Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna. Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen. Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd. Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form.

Avsikten med studien är att kvalitativt kartlägga konsekvenser av mobbning i skolan. Eftersom studien riktar sig till skolans studie- och yrkesvägledare är fokus lagd på vad som händer med individens självbild och inre trygghet samt självständighet och målsättningar i studie- och yrkesvalsprocessen. Ett av huvudsyftena är även kartläggning av mobbningens långsiktiga konsekvenser för individens arbetsliv. I studien har personer i åldrarna 26-50 år och som är uppvuxna i olika delar av landet intervjuats. De har under sin skoltid blivit utsatta för mobbning och är idag yrkesverksamma eller på väg ut i arbetslivet. Valda teorier kommer från använd kurslitteratur. Resultatet visar på stora likheter i konsekvenser för individernas självbild vad gäller självkänsla och självförtroende. Aspekter som påverkar individens inre trygghet och som påverkar studie- och yrkesvalsprocessen i form av tvekan att välja och svårigheter med självständigheten kommer fram. Senarelagd etablering och otrygghet i det sociala samspelet inom yrkeslivet kommer också fram som konsekvenser av mobbning.

No description available.

Att vara tillgänglig utanför den ordinarie kontorstiden är ett fenomen som tar allt större plats inom dagens moderna arbetsliv. Fenomenet utgår ifrån att arbetstagare i allt större utsträckning är tillgängliga på sin fritid genom den kommunikationsteknologi som finns, vilket främst i vår studie syftar till telefonsamtal, sms eller mail. Utgångspunkten är även att varje arbetstagare har ett privatliv att gå hem till efter jobbet. I denna studie har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemäns privatliv påverkas av deras tillgänglighet till arbetet utanför kontorstid. Tjänstemännens inställning och engagemang till arbetet har varit en central faktor till att förklara varför de är tillgängliga utanför kontorstid. Förväntningar från omgivning och tjänstemännen själva har också stor påverkan på graden av tillgänglighet. Gemensamt är att tjänstemännen upplever att tillgängligheten är ett medel för att förenkla det dagliga arbetet och att denna tillgänglighet ger konsekvenser i privatlivet. Denna tillgänglighet tar tid och energi ifrån familjeaktiviteter och fritidssysslor.

The Master of Science in Energy Systems Engineering program at Uppsala University started in 2000 and 221 students has graduated since. This master thesis aims to answer what competencies alumni considers most important for successful professional practice. It also seeks to find out how these competencies are reflected in the program to identify potential gaps between importance and how the competencies are being prepared. With inspiration from similar research a method has been developed consisting of two steps: (1) A survey and (2) interviews with alumni. The alumni survey rates the professional importance of 13 competencies and how well the corresponding competency is prepared in the program. The survey serves as an analytical lens to find focus areas for the interviews, where the research seeks deeper understanding about why the competencies are important and how they are reflected in the program. The survey also produced solid statistical data to back up the main findings. The study identified that competencies that go beyond the traditional technical foundation in engineering was deemed most important: Communication, life-long learning, teamwork, interpersonal skills, complex problem solving and system thinking. Distinct gaps in preparation were identified in several of the areas that are considered important: Communication, teamwork and leadership. Ethics was also found as being distinct under-prepared. More areas that needed clarification were identified, which the interviews provided. The findings about what engineering alumni considers most important in professional practice are consistent with many other similar studies, which provides a stronger element of acknowledgement in the thesis.

<p>Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhet</p><p>och sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.</p><p>Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är både</p><p>omvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsen</p><p>var att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,</p><p>hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterar</p><p>stressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetsliv</p><p>samt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematisk</p><p>analys. Studien visar att det främst var arbetet som stressade</p><p>kvinnorna. Personalproblem, bristande kommunikation samt problem</p><p>med ledningen var det som stressade kvinnorna mest. Hanteringen av</p><p>stressen skedde främst efter arbetstid. Majoriteten av kvinnorna trivdes</p><p>med sitt liv i övrigt och ville fortsätta arbeta inom optikeryrket.</p>

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhet och sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken. Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är både omvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsen var att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress, hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterar stressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetsliv samt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematisk analys. Studien visar att det främst var arbetet som stressade kvinnorna. Personalproblem, bristande kommunikation samt problem med ledningen var det som stressade kvinnorna mest. Hanteringen av stressen skedde främst efter arbetstid. Majoriteten av kvinnorna trivdes med sitt liv i övrigt och ville fortsätta arbeta inom optikeryrket.

No description available.

De flesta forskningsuppsatser berör normalbegåvade elevers behov av handledning på en Apu-plats (Arbetsplatsförlagd utbildning). Jag vill med mitt arbete belysa de alldeles speciella förutsättningar som gäller för att hantera elever med funktionsnedsättning när de är ute på sin Apu. När det i dagligt tal diskuteras om gymnasiesärskoleelever förknippas dessa oftast som gravt handikappade - rullstolsbundna och liknande synbara handikapp. Därför är det högst relevant att lyfta fram att det finns elevgrupper som har andra typer av funktionsnedsättning som t.ex. sociala och kognitiva handikapp. Dessa syns ofta inte fysiskt utan ligger mer på det intellektu-ella planet. Inledningsvis belyser jag de svårigheter som uppstår i en handledningssituation. Jag använder exempel hämtad från min egen undervisning för att läsaren lättare ska kunna sätta sig in i elevernas situation. Undersökningen baserar sig på intervjuer med elever och handledare. Intervjuerna visar att det finns situationer i mötet mellan handledare och elev som är problematiska. Den teori som jag använder mig av i min studie är Vygotskijs teori med inriktning ur ett sociokulturellt perspek-tiv. Den koncentrerar sig på lärandesituationen och vikten av samspel mellan lärare och lä-rande. Undersökningsresultatet tyder på att det förekommer många pedagogiska situationer som ofta ger stora missuppfattningar mellan elev och handledare. Missuppfattningar som ofta får stora konsekvenser. Utifrån resultaten menar jag att man bör diskutera handledarens situat-ion och utbildning. Detta för att på sikt öka utbildning i handledning av elever från gymnasie-särskolan.

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna. / What sidnificance does occupational testing have for the teachers of the Hotel an Restaurant High Scool cuurculum? What significance does it have for the many representatives of the Hotel and Restaurant trade?