Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet. Skulle syftet med användingen av IKT finnas specificerat i en strategi skulle det troligtvis vara lättare att hitta och implementera de mest lämpade IKT-verktygen för olika museipedagogsrelaterade verksamheter samt identifiera områden för kompetensutveckling.

Att vara tillgänglig utanför den ordinarie kontorstiden är ett fenomen som tar allt större plats inom dagens moderna arbetsliv. Fenomenet utgår ifrån att arbetstagare i allt större utsträckning är tillgängliga på sin fritid genom den kommunikationsteknologi som finns, vilket främst i vår studie syftar till telefonsamtal, sms eller mail. Utgångspunkten är även att varje arbetstagare har ett privatliv att gå hem till efter jobbet. I denna studie har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemäns privatliv påverkas av deras tillgänglighet till arbetet utanför kontorstid. Tjänstemännens inställning och engagemang till arbetet har varit en central faktor till att förklara varför de är tillgängliga utanför kontorstid. Förväntningar från omgivning och tjänstemännen själva har också stor påverkan på graden av tillgänglighet. Gemensamt är att tjänstemännen upplever att tillgängligheten är ett medel för att förenkla det dagliga arbetet och att denna tillgänglighet ger konsekvenser i privatlivet. Denna tillgänglighet tar tid och energi ifrån familjeaktiviteter och fritidssysslor.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

In this essay identity is investigated in relation to communication technology. With the help of qualitative interviews, I conduct a deductive survey to check if my empirical material is consistent with the chosen theories. Four people’s experience of identity and social media in society is compared with theories and previous research, after which I discuss similarities and differences. They perceive social media as a service to me used individually because, despite the name, it is perceived to be social to use it in company. The persons that are interviewed show a tendency to want to distance themselves from social media, perhaps because it is considered bad to be associated with it according to society’s discourse. However, it is used as a benchmark for social success, if you get a lot of ‘likes’ you have a large circle of friends. The clear conclusion in relation to theory and previous research is that social media functions as a place to retrieve information for development of your own identity. Without this information, the individual is at risk of exclusion from the social society. It is also apparent that the changes that have occurred in social society have occurred through the emergence of communication technology, due to mobile phones rather than social media. / Identitet undersöks i denna uppsats i förhållande till kommunikationsteknologi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer utför jag en deduktiv undersökning, för att kontrollera om min empiri stämmer överens med valda teorier. Fyra personers upplevelse och erfarenhet av identitet och sociala medier i samhället jämförs med teorier och tidigare forskning för att sedan diskutera likheter och skillnader. De upplever sociala medier som en tjänst som skall brukas individuellt eftersom det, trots namnet, inte upplevs socialt att använda det i sällskap. I intervjuerna framgår det även en tendens att vilja distansera sig från sociala medier, kanske för att det anses negativt i samhällets diskurs? Dock används det sedan som en måttstock för social framgång, om du får många ’likes’ har du en stor umgängeskrets. Den klara slutsatsen i förhållande till teori och tidigare forskning är att sociala medier fungerar som en plats att hämta information för utvecklingen av den egna identiteten.Utan denna information riskerar individen att drabbas av utanförskap. Det framgår även att de förändringar som skett i det sociala samhället har skett genom uppkomsten av kommunikationsteknologi, vilken beror hellre på mobiltelefoner än sociala medier.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är kronisk sjukdom som är kopplat till lidande och förlust av livskvalitet. Egenvård är avgörande för att minska de negativa konsekvenserna. Mindre än hälften av alla diabetespatienter uppnår god egenvård. Anledningen är bland annat begränsad kunskap om diabetes och bristande egenvårdsföljsamhet. Införandet av Informations- och kommunikationsteknologi i diabetesvården påbörjades för att förbättra det kliniska resultatet och livskvaliteten för patienter med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva hur information och kommunikationsteknologi kan främja egenvård på distans för patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie, där artiklarna söktes i CINAHL, PubMed och Web of Science. Artiklarna som inkluderades var 15 artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixed metod. Resultat: Resultatet visade att Information och kommunikationsteknologi såsom internet, dator och mobiltelefonbaserade egenvårdsprogram främjade egenvård hos patienter med diabetes typ 2 genom ökad kunskap, ökad medvetenhet, ökad motivation samt förbättrad livsstilsförändring i kost och motion. Slutsats: IKT som hjälpmedel kan underlätta dagliga utmaningarna för patienter med diabetes typ 2 eftersom den täcker kunskapsluckan och därtill ökar patienternas medvetenhet och motivation till egenvård. / Introduction: Diabetes Mellitus is a chronic disease that is linked to suffering and lack of quality of life. Self-care is essential to reduce the negative consequences. Less than half of all patients achieve good self-care. Some of the reasons are limited knowledge of diabetes and poor self-care compliance. The introduction of ICT in diabetes care was started to improve clinical outcomes and quality of life for patients with diabetes type 2. Aim: To describe how information and communication technology can promote self-care in distance for patients with diabetes mellitus type 2. Methods: Literature study, in which the articles were searched in CINAHL, PubMed and Web of Science. Articles included were 15 articles with a quantitative, qualitative and mixed method. Results: The results showed that information and communication technology such as internet, computer and mobile phone-based self-care program promoted self-care in patients with diabetes type 2 by increasing knowledge, awareness, motivation and improving lifestyle change. Conclusion: Information and communication technology can facilitate the daily challenges for patients with type 2 diabetes because it covers the knowledge gap and increases patient awareness and motivation for self-care.

<p>Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.</p>

Globalt ses en tillväxt av godstransporter vilket resulterar i mer trafik. Ökningen kommer från konsumtion av konsumenter och företag som förväntar sig exakta leveranser och oftast med leverans dagen efter. Resultatet blir att den sista biten av leveranser som kallas last-mile blir mer kännbar för städernas invånare, både i form av mer trafik med köbildningar som resultat men också att fler transportfordon rör sig i städernas centrum. Detta resulterar vidare i sämre livsmiljö och en osäkerhet då fler fordon är i rörelse, samtidigt försöker städerna lösa detta med förbud, gågator eller andra logistiska lösningar. Borås är en av städerna i ett Europeiskt projekt för bättre transporter, Göteborg är en av städerna som har en etablerad last-mile lösning i drift. Denna rapport har gjort en fallstudie av verksamheten i Göteborg och en fallstudie av Borås Stad som vill undersöka möjligheterna för en last-mile lösning i Borås. Rapporten har ett tydligt fokus mot informationsdelning och vilka fördelar detta kan ha på stadsleveranser. Genom vår studie har vi kommit fram till att informationsbehovet för en last-mile leverantör med endast stadsleveranser som uppdrag är lågt. Studien visar dock på vilka fördelar en tidig informationsdelning kan ha och de synergier som informationsdelning kan ge med hjälp av integrerade system och en gemensam interoperabilitet. / Globally there is an increase in freight transport which affect the amount of road traffic. The increase comes both from the consumption by regular customers and businesses which both expect fast delivery of new goods and more than often delivery by the next day. The result is that the last stretch of the transport called last-mile becomes more noticeable for the urban residents, both from more traffic with queues as an effect but also from more transportation vehicles in motion in the center of the cities. The situation results in deterioration in the living environment and a perceived feeling of unsafety due to the increasing amount of transportation vehicles in motion, at the same time cities try to solve the issue by laws and regulations, streets that are open only for pedestrians as well as other logistic solutions. Borås is one of the member cities of the European project for better transports, Gothenburg is one of the cities that have an established last-mile solution in place. This report has done a case study on the solution in Gothenburg as well as a case study on Borås city’s possibilities to implement a last-mile solution. The report has a clear focus towards the sharing of information and what benefits a last-mile solution can gain from this. Through our study we have found that the simplest last-mile solution has a very low need for shared information. The study shows the benefits of an early sharing of information and the synergies sharing can give with the help from integrated systems and a common interoperability.

<p>Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.</p>

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.