikheter jämföras i barnens lek.</p><p>Mönster kunde ses i flickornas och pojkarnas lek med könsstereotypa leksaker. Att uttrycka fantasi genom fantasipersoner var det mönster som framkom i både flickornas och pojkarnas lek. Analyser av resultatet visade att flickorna och pojkarna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som ingick i relationer med varandra. Skillnaden i flickornas och pojkarnas sätt att uttrycka fantasi var på vilket sätt fantasipersonen agerade i leken. Pojkarnas fantasipersoner hade egenskaper som styrka, snabbhet och kämpande mot andra individer. Flickornas fantasipersoner hade egenskaper som vårdande, omhändertagande och organiserande. Tidigare forskning visar (se t.ex. Carlson och Taylor, 2005) att bland pojkar förekommer oftast fantasipersoner föreställande övernaturliga mediafigurer och för flickor förekommer oftast fantasipersoner som ingår i en familj, i ett hushåll. I likhet med detta visade denna undersökning att pojkarna till största del uttryckte fantasi genom fantasipersoner som var övernaturliga figurer. Flickorna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj. Pojkarna i motsats till flickorna uppvisade skillnad i sätt att uttrycka fantasi i lek med könsstereotypa leksaker för flickor i förhållande till lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarnas lek handlade i stor utsträckning om relationer mellan starka och snabba individer som kämpade mot varandra men när de uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj framkom skillnaden. Då uttryckte pojkarna fantasi genom fantasipersoner som var osäkra. Enligt slutsatser av denna undersökning kan detta betyda att de manliga förebilder pojkarna identifierar sig med är osäkra i sin roll i familjelivet. Förslag som ges utifrån slutsatserna av denna undersökning är att pedagogen ska utgå ifrån barns fantasi och förstärka de kompetenser hos fantasipersonen/fantasiföremålet som de anser att barnet bör utveckla.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan resonerar runt sin inomhusmiljö och sitt leksaksinnehav, samt hur barnen inspireras av miljöns uppbyggnad och vilka leksaker barnen intresserar sig mer eller mindre för. De undersökta områdena är inomhusmiljö, barnens lek, leksaksinnehav på fyra förskolor, samt en jämförelse av två traditionellt kommunala förskolor och två förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer med en pedagog från varje förskola, samt observationer av lekmiljöerna. Genom pedagogerna har jag fått information om barnens lek. Mitt resultat är att pedagogerna inreder för att sänka ljudnivån, ha olika vrår för olika aktiviteter och ge barnen utrymme för att få vara ifred. På de kommunala förskolorna har de gott om plats med flera lekrum och många olika leksaker för att det ska finnas något som tilltalar alla barn. Waldorfförskolorna har endast ett litet lekrum med bara några få och enkla leksaker i naturmaterial som ska utveckla barnens fantasi.</p>

<p>Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.</p>

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning. The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.

Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka. Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter. Utifrån resultatet från videoobservationerna kunde likheter och olikheter jämföras i barnens lek. Mönster kunde ses i flickornas och pojkarnas lek med könsstereotypa leksaker. Att uttrycka fantasi genom fantasipersoner var det mönster som framkom i både flickornas och pojkarnas lek. Analyser av resultatet visade att flickorna och pojkarna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som ingick i relationer med varandra. Skillnaden i flickornas och pojkarnas sätt att uttrycka fantasi var på vilket sätt fantasipersonen agerade i leken. Pojkarnas fantasipersoner hade egenskaper som styrka, snabbhet och kämpande mot andra individer. Flickornas fantasipersoner hade egenskaper som vårdande, omhändertagande och organiserande. Tidigare forskning visar (se t.ex. Carlson och Taylor, 2005) att bland pojkar förekommer oftast fantasipersoner föreställande övernaturliga mediafigurer och för flickor förekommer oftast fantasipersoner som ingår i en familj, i ett hushåll. I likhet med detta visade denna undersökning att pojkarna till största del uttryckte fantasi genom fantasipersoner som var övernaturliga figurer. Flickorna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj. Pojkarna i motsats till flickorna uppvisade skillnad i sätt att uttrycka fantasi i lek med könsstereotypa leksaker för flickor i förhållande till lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarnas lek handlade i stor utsträckning om relationer mellan starka och snabba individer som kämpade mot varandra men när de uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj framkom skillnaden. Då uttryckte pojkarna fantasi genom fantasipersoner som var osäkra. Enligt slutsatser av denna undersökning kan detta betyda att de manliga förebilder pojkarna identifierar sig med är osäkra i sin roll i familjelivet. Förslag som ges utifrån slutsatserna av denna undersökning är att pedagogen ska utgå ifrån barns fantasi och förstärka de kompetenser hos fantasipersonen/fantasiföremålet som de anser att barnet bör utveckla.