Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

<p>Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall frivillig information. Vår uppsats behandlar den frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med frivillig information. Beslutsanvändbarhetssynsättet behandlar den information en investerare behöver för att kunna ta adekvata beslut. Agentteorin behandlar om aktieägarna kan lita på informationen då den inte är granskad av någon oberoende part. Vidare behandlar intressentteorin att när intressenterna förväntar sig olika information kommer aktieägarna få sitt behov tillfredställt bäst. Enligt legitimitetsteorin kommer företag att ge information för att leva upp till samhällets förväntningar. Dessutom presenteras tidigare forskning om varför företag väljer att ge ut frivillig information. Vi har i denna uppsats gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med nyckelpersoner på tre svenska noterade företag för att få fram relevant information om uppsatsens syfte. Vår teori och empiri ledde bland annat fram till följande slutsatser. Anledningen till att företag lämnar frivillig information är främst för att ge aktieägarna den information de behöver och efterfrågar. Visserligen har företagen fler intressenter, dock anses aktiemarknaden vara den viktigaste gruppen. Vidare har vi kommit fram till att den främsta anledningen varför företag lämnar frivillig information är i marknadsföringssyfte, företagen anser att den har väger tyngre än övriga reklambroschyrer. Företagen väljer själva vilken frivillig information som tas med vilket leder till att informationen inte är objektiv.</p>

<p>Titel: Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv.</p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp,</p><p> Uppsats, 15 hp.</p><p>Författare: Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg</p><p>Handledare: Lars-Göran Persson</p><p>Fallföretag: 100 st små aktiebolag</p><p>Nyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.</p><p>Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt</p><p> skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot</p><p> intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig</p><p> revisionsplikt påverkar trovärdigheten.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. </p><p>Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump-</p><p> mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning </p><p> mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.</p><p>Empiri: Presentation av enkätsvaren. </p><p>Slutsatser:</p><p>Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.</p>

Årsredovisningen är den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehåller förutom den lagstadgade delen även i många fall frivillig information. Vår uppsats behandlar den frivilliga informationen i årsredovisningen. Syftet med vår uppsats är att förklara varför företag väljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag väljer att ta med frivillig information. Beslutsanvändbarhetssynsättet behandlar den information en investerare behöver för att kunna ta adekvata beslut. Agentteorin behandlar om aktieägarna kan lita på informationen då den inte är granskad av någon oberoende part. Vidare behandlar intressentteorin att när intressenterna förväntar sig olika information kommer aktieägarna få sitt behov tillfredställt bäst. Enligt legitimitetsteorin kommer företag att ge information för att leva upp till samhällets förväntningar. Dessutom presenteras tidigare forskning om varför företag väljer att ge ut frivillig information. Vi har i denna uppsats gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med nyckelpersoner på tre svenska noterade företag för att få fram relevant information om uppsatsens syfte. Vår teori och empiri ledde bland annat fram till följande slutsatser. Anledningen till att företag lämnar frivillig information är främst för att ge aktieägarna den information de behöver och efterfrågar. Visserligen har företagen fler intressenter, dock anses aktiemarknaden vara den viktigaste gruppen. Vidare har vi kommit fram till att den främsta anledningen varför företag lämnar frivillig information är i marknadsföringssyfte, företagen anser att den har väger tyngre än övriga reklambroschyrer. Företagen väljer själva vilken frivillig information som tas med vilket leder till att informationen inte är objektiv.

Titel:Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne/kurs:Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp. Författare:Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg Handledare:Lars-Göran Persson Fallföretag:100 st små aktiebolag Nyckelord:Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning. Frågeställning:Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter? Syfte:Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent-modellen,agentteorin samt för- och nackdelar med frivilligrespektivelagstadgad revisionsplikt. Metod:En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda. Empiri:Presentation av enkätsvaren. Slutsatser: Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste årtiondena. Ett problem för bolag är att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den främsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare än effekterna av denna. Det behövs därför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. Vår studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhålla av frivillig redovisning. Nyttan definieras som ett förbättrat organisatoriskt utfall. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vilken nytta bolag på Stockholmsbörsen kan erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning. Metod: Vi har haft en deduktiv forskningsansats där vi identifierade vilken nytta bolag skulle kunna erhålla av frivillig redovisning utifrån fem teorier. Nytta härleddes från fem intressentgrupper som skulle kunna ge denna nytta till bolag när de reagerar positivt på den frivilliga redovisningen. Vi genomförde en kvantitativ studie där data hämtades om bolag på Stockholmsbörsen. Vi genomförde även en förstudie genom intervjuer med fem bolag. Den kvantitativa studien samt förstudien låg sedan till grund för studiens analys och slutsatser. Resultat och slutsats: Vi fann belägg för tre former av nytta bolag skulle kunna erhålla av en innehållsrik frivillig redovisning: ökad finansiell prestation, ökat marknadsvärde samt ett starkt varumärke. Nytta kan därmed både vara ekonomisk och icke-ekonomisk. Det är främst intressentgruppen ägare som ger denna nytta men även till viss del kunder. Nyttan vi fann kan härledas från agentteorin, legitimitetsteorin och signaleringsteorin. Då nyttan kan sammankopplas med bolags motiv till att publicera frivillig redovisning skulle dessa teorier även kunna förklara motivet. / Background: Voluntary disclosure has been more common in the last decades. A problem for companies is to know if the benefits exceed the costs of voluntary disclosure. However, the available research on voluntary disclosure has mainly studied the motive for companies to disclose voluntary information. There is a lack of research on the effects of voluntary disclosure. Therefore our aim of this study is to examine if companies can receive any benefits from voluntary disclosure. We define the benefits as improved organizational outcomes. Purpose: The purpose of this study is to find out if listed companies in Sweden receive any benefits from voluntary disclosure. Method: We had a deductive research approach where we identified benefits from five theories. The benefits also derived from five different stakeholders. We used a quantitative method where the data was collected from companies on the Stockholm Stock Exchange. We also conducted interviews with five companies. Results and conclusions: We found that the benefits of voluntary disclosure can be both economic and non-economic. We found three benefits: a better financial performance, better market value and a strong company brand. The benefits were mainly received from owners but also from customers. The benefits derived theoretically from agency theory, legitimacy theory and signalling theory. These theories can explain the motive companies have to disclose voluntary information since the benefits can be connected to the motive.

No description available.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det. Denna starka känsla står i kontrast till samhällets syn på kvinnan som moder. Hennes upplevelser präglas därför av konsekvenser som uttrycks i form av nedvärderande och ifrågasättande bemötanden, förväntningar som sätter press på henne att skaffa barn, en oro kring att bli ensam samt en känsla av att inte vara normal.

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik. Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad. Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier.  Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky. Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga. Detta för att om anhöriga stärks så är chansenstörreatt den unge blir av med och bibehåller sin frånvaro från droger. Huvudkategorin som framkom genom data benämns som Civilsamhällets stöd. Studien redovisar även fyra underkategorier med tillhörande teman. Följande är de fyra underkategorierna: Individens möjligheter, Avsaknad av stöd, Socialarelationer och Organisationens stöd. I diskussionen tas upp huruvida vi har nått fram till vårt syfte och vår problemformulering. Vi diskuterar även om vi kunde ha gått tillväga på något annat sätt i datainsamlingen. En framtida forskning kan göras på vårt resultat genom att en utvidgning avstudien kommer till stånd med exempelvis en inblandning av myndigheter eller andra kommuner och göra en jämförelse i vilket stöd de erbjuder och hur de utför detta stöd. Det fanns även en förfrågan hos respondenterna att få veta hur de anhöriga uppfattar det stöd som sektor tre ger i dag samt hur de känner inför det saknade stödetfrån samhället i övrigt.  Om de civila organisationerna skulle försvinna eller minska i omfattning, skulle det medföra att möjligheten till stöd för anhöriga skulleminska och inte bara få dem att må sämre än de annars behöver må i denna drogprocess samt att det skulle vara mycket negativt för det arbete som dagligen sker från dessa organisationer medatt motverka ett beroende av droger. Före vår studie fanns det ingenliknande undersökning på detta område inom Karlstad kommun.Av denna anledninghar vi förhoppningaratt vårt arbete ska ledatill en utveckling inom detta fältet .Vi har även förväntningar på att studien ska leda till ett vidare samarbete mellan sektor tre och sektor ett. Detta för att de ekonomiska delarna verkar vara högre i den sistnämnda sektorn, så att fler anhöriga ska få möjlighet till stöd, utan att sektor tre för den skull skall behöva varaberoende av sektor ett. / In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general.  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about, for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general. If civil unions were to disappear or reduce in scope, it would result in the ability to support dependents would decrease and not only make them feel worse than they would otherwise need to feel in this drug process and that it would be very negative for the work day occurs from these organizations in combating an addiction to drugs . Before our study, there was nothing like it in this area within the municipality of Karlstad. For this reason, we hope that our work will lead to developments in this area. We also expect that the study will lead to further cooperation between the three sectors and a sector.This is because of the economic aspects seems to be higher in the latter sector, so that more families will have the opportunity to support, but that sector three for that matter should have to feel dependent on one sector.

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies. Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place. Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies. Manufacturing companies and service companies have in common that competence development is the most frequent disclosed information during the period. Information about health has increased, even though the increase is more considerable in the annual reports of manufacturing companies. Differences can be seen between manufacturing companies and service companies in the recruitment category, were manufacturing companies disclose more information. Service companies, on the other hand, disclose more on staff turnover and comfort, diversity and benefits and motivation.