Straffvärdebedömningen är en del av påföljdsbestämningsprocessen i vilken domstolen skall bestämma brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Försvårande faktorer kan utgöras av brottsinterna respektive brottsexterna omständigheter vilka skall beaktas vid straffvärdebedömningen. Försvårande omständigheter ökar brottets straffvärde. De brottsinterna omständigheterna påverkar bedömningen av brottsrubriceringen och till vilken grad ett gradindelat brott hör som anges i den särskilda straffbestämmelsen. De brottsexterna försvårande omständigheterna påverkar straffvärdebedömningen och skall beaktas först efter de brottsinterna omständigheterna. Den 1 juli 2010 trädde lagändringar gällande straffmätning i kraft till syfte att bland annat höja straffen för allvarliga våldsbrott och öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet. Reformen innebar att straffen generellt skall höjas för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt skall beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Denna försvårande omständighet lades till i 29 kap. 1 § andra stycket BrB. I förarbetena anges riktlinjer för hur straffhöjningen skall ske. Ytterligare ett av reformens mål var att försvårande omständigheter i 29 kap. 2 § BrB skall ges ett ökat genomslag vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Ändamålet har tillgodosetts genom att kvalificerande rekvisit har tagits bort eller ersatts mot andra rekvisit med en vidare betydelse. Punkt sex har utvidgats särskilt genom att ordalydelsen har ändrats i sin helhet. Sammanfattningsvis består punkterna av överskjutande uppsåt; stor hänsynslöshet; utnyttjande av någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig; utnyttjande av egen ställning eller missbrukande av ett särskilt förtroende; förmående av någon till medverkan genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning; led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering; kränkning på grund av rasistiska motiv m.m. samt skadande av trygghet och tillit hos ett barn. Denna uppsats behandlar om reformen gällande brottsexterna försvårande omständigheter har fått genomslag i praktiken, det vill säga huruvida domstolarna tillämpar nyanseringen av försvårande omständigheter och därmed om syftet med reformen har uppnåtts. Granskningen visar att domstolarna har börjat tillämpa tillägget i 29 kap. 1 § andra stycket BrB. Dock har förändringsprocessen gått långsamt och domstolarna är relativt försiktiga med en alltför stor straffhöjning enligt riktlinjerna vilka anges i förarbetena. Emellertid talar detta för att domstolarna följer den restriktiva syn vilken lagstiftaren har krävt vad gäller försvårande omständigheter. Det fordras således en balansgång mellan användningen av riktlinjerna och tillämpningen av tillägget för att åstadkomma ett rättmätigt straff i det enskilda fallet. Ändringarna i 29 kap. 2 § BrB har fått visst genomslag om än inte fullt ut. Den största skillnaden torde vara att punkt sex om organiserad brottslighet tillämpas i betydligt större utsträckning än tidigare. Enligt yrkesverksamma jurister har reformen bidragit till en positiv utveckling vad gäller åberopandet av försvårande omständigheter i åklagarnas pläderingar och det finns en uppfattning om att åklagarna ger motiverade påföljdsförslag i större utsträckning än tidigare, vilket i sig gynnar underlaget för domstolens beslut. Sannolikt kommer alla punkter att få större genomslagskraft i framtiden vilket kommande rättspraxis får förtydliga.

I denna uppsats behandlas faktisk villfarelse vid rättfärdigande omständigheter (objektiva ansvarsfrihetsgrunder), så kallade putativsituationer. Konsekvenserna som följer av att den tilltalade har missuppfattat en situation och fått en felaktig verklighetsbild är det primära i framställningen. Konsekvenserna analyseras ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tillämpningsmetodik och problematik har ägnats betydande utrymme och utgör kärnan i uppsatsen. Uppsatsen inleds med ett renodlat teoriavsnitt där vissa fundamentala delar av den allmänna straffrätten behandlas i form av brottsbegreppet, rättfärdigande omständigheter, täckningsprincipen samt olika typer av villfarelse. Genom applicering av dessa delar och konstruktionen av dessa rättsinstitut skapas möjligheten till putativsituationer vars uppkomst behandlas i det tredje kapitlet. Det tredje kapitlet behandlar olika typer av villfarelse vid rättfärdigande omständigheter, inledningsvis straffrättsvillfarelse i BrB 24:9 och därefter faktiskt villfarelse. Fokus ligger på den senare av dessa. Alternativa modeller för att bemöta putativsituationerna presenteras genom att den gamla läran/skolan och den nya läran/skolan jämförs. En modell, enligt den gamla läran/skolan, för bemötande av putativinvändningar presenteras bestående av sex delfrågor som behandlas i kronologisk ordning. Inom ramen för denna modell analyseras initialt frågor som aktualiseras innan en domstolsprövning såsom bevisfrågor, åklagarens objektivitetsplikt, kvalitetskravet på invändningen och vad som krävs i gärningsögonblicket för att kunna göra gällande ansvarsfrihet. Om grundförutsättningarna uppfylls så kommer putativinvändningen att tas på allvar och bli föremål för prövning. I detta skede prövas gärningsmannens agerande enligt de förutsättningar som är stadgade i BrB:s 24:e kapitel. Försvarlighetsbedömningar och eventuellt tillhörande excess, BrB 24:6, berörs. Avslutningsvis behandlas möjligheten att ådömas ansvar för oaktsamhetsbrott till följd av missuppfattningen samt straffnedsättning i BrB 29:3 p. 5. Det fjärde och sista kapitlet innehåller en sammanställning av praxis som bygger på en genomgång av ett större antal publicerade rättsfall som berör putativfiguren. Analysen mynnar ut i en rad olika slutsatser som kommenteras och förklaras, exempelvis hur den typiska putativsituationen ser ut? Vilka rättfärdigande omständigheter åberopas i samband med putativsituationer? Resultatet av denna genomgång används sedan för att bemöta de farhågor som presenterats i doktrinen gällande putativfiguren och dess tillämpning. Exempel på farhågor som behandlas är bevisningsproblematiken, möjligheten till efterhandskonstruktioner, osynlighetsproblematiken och en eventuell ökning av brottslighet. Parallellt med bemötandet av farhågorna förs en kortfattad diskussion om fördelar respektive nackdelar med att lagfästa putativfiguren.

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna – både på ett negativt och positivt sätt. Studenternas beslut ifall de skulle kunna tänka sig att lura CSN beror på ens egna omständigheter och vilka kan påverka deras moraliska principer. / This study aims to investigate the possibility of a negative impact of money on students, and how they reason in relation to the value of money in everyday life. Empirically, the purpose deals with interviews concerning why students might defraud the government authority the Central Study Aid Council (CSN) in loans and grants for their own profit. Two qualitative focusgroup interviews were conducted to collect materials. These have been encoded according to grounded theory method. The results show that money has a huge impact on the informants – both in a negative and positive way. Students' decision to deceive CSN depends on their own circumstances and thereby changed their moral principles.

<p>Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process.</p><p>I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande.</p><p>Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.</p>

Abstrakt   Bakgrund: Antalet ambulansuppdrag i Sverige har ökat med 30 % under en fyra års period. I korrelation med detta har arbetsbelastningen ökat på akutmottagningarna, vilket riskerar patientsäkerheten. Studier har påvisat att en viss mängd ambulanstransporter till akutmottagningar inte är nödvändiga ur ett medicinskt perspektiv.     Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att ta patienter till akutmottagning trots att bedömning gjorts att något akut medicinskt vårdbehov ej föreligger.   Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod. Intervjuer med ambulanssjuksköterskor från södra Sverige låg till grund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och senare analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Det finns flertal faktorer som leder till att icke akut sjuka patienter transporteras till akutmottagningen. Individuella egenskaper, externa faktorer såsom riktlinjer och att läkaren påverkar sjuksköterskans beslut. Miljö som antingen är dålig för patienten men också för personalen. Hot gentemot vårdpersonalen och risken att det egna anseendet påverkas. Samt att primärvården inte har möjlighet att ta emot patienten.   Diskussion: Ambulanssjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienten kan ha en inverkan som leder till transport, även om det inte finns ett akut vårdbehov. Studier har påvisat att många larm gällande patienter utan akut medicinskt vårdbehov kan leda till att ambulanssjuksköterskan förlorar empati. Något som skulle kunna vara relevant i beslutsfattandet om vilken vårdnivå som är lämpligast för patienten.   Slutsats: Ambulanssjuksköterskors arbetsmiljö påverkar beslutsfattandet. Oavsett om det är patienten, anhöriga eller andra influenser. Primärvårdens belastning tvingar dem att neka patienter. Detta leder till en ökad arbetsbelastning på akutmottagningen vilket kan riskera patientsäkerheten.

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process. I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande. Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.

ABSTRACT Date: 2021-06-01 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Title: Hire an auditor or not? - Circumstances and expectations influence on the choice of voluntary audit. Tutor: Peter Dahlin Keywords: Voluntary audit, auditor, expectations, expectation gap, circumstances Research questions:- What circumstances may affect the choice of voluntary audit? - How do the circumstances and the shareholders' expectations of the auditor and its audit affect their choice to undergo a voluntary audit or not? Purpose: The purpose of the study is to describe the circumstances that may exist and contribute with an understanding of how circumstances and expectations can affect the choice to undergo or refrain from auditing. Method: This study was conducted with a qualitative approach where the empirical data has been collected through unstructured interviews. The respondents consist of a total 26 small company shareholders, half of whom have chosen to undergo an audit and the remaining half have chosen to refrain auditing. The approach was chosen to create a deeper understanding of the phenomenon. The interviews have been analysed through colour coding of various recurring reasoning and then themes. Conclusion: There is a smaller expectation gap between the shareholders, who have chosen to have an auditor, and the auditor's actual role. A larger expectation gap can be found with the shareholders where an audit has been refrained. Thus, the expectation gap has affected the shareholders in their choice of voluntary audit. The circumstances "costs", "security towards the Swedish Tax Agency" and “expansion and bank loans” have affected the shareholders' choices the most, both in terms of undergoing but also refraining from auditing. Thus, it can be said that both the expectations of the auditor and its tasks and other circumstances have an impact on small shareholders choice of voluntary audit. / SAMMANFATTNING Datum: 2021-06-01 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Titel: Anlita en revisor eller inte? - Omständigheternas och förväntningarnas påverkan på valet av frivillig revision Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Frivillig revision, revisor, förväntningar, förväntningsgap, omständigheter Forskningsfrågor: - Vilka omständigheter kan påverka valet kring frivillig revision? - Hur påverkar omständigheterna samt aktiebolagsägares förväntningar på revisorn och dess revision deras val av att genomgå frivillig revision eller inte? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka omständigheter som kan föreligga och bidra med förståelse kring hur omständigheter samt förväntningar kan påverka valet av att genomgå respektive avstå revision. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Respondenterna består av totalt 26 små aktiebolagsägare där hälften har valt att genomgå revision och resterande hälften har valt att avstå revision. Tillvägagångssättet valdes för att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning av olika återkommande resonemang och därefter teman. Slutsats: Ett mindre förväntningsgap föreligger mellan aktiebolagsägarna, vilka har valt att ha revisor, och revisorns faktiska uppgifter. Ett större gap går att finna hos aktiebolagsägarna där en revisor har valts bort. Således har förväntningsgapet påverkat aktiebolagsägarna i deras val av frivillig revision. Omständigheterna “kostnader”, “trygghet gentemot Skatteverket” och “expansion och banklån” har påverkat aktiebolagsägarnas val i störst utsträckning, både vad gäller att genomgå men även avstå revision. Således kan det utläsas att både förväntningarna på revisor och dess arbetsuppgifter samt andra omständigheter har en inverkan på små aktiebolagsägares val kring frivillig revision.

Elevernas ordförråd är viktigt för att bli delaktigt i samhället. Ett rikt ordförråd ger en person självförtroende i sociala samspel. En ny version av läroplanen har blivit aktuell från och med hösttermin 2023. Elevernas ordförråd har blivit en relevant diskussion de senaste åren eftersom barn inte läser lika mycket. Hur lärarna ska arbeta och i vilka sammanhang för att utveckla elevernas ordförråd beskrivs inte i läroplanen. Syfte med denna studie är att få kunskap om hur lärare i svenska i årskurs 1 arbetar didaktiskt för att stimulera elevers ordförrådsutveckling utifrån elevernas förutsättningar och uppväxtvillkor. De frågeställningar som användes i samband med att uppnå studien syfte är: Hur beskriver lärare att de arbetar med att stimulera elevers ordförrådsutveckling? Vilka specifika omständigheter beskriver lärare som centrala att ta hänsyn till när de arbetar med att utveckla elevernas ordförråd? På vilka sätt, beskriver lärarna, att de identifierade omständigheterna påverkar hur de utformar sin undervisning? Studien genomfördes genom att intervjua fem lärare i mellan Sverige. En kvalitativ metod användes för att få kunskap om hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas ordförråd samt vilka omständigheter som lärarna anser påverka undervisningen. Resultatet visade att lärarna arbetade mycket med bildstöd och att de anpassade lektionerna utifrån elevgruppens förutsättningar. Lärarna uttryckte också att de ändrade materialet för att materialet ska ligga inom elevernas proximala utvecklingszonen. / <p>Svenska</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler.</p><p>För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd.</p><p>Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”.</p><p>I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen.</p><p>Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken.</p><p>Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”.</p><p>Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag.</p><p>När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.</p>

Syftet med denna uppsats är att klarlägga begreppet synnerligen ömmande omständigheter i den svenska utlänningslagen. Uttrycket ”synnerligen” visar att tillämpningsområdet är snävt och att den ska användas väldigt restriktivt. Detta visas tydligt i 5 kap. 6 § UtlL där det anges att ett bifall endast kan komma ifråga om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. Det har varit viktigt för lagstiftaren att åstadkomma en tydlig skiljelinje mellan olika tillståndsgrunder, bl.a. för att bestämmelser av mer undantagskaraktär inte skall bli huvudregler. För att beviljas uppehållstillstånd krävs således att en sammantagen bedömning görs av de personliga förhållandena. Vid en sådan bedömning ska alla omständigheter vägas samman. Det kan vara så att de enskilda omständigheterna inte är tillräckliga för ett uppehållstillstånd, men tillsammans kan de utgöra en grund för att beviljas uppehållstillstånd. Vid bedömning om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter ska det som lagtexten anger ”särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet”. I förarbetena står det klart att ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att bevilja uppehållstillstånd. I hälsotillstånd ingår hela hälsoskalan, graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Det beaktas om det är skäligt att vården ges i Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. För att det ska vara rimligt att utlänningen erhåller vård från Sverige måste hänsyn tas till om utlänningen kan få adekvat vård i hemlandet eller i ett annat land där han eller hon ska sändas till. Även om Sverige skulle kunna erbjuda bättre vård än vad som kan erbjudas i hemlandet måste man ta hänsyn till Sveriges ekonomiska konsekvenser vid den samlade bedömningen. Migrationsöverdomstolen har fastställt i två parallella mål att det inte är möjligt att bevilja allvarligt sjuka utlänningar uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter när det finns både vård och medicin i hemlandet. Att de sjuka måste själva bekosta den nödvändiga behandlingen förändrar inte heller saken. Förhållanden som medför en särskild anknytning till Sverige kan leda till uppehållstillstånd. Detta gäller speciellt i ärenden som rör barn där anknytningen har uppkommit t.ex. genom att barnet har gått i en svensk skola och därmed anpassat sig till det svenska samhället. Migrationsöverdomstolen uttalade sig att ”utrymmet för att bevilja uppehållstillstånd till vuxna personer som inte har medsökande barn enbart på grund av lång tillgodoräkningsbar vistelsetid, med hänsyn till lagtextens restriktiva utformning, närmast är obefintligt.”. Förutom utlänningens anpassning till Sverige måste man ta hänsyn till hemlandet t.ex. familjemedlemmar som finns kvar och den tid utlänningen har levt i hemlandet. Detta gäller även andra länder som kan bli aktuella vid ett avslag. När det gäller barn får uppehållstillstånd beviljas även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer.