No description available.

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvärnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhället vid svåra katastrofer. Dessa hemvärnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svåra uppgifter som skogsbränder, översvämningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvärnssoldaterna för samhället. Men vad skall Hemvärnet, Norrbottensgruppen göra för att behålla den engagerade personalen för att fortsätta att stötta samhället? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och värdesätter hemvärnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behålla frivillig personal omfattar många olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning. Alla individer värdesätter och motiveras olika beroende på vilka intressen de har. Därför är det viktigt att utvärdera verksamheten utifrån vad den frivilliga personalen har för åsikter och tankar kring förbättringsområdena i verksamheten de är engagerad inom. I denna studie förs en kvalitativ intervjustudie med åtta soldater från Hemvärnet, Norrbottens-gruppen om deras engagemang, tankar och reflektioner om vad de skulle vilja förbättra i verksamheten för att behålla motivationen och engagemanget att stanna i verksamheten. Sammanfattningsvis stannar de engagerade hemvärnssoldaterna i verksamheten för att de får hjälpa och stötta samhället och att deras befattning är delvis utmanade och rolig. De förbättringsområden som nämns av respondenterna är att främja gemenskapen mellan övningar, skapa en introduktion till nybörjare som skall göra sin första övning, samt några förbättringsområden i belöningssystemet och ledare som måste utveckla sitt ledarskap där de lyssnar och delegerar ut uppgifter.

Uthyrning av lokaler undantas från mervärdeskatt enligt mervärdeskattelagen (1994:200), nedan benämnt ML. När en lokal hyrs ut för stadigvarande användning kan uthyrningen ändå bli skattepliktig om fastighetsägaren väljer att omfattas av frivillig skattskyldighet. När en fastighetsägare i stället hyr ut till en aktör som bedriver skattefri verksamhet omfattas fastighetsägaren inte av den frivilliga skattskyldigheten. Det leder bland annat till att privata skolverksamheter blir hänvisade till baracker. Vi ser därför ett behov av att kritiskt granska den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler.  Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om frivillig skattskyldighet uppnår de kriterier som följer av mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att uppnå syftet kommer en norm att upprättas utifrån vad vi anser utgör primära kriterier för mervärdesskattens rättsliga karaktär. Därefter ska kriterierna appliceras på den frivilliga skattskyldigheten för att avgöra om regleringen följer den upprättade normen. För att applicera kriterierna måste därför även rättsläget avseende den frivilliga skattskyldigheten undersökas. När rättsläget utreds utgår vi ifrån den rättsdogmatiska metoden innebärande att vi tolkar och systematiserar gällande rätt baserat på den rättskällehierarki som består av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.  I uppsatsen har vi kommit fram till att den frivilliga skattskyldigheten endast i viss utsträckning uppfyller den upprättade normen. De kriterier som utgör normen består av att mervärdesskatten ska uttas på den slutliga konsumtionen, skatten ska övervältras i samtliga led och att skatten ska vara neutral. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en aktör som bedriver skattskyldig verksamhet följer mervärdesskattens rättsliga karaktär vid fastighetsrelaterade transaktioner som egentligen är undantagna skatt. Däremot när uthyrning av en lokal sker till en aktör som bedriver skattefri verksamhet ser vi att utfallet skiljer sig åt om hyresgästen är en kommunal eller privat aktör, vilket inte följer att uthyrning ska vara neutral. Även kriterierna att mervärdesskatt ska övervältras och uttas på slutlig konsumtion uppfylls inte vid uthyrning till en aktör som bedriver skattefri verksamhet. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet som den är utformad i dagsläget inte uppfyller normen och därmed inte följer mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att kriteriet neutralitet framöver ska uppfyllas anser vi att en lösning är att frivillig skattskyldighet bör avse all uthyrning av lokaler oavsett skattskyldighet.

2010 avskaffade Sverige revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Gränsvärdena drogs vid 3 miljoner kr i omsättning, 1,5 miljoner kr i balansomslutning och 3 anställda. För aktiebolagen som inte överstiger två av dessa gränsvärden för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är nu revisionen frivillig. Trots detta väljer många små aktiebolag frivillig revision.  Studiens syfte är att förstå och förklara varför små aktiebolag väljer frivillig revision. Genom att analysera både företagens och revisorernas perspektiv på frivillig revision ämnar studien att bidra med djupare förståelse för anledningarna till valet av frivillig revision. Studien antar en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 7 företag och 3 revisorer har ägt rum.  Studiens slutsatser är att små aktiebolag är heterogena och det finns många saker som kan förklara valet av frivillig revision. Studien finner att tillväxtplaner, externt ägande, intressenters påverkan, tillförlitliga finansiella rapporter, företagsledarens egenskaper och revisorns rådgivning kan vara saker som påverkar valet av revision. Intressenter och revisorns rådgivning hade dock mindre påverkan än vad vi trodde. / In 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small limited companies. The threshold now stands at 3 million kr in turnover, 1,5 million kr in balance sheet total and 3 employees. For companies who do not exceed two of these limits in two consecutive years, the audit is now voluntary. Despite this, many companies choose to do voluntary audit.  The purpose of the study is to understand and explain why small limited companies choose to do voluntary audit. By analyzing the perspectives from both companies and auditors, the study aims to contribute with deeper understanding of the reasons behind the decision to do voluntary audit. The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. 7 companies and 3 auditors have been interviewed.  Conclusions of the study indicates that small companies are heterogeneous and that there are many things that can explain the decision to do a voluntary audit. The study finds future growth, external ownership, influence of stakeholders, reliable financial reports, traits of the business leader and advice from the auditor to be things that can influence the decision to do a voluntary audit. However, stakeholders and advice from the auditor have a smaller influence on the decision to do a voluntary audit than we thought.

ABSTRACT Date: 2021-06-01 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Title: Hire an auditor or not? - Circumstances and expectations influence on the choice of voluntary audit. Tutor: Peter Dahlin Keywords: Voluntary audit, auditor, expectations, expectation gap, circumstances Research questions:- What circumstances may affect the choice of voluntary audit? - How do the circumstances and the shareholders' expectations of the auditor and its audit affect their choice to undergo a voluntary audit or not? Purpose: The purpose of the study is to describe the circumstances that may exist and contribute with an understanding of how circumstances and expectations can affect the choice to undergo or refrain from auditing. Method: This study was conducted with a qualitative approach where the empirical data has been collected through unstructured interviews. The respondents consist of a total 26 small company shareholders, half of whom have chosen to undergo an audit and the remaining half have chosen to refrain auditing. The approach was chosen to create a deeper understanding of the phenomenon. The interviews have been analysed through colour coding of various recurring reasoning and then themes. Conclusion: There is a smaller expectation gap between the shareholders, who have chosen to have an auditor, and the auditor's actual role. A larger expectation gap can be found with the shareholders where an audit has been refrained. Thus, the expectation gap has affected the shareholders in their choice of voluntary audit. The circumstances "costs", "security towards the Swedish Tax Agency" and “expansion and bank loans” have affected the shareholders' choices the most, both in terms of undergoing but also refraining from auditing. Thus, it can be said that both the expectations of the auditor and its tasks and other circumstances have an impact on small shareholders choice of voluntary audit. / SAMMANFATTNING Datum: 2021-06-01 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Titel: Anlita en revisor eller inte? - Omständigheternas och förväntningarnas påverkan på valet av frivillig revision Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Frivillig revision, revisor, förväntningar, förväntningsgap, omständigheter Forskningsfrågor: - Vilka omständigheter kan påverka valet kring frivillig revision? - Hur påverkar omständigheterna samt aktiebolagsägares förväntningar på revisorn och dess revision deras val av att genomgå frivillig revision eller inte? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka omständigheter som kan föreligga och bidra med förståelse kring hur omständigheter samt förväntningar kan påverka valet av att genomgå respektive avstå revision. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Respondenterna består av totalt 26 små aktiebolagsägare där hälften har valt att genomgå revision och resterande hälften har valt att avstå revision. Tillvägagångssättet valdes för att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning av olika återkommande resonemang och därefter teman. Slutsats: Ett mindre förväntningsgap föreligger mellan aktiebolagsägarna, vilka har valt att ha revisor, och revisorns faktiska uppgifter. Ett större gap går att finna hos aktiebolagsägarna där en revisor har valts bort. Således har förväntningsgapet påverkat aktiebolagsägarna i deras val av frivillig revision. Omständigheterna “kostnader”, “trygghet gentemot Skatteverket” och “expansion och banklån” har påverkat aktiebolagsägarnas val i störst utsträckning, både vad gäller att genomgå men även avstå revision. Således kan det utläsas att både förväntningarna på revisor och dess arbetsuppgifter samt andra omständigheter har en inverkan på små aktiebolagsägares val kring frivillig revision.

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna. / What sidnificance does occupational testing have for the teachers of the Hotel an Restaurant High Scool cuurculum? What significance does it have for the many representatives of the Hotel and Restaurant trade?

De bolag som ligger under gränsvärdena för påtvingad K3, får välja om de vill tillämpa ett förenklingsregelverk som K2 eller principbaserade regelverk som K3 eller IFRS. För egenupparbetade immateriella tillgångar, som är en överhängande del i en snabbt växande mjukvarubransch är detta val signifikant då man vid K2 inte får aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar vilket man får göra enligt de principbaserade regelverken. Detta kan för bolag vara skillnaden mellan fortsatt fortlevnad eller ej då en kostnadsföring av bolagets tillgångar istället för aktivering kan leda till kontrollbalansräkning. Eftersom det inte finns några andra signifikanta skillnader mellan K2 och de principbaserade regelverken, bör detta vara ett huvudskäl för bolag som frivilligt får tillämpa de principbaserade regelverken att tillämpa dem. Det tyder på att det finns incitament för små bolag, som vi i denna studie kategoriserar som bolag som är under gränsvärdena för att vara påtvingade K3, att redovisa enligt ett principbaserat regelverk. Detta incitament blir sedan klart tydligare om de riskerar kontrollbalansräkning. Vid ett sådant fall kan det även finnas incitament att utnyttja tolkningsutrymmet som finns i de principbaserade regelverken för att försöka redovisa en större andel egenupparbetade tillgångar än vad de egentligen bör göra. Valbarheten av redovisningsprincip i kombination med en subjektivitet i värderingen av dessa tillgångar ökar svårigheten för investerare att göra en precis värderingen av enskilda mjukvarubolag.  Vi har därför med denna studie velat undersöka om det finns det något samband mellan andelen egenupparbetade immateriella tillgångar i förhållande till immateriella tillgångar och bolagsstorlek. Vidare vill vi undersöka vad som kan förklara detta samband samt vad revisorers syn på detta är.  För att undersöka detta har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. De kvantitativa resultaten har varit grunden för våra slutsatser där den kvalitativa delen har använts för en djupare förståelse, framför allt vid undersökning av orsakssamband. Vi har i denna studie hittat ett signifikant negativt samband mellan andelen egenupparbetade immateriella tillgångar och bolagens storlek. Däremot visade känslighetsanalysen att sambandet inte längre är signifikant när vi inkluderar kontrollvariabler i testet. Det visar på att det finns ett samband, men att det kan vara andra variabler som förklarar sambandet. Detta samband är något som den kvalitativa studien stödjer där flertalet revisorer menar på att de underliggande faktorerna till vårt resultat är att utvecklingsarbete ofta är en större andel av verksamheten bland mindre bolag och inte att de är mer benägna att aktivera en större andel, undantaget för bolag som riskerar kontrollbalansräkning. Det leder automatiskt till en större andel egenupparbetade immateriella tillgångar och att det troligtvis finns andra variabler som bättre förklarar sambandet.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för varför anställda frivilligt valt att avsluta sin anställning och påbörja en annan under covid-19 pandemin. Pandemin resulterade i flera rekommendationer, restriktioner och nedstängningar vilket bidrog till en helt ny vardag. Anställda blev antingen permitterade eller varslade, medan andra blev tvungna att arbeta hemma för att minska smittspridningen. Trots denna oroliga tid samt en mer osäker arbetsmarknad visar undersökningar nu på att fler personer går i tankarna att byta jobb. Vi fann därför ett intresse av att undersöka varför personer frivilligt valt att byta arbete samt om pandemin påverkat deras val. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv men vi anser att det arbetsgivare som har användning för studiens resultat.  Studiens teoretiska referensram uppmärksammar i stora drag orsaker till varför anställda väljer att lämna sin arbetsplats samt vad som motiverar och skapar ett missnöje i ett arbete. Vidare redogörs det även för externa faktorer i form av balansen mellan arbete och privatliv samt pandemin. Metoden i vår studie är en kvalitativ ansats och vårt empiriska material har samlats in utifrån nio intervjuer. Respondenterna är personer som frivilligt valt att byta arbete under pandemin mellan perioden 2020–2022. Vårt insamlande material har sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. I studiens resultat framkommer det olika faktorer till varför personer valt att byta arbete under pandemin. Majoriteten återger således en kombination av flera faktorer inom både tidigare arbetsplats samt den nya. Det är svårt att dra någon generell slutsats om pandemins påverkan på de anställdas val att byta arbetsplats. Men delar av det empiriska materialet tyder på att pandemin förändrat deras arbetssituation och således förstärkt vissa aspekter och åsikter inom deras arbete. Vi kan se att det framkommer att pandemin förstärkt vissa missnöjesfaktorersåsom arbetsuppgifternas utformning, uppfattningen av företaget, samt den ekonomiska ersättningen. Några respondenter reflekterar samt beskriver att pandemin påskyndat deras arbetsbyte till följd av detta. Vår uppsats avslutas sedan men diskussion gällande studiens resultat, metod samt förslag på framtida forskning.

Denna uppsats har syftet att analysera om svenska regler om jämkning av momsavdragär förenliga med EU-rätten. Situationer som står i fokus av analysen är jämkning vidöverlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet (8a:12 ML) samt jämkning vid upphörande av frivillig skattskyldighet (9:11 ML). I analysen ingår både gällande regler enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt föreslagna ändringar till förlag av ny mervärdesskattelagen (2023:200) enligt promemorian av Finansdepartementet Fi2023/00434 “Ändrade regler ommervärdesskatt vid överlåtelse av fastighet” från januari 2023. Föreslagna regler i promemorian är ett försök att harmonisera svenska jämkningsreglerna med EU-rätten.Reglerna ska börja gälla fr.o.m. 1 januari 2024. I arbetet undersöks relevant rättspraxis från EU-domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen och redogörs hur de påverkar svenska skatteregler. Det ärframför allt mål C-787/18 Sögård Fastigheter AB och mål C-622/11 Pactor Vastgoedsamt HFD 2021 not 26 som står i fokus av rättspraxisanalys angående jämkning vidöverlåtelse av fastighet. Vad gäller jämkning vid upphörande av frivilligskattskyldighet analyseras först och främst särskilt noggrant mål C-248/20 Skellefteå Industrihus AB och HFD 2022 ref 15. Dessutom redogörs i uppsatsen förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt. Detkonstateras även vad som gäller i fall av konflikt mellan dem, samt vilka konsekvensersom följer om medlemsstat inte följer EU-domstolens beslut. / The aim of this essay is to analyze whether Swedish rules for adjustment of VAT deductions are compatible with EU law. Situations that are in the focus of analysisare adjustment of VAT deduction in case of transfer of property covered byvoluntary tax liability (8a:12 VAT Act) and adjustment of VAT deduction in caseof cessation of voluntary tax liability (9:11 VAT Act). The analysis includes both current rules according to the VAT Act (1994:200) aswell as proposed amendments to the new VAT Act (2023:200) according to thememorandum of the Ministry of Finance Fi2023/00434 “Other rules on value addedtax on the transfer of property” dated January 2023. Proposed rules in thememorandum is an attempt to harmonize Swedish rules for adjustment of VATdeduction with EU law. The rules shall apply from January 1, 2024. The work examines relevant case law from the European Court of Justice and theSwedish Supreme Administrative Court and analyzes how they affect Swedish taxrules. It is above all case C-787/18 Sögård Fastigheter AB and case C-622/11 Pactor Vastgoed as well as HFD 2021 note 26 that are in the focus of the jurisprudenceanalysis regarding adjustment of VAT deduction connecting to the transfer of realestate. Regarding adjustment of VAT deduction upon cessation of voluntary taxliability, first and foremost case C-248/20 Skellefteå Industrihus AB and HFD 2022ref 15 are analyzed particularly carefully. In addition, the essay describes the relationship between Swedish law and EU law. It is also established what applies in case of conflict between them, as well as whatconsequences follow if a member state does not comply with the EU Court's decision.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.