<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.</p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett<strong> </strong>mönster som kan förklaras av branschernas olikheter.</p><p><strong>Metod:</strong> En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna.</p><p><strong>Resultat, slutsatser: </strong>IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.</p></p></p><p> </p>

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft. Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information. De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer. Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor Nettoomsättningen 83 miljoner kronor Anställda 50 stycken För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas. Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent. I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet? Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Detta gör vi genom att jämföra förväntade effekter med de verkliga effekter som uppstod i EU länderna Storbritannien och Danmark. Vi ämnar att analysera tre intressenter som berörs av regeländringen. Den här studien fokuserar på hur intressenterna har påverkats i respektive land för att sedan bidra med ny kunskap om intressenters påverkan av revisionsplikt i Sverige inför en framtida höjning. De intressenter som undersöks i studien är kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag. Metod: I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod och samlade in större delen av vårt data genom tidigare rapporter, utredningar och undersökningar från Sverige, Danmark och Storbritannien. Dessa har kompletterats med expertutlåtanden från två personer från Svenskt Näringsliv och Skatteverket. Slutsats: En höjning av gränsvärdet för revisionsplikten kommer att påverka vår studies intressenter på olika sätt. Ingenting i de rapporter vi tagit del av tyder på att skattebortfall kommer att öka tillsammans med en höjning. Inte heller Skatteverkets legitimitet och relationsberoende kommer påverkas nämnvärt av en höjning. Kreditgivare kommer vid förändringen uppleva en ökad osäkerhet vid kreditgivning. De kommer i högre utsträckning behöva ställa krav på de större aktiebolagen som väljer bort revision. Den direkta påverkan för aktiebolagen är att ett större antal aktiebolag kommer få möjligheten avstå från revision. En stor del av de större aktiebolagen som kommer omfattas av en höjning av gränsvärdet, kommer att fortsätta använda sig av revision trots valmöjligheten att välja bort det. Men dessa måste hitta nya metoder för att minska osäkerhet som intressenter kan känna när aktiebolagen väljer bort att revidera deras finansiella information. / Setting: In the year of 2006 the Swedish government initiated an investigation concerning the repeal of the mandatory auditing in Sweden, as a start of an adaption towards the EU directives. The repeal of the mandatory audit legislation was passed in 2010 and small companies in Sweden got the opportunity for audit exemption. After the repeal of the mandatory audit, discussions started whether Sweden should raise the threshold of the audit exemption or not. This leads us into the problem definition: How can the stakeholders in Sweden be effected by a raise of threshold of the audit exemption in the future? What opportunities does the stakeholders have to adapt to the effects of a raise of threshold? Purpose: The purpose of this study is to examine what effects a raise of threshold for auditing has on our community and its stakeholders. We compare the expected effects with the real outcome of effects in the EU-countries Great Britain and Denmark. We intend to analyze the three stakeholders that is among the affected of the legislation change. Our focus in this study is to find out how stakeholders are affected in each of every country listed above and contribute with new knowledge regarding stakeholders’ impact by the mandatory audit in Sweden for a future raise of threshold. The stakeholders being examined in this study is creditors, the Swedish tax authority and small companies. Method: In this study we used a qualitative method and the major part of our collected data is from earlier reports, investigations and studies from Sweden, Denmark and Great Britain. These was supplemented with statements from two experts, one of them representing Svenskt Näringsliv and the other one representing the Swedish tax authority. Conclusion: A raise of threshold for the mandatory audit will affect the stakeholders of our study in different ways. None of the reports presented in this study shows that the tax loss will increase together with a raise of threshold. Nor will the Swedish tax authority’s legitimacy- and relationship-dependence be affected substantially. Creditors will experience increased insecurity regarding lending and financing. They will in higher extent need to set demands on bigger companies that opt out auditing. The direct effect on companies will be that a greater proportion of bigger companies will be able to opt out auditing. A greater proportion of these bigger companies that will be a subject of the raise of threshold, will continue using audit although the opportunity to opt out. These will have to find new methods to decrease insecurity that stakeholders can find in the companies when they choose to opt out auditing.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa. För att utvidga urvalet från att enbart handla om heterosexuella kvinnor valde vi således att undersöka individer med olika kön, sexuell läggning samt civilstånd. I den inledande fasen valde vi, förutom personliga intervjuer, även ett urval av intervjuer som vi fick genom en publicerad artikelserie i Dagens Nyheter. Detta med anledning till att utöka data för en större empirisk grund att bygga en teori på. Efter analys av insamlat material stod våra kategorier klara då vi såg att dessa individer ständigt reflekterar över sitt val, både hur det uppfattas av sig själva samt hur det upplevs av omgivningen. Det visade sig att dessa individer upplever sig som ansvarstagande och frihetstörstande men att valet också leder till upplevelsen av att vara en avvikare. Valet har därmed bidragit till att dessa individer blir ifrågasatta men också att de själva ifrågasätter rådande normer, vilket gav upphov till vår kärnkategori den ständigt reflekterande människan samt våra underkategorier, den reflexiva friheten, det reflexiva valet, det reflexiva ansvaret samt den reflexiva normbrytaren.Den teoretiska anknytning vi använt oss av är Anthony Giddens teori om det moderna samhällets uppkomst och dess dynamik, där han talar om tre element, åtskiljande av tid och rum, urbäddning av sociala institutioner, det rena förhållandet samt institutionell reflexivitet. Den tidigare forskningen vi använt oss av för att sedan relatera till vårt resultat har vi delat in i teman, Frivilligt barnlös – val eller omständigheter, brott mot sociala normer, definition av begreppet samt kroppens språk.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter   Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien.   Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter.   Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter.

Studien syftar till att undersöka hur det barnfria beslutet motiveras. Detta har genomförts genom intervjuer med 6 personer som identifierar sig som barnfria, inom ramen för metoden grundad teori. Denna metod valdes för att så förutsättningslöst som möjligt studera barnfrihet vilket även gör att frågeställningen vuxit fram genom forskningsprocessens gång. Det barnfria beslutet kan beskrivas utifrån fem kategorier: Att gå sin egen väg, Normkritik, En ifrågasättande omgivning, Reflektion samt Ett välrotat beslut. Dessa kategorier relaterar till varandra genom en process av reflekterande som utgår ifrån kärnkategorin Att gå sin egen väg, vilket innebär en avsaknad av barnlängtan samt viljan att prioritera annat. Genom inverkan av ifrågasättande från omgivningen och en normkritisk hållning leder det barnfria beslutet till reflektion och omvärderande. Utifrån denna process blir det barnfria beslutet välrotat vilket innebär att det är blivit ett bättre grundat beslut stärkt av yttre motiv. Teorier om individualisering, reflexivitet och identitetsskapande utifrån Beck, Beck-Gernsheim och Giddens har diskuterats i relation till resultatet. Studiens resultat sammanfaller delvis med tidigare studier på ämnet men har ett bredare fokus eftersom det inkluderar både kvinnor och män.

Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.

Svenska noterade företag kan utöver den information de enligt regleringar måste redovisa även välja att presentera frivillig information. Forskning inom frivillig informationsgivning har tidigare fokuserat på årsredovisningar och studerat om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och den mängd frivillig information som presenteras. Av den frivilliga informationen som företag väljer att presentera anses framåtblickande information vara en viktig del. Syftet med denna studie är att bidra med nya empiriska bevis för om det finns ett samband mellan företags karaktärsdrag och redovisning av frivillig framåtblickande information i kvartalsrapporter. Urvalet i studien består av 1078 kvartalsrapporter från svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2005 - 2013. Resultaten från regressionsanalysen visar att företagsstorlek förklarar i vilken utsträckning svenska noterade företag redovisar frivillig framåtblickande information medan studien inte lyckas påvisa signifikanta resultat för skuldsättningsgrad och ägarkoncentration.

Denna studie undersöker omfattningen av finansiella mål och måluppfyllelse hos svenska börsnoterade företag. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar börsnoterade företags delgivning av finansiella mål i sina årsredovisningar. Studiens delsyfte är att undersöka företagens måluppfyllelse av uppsatta finansiella mål, samt vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Studien undersöker företag inom industribranschen hos Nasdaq OMX Stockholm mellan år 2006 till 2015. Studiens urval består av 32 företag som genererat 320 årsredovisningar till studiens empiriska underlag. Studien visar att företagsstorlek och förändring av ekonomisk utveckling bestämmer omfattningen av finansiella mål som företag publicerar i årsredovisningen. Resultatet visar att omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen har en positiv effekt på omfattningen av finansiella mål. Däremot har svenskt ägande och styrelsens ägande en negativ effekt på omfattningen av finansiella mål. Finansiella mål som inkluderar kapitalstruktur och utdelning hade högst måluppfyllelse. Omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen hade ett positivt samband till måluppfyllelse, medan svenskt ägande och börsindex visade ett negativt samband. Måluppfyllelsen var även känslig för konjunkturförändringar.