<p>Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D.</p><p>Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså.</p><p>För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap.</p><p>Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.</p>

<p>Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process.</p><p>I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande.</p><p>Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.</p>

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande. Att fatta ett beslut med tvetydig och irrelevant information leder ofta till ett felaktigt beslut. Att identifiera och utveckla ett hjälpmedel för att minimera informationsmängd vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande är inte en problemfri process. I detta arbete kommer en strategi att skapas för att hantera problemet. Viktiga faktorer för att skapa en relevant strategi identifieras. Först utförs en litteraturstudie som utgör en bas för viktiga faktorer. Därefter utförs en intervjustudie som kompletterar litteraturstudiens faktorer. Tillsammans sammanställs faktorerna som anses mest relevanta för att delta i strategin. Strategin ska bidra med att verksamheter lättare kan minimera informationsmängden vid ändrade omständigheter för att underlätta beslutsfattande. Arbetets resultat ger kunskap om hur verksamheten hanterar information och omständigheter samt fattar ett korrekt beslut.

Den här uppsatsen undersöker om det går att finna några samband mellan den informationsmängd ett företags årsredovisning innehåller och hur effektivt informationen prisas in av marknaden. Resultat från tidigare forskning går isär gällande vilken påverkan en ökad informationsmängd har på marknadseffektiviteten. Uppsatsen använder sig av en eventstudiemetod som baseras på ett urval av 278 företag som ingick i indexet Nasdaq OMX Stockholm under 2019. Kumulativ abnormal totalavkastning (CAR) används i uppsatsen som mått för hur effektivt marknaden prisar in ny information. Sambandet mellan informationsmängden och CAR undersöks med hjälp av regressionsanalys. Resultaten från studien visar inte några signifikanta samband mellan en årsredovisnings informationsmängd och marknadseffektiviteten. Inga slutsatser kan därmed dras gällande hur sambandet ser ut mellan informationsmängd i företags årsredovisning och hur effektivt informationen prisas in. Uppsatsen kan dock bidra med kunskap till framtida forskning på området.

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ”information overload”. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag. Ett delsyfte var att belysa om informationsmängden upplevs som stressande och om stressen påverkar informationshanteringen och arbetsprestationen för individerna. Som undersökningsmetod användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utfördes med fem medarbetare på en tidningsredaktion i Mellansverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att informationsmängden inte upplevdes som för stor. Respondenterna använde datorn samt vissa andra strategier för att hantera informationen. Man ansåg inte att arbetsprestationen påverkades av informationsmängden i någon större utsträckning. Stress ansågs inte uppstå på grund av informationsmängden utan snarare av störningar och avbrott i arbetet. Att arbetet kunde bli försenat pga. tidsbrist ansågs också stressande. Vid stress kunde vissa svårigheter med att t.ex. sortera informationen uppstå och enklare fel kunde göras. Trots att respondenterna uppgav att den externa informationen ökat de senaste tio åren upplevdes inte detta som ett problem. En slutsats som drogs är att det inte finns belägg för information overload bland respondenterna.

Title: Information storage - A growing problem? Authors: Göran Svanhall Pär Truedsson Erik Ponnert Tutor: Bengt Carlsson Problem: Every day companies, regardless of size, produces new information that needs to be stored. In the information society of today, the characteristics of the information changes both in size and complexity. This results in higher demands on which storage solution that suits the company and their field of business. New and more innovating storage solutions enters the market, but are they necessary to smaller companies of development active in the IT society? Questions to Answer: Is data storage a growing problem for companies of development active in the IT society? How do traditional storage solutions manage the information growth of today? How urgent is the need of a new storage solution? Which features are prioritized in the future storage solution? Method: By performing a quantitative survey we delivered an inquiry to several companies, which answers will help us answering our above mentioned questions. Conclusion: The consulted companies experience no growing problems what so ever regarding their existing storage solution. / Titel: Datalagring - Ett växande problem? Författare: Göran Svanhall Pär Truedsson Erik Ponnert Examinator: Bengt Carlsson Problemområde: Varje dag framställer företag, stora som små, ny data som skall lagras och i dagens IT-samhälle växer komplexiteten och mängden data konstant. Några av de faktorer som till stor del påverkar denna utveckling är marknadens förväntningar på att företagen skall vara online dygnet runt, ha snabba accesstider och ha en god säkerhet. Informationen har ändrat skepnad i det avseendet att förekomsten av ljud, bild och video inte längre hör till ovanligheterna, vilket resulterar i allt större filer som sedan skall lagras. En ytterligare faktor som bidrar till ökade datamängden är företagens förståelse för hur gammal information, såsom källkod, dokument etc. kan vara av stor betydelse i framtiden. Detta i sin tur ställer högre krav på vilken lagringslösning som tillämpas i verksamheten. Nya innovativa datalagringslösningar gör sitt intåg, men är dessa verkligen nödvändiga för dagens utvecklingsföretag inom IT-sektorn? Frågeställning: Är datalagring ett växande problem hos utvecklingsföretag i IT-branschen? Hur klarar traditionella datalagringslösningar av dagens informationsmängd? Hur akut är problemet/behovet av en ny lagringslösning? Vilka egenskaper prioriteras vid valet av en framtida lagringslösning? Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ undersökning i form av en enkät som skickas till ett flertal företag. Deras svar utgör grunden till besvarandet av ovan nämnda frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att det inte föreligger något växande problem vad gäller våra tillfrågade företag och deras datalagringslösning. / Göran Svanhall 0709275506 Pär Truedsson 0705646486 Erik Ponnert 0703682335

Behovet av beslutsstöd är stort, inte minst i den militära sektorn där beslut kan få stora konsekvenser. CoMap är ett verktyg framtaget av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) för att stödja beslutsfattaren fatta dynamiska beslut. CoMap gör det möjligt att se omvärlden på en karta i såväl 2D som 3D. Studien ämnar besvara frågor om vilken visualiseringsdimension som föreligger den bästa prestationen i dynamiskt beslutsfattande samt hur prestationen förändras i förhållande till visualiseringsdimensionen. Likaså hanterar studien frågor om informationshantering. Hur mängden information påverkar dynamiskt beslutsfattande samt hur mängden information upplevs hanterbar och i vilken utsträckning beslutsfattarna skattar att beslut grundats på delgiven information. Interaktionen av delgiven informationsmängd samt visualiseringsdimension av mikrovärlden i vilken studien utförs studeras likaså. För att besvara dessa frågor med både kontroll och hänsyn tagen till kontexten har studien utförts i en mikrovärld. Totalt sjuttiotvå personer i grupper om sex personer uppdelade på två lag har genomfört en simulerad strid i PC-spelet Battlefield/Silent Heroes. En person i varje lag agerade stidsledare, till sin hjälp hade de verktyget CoMap. Studiens resultat visar att inga signifikanta skillnader finns för prestation vare sig beroende på visualiseringsdimension eller informationsmängd. Däremot pekar en tendens mot att beslutsfattarens prestation förbättras när beslutsfattaren förses med lite information och endast ges möjlighet att arbeta i 2D. Likaså tenderar prestationen förbättras när beslutsfattaren med mycket information har möjligheten att använda såväl 2D som 3D. Att döma av observationer och försöksdeltagarnas skattningar används 2D ungefär 90 % av tiden för att leda striden. För att lösa tilldelade uppgifter har 2D använts 82 % av tiden. 3D har använts främst som ett stöd vid specifika situationer när beslutsfattaren behöver bilda sig en uppfattning om miljön soldaterna befinner sig i eller när riskfyllda situationer utforskas närmare. Observationer har visat att för att guida sina trupper i detalj är lägeskartan i 3D ett bra hjälpmedel.

Bakgrund: Information är en viktig del i anestesisjuksköterskans möte med patienten. Information som verktyg, syftar till en bättre omvårdnad och patientsäkerhet. Vid en sövning kontrolleras patienters luftväg och andning varvid halsont och heshet kan upplevas postoperativt. Postoperativt halsont och heshet är vanligt och drabbar flertalet patienter. Att ge preoperativ information om luftvägshantering samt eventuella postoperativa halsbesvär kan därför vara av betydelse för patienters välbefinnande. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av preoperativ information gällande luftvägshantering samt postoperativa halsbesvär. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 8 semistrukturerade intervjuer genomfördes på patienter som opererats i generell anestesi. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre olika kategorier med respektive underkategorier. Känslor inför operation; i en stressad situation kände patienterna förtroende och tillit samt att lugn och trygghet ingavs. Vikten av att avväga informationsmängd; vissa upplevde för mycket information, andra för lite och det är viktigt med individanpassad information efter vad respektive patient vill veta. Informationssätt; hur, när och var information ges, påverkar patienterna, kontinuerlig och kortfattad information med möjlighet att få ställa frågor upplevs positivt. Slutsats: Patienter är olika och reagerar olika på informationsmängd samt informationssätt. Det är därför viktigt att anpassa informationsmängden och ge individanpassad information format efter patienten. Att få ingående information om luftvägsförfarande upplevs av vissa som obehagligt. Information om postoperativa halsbesvär lugnar. / Background: Information is an important part of the nurse anesthetist’s encounterwith the patient. Information as a tool, aims for a better care and safety for the patient. During an anesthesia, the patients airway and breathing is controlled, wherein sore throat and hoarsness can occur post operative. Post operative sore throat and hoarsness are common and affect many patients. Giving preoperative information regarding airway management and probable postoperative sore throat inconvenience, can be of importance of the patients well-being. Objectives: To analyze patients experiences of preoperative information regarding airway management and postoperative throat inconvenience. Methods: Qualitative interviews study. 8 semi structured interviews, were conducted on patients who had been operated in general anesthesia. Results: The interviews resulted in three different categories with respectively sub categories. Feelings before surgery; in a stressful situation the patients felt confidence and trust, and also that calm and safety were submitted. The importance of estimating amount of information; some experienced too much information, others too little and that it is important with personalized information, fitted for what each and other patient wants to know. Means of information; where, when and how the information is given, affects the patients. Continious and concised information, with opportunity to ask questions, is experienced as positive. Conclusions: Patients are different and reacts different on the amount of information and means of information. It is therefor important to adjust the amount of information and to give personalized information suited for each and other patient. Given thorough information about airway management is experienced by some patients as unpleasant. Given information about postoperative throat inconvenience soothes.Keywords preoperative information; airway management; postoperative throatinconvenience; feelings; amount of information; means of information.

Abstract Title: Direct and indirect effect of notes – for actors in a stock market Background: Notes make up a significant part of the company´s annual report, but does this information have any major impact? On one side, notes should lead to less information asymmetry, which positively affects the stock market and financial analysts forecasting precision as well as this relationship depends on different contexts. The question is also asked if all information presented in the notes is too extensive, which creates information overload for financial analysts. Purpose: The purpose is to explain the effects of more information in accounting notes for actors in equity markets in different contexts that have the same accounting standard. Method: The study applies a cross-sectional design together with a deductive approach to investigate whether the amount of note information has a relationship with financial analysts forecasting precision, stock volatility and stock liquidity. For these relationships, moderating effects will also be tested. The hypotheses arose through theories of asymmetric information, effective market hypothesis, cognitive load theory and system-orientated theories. Conclusion: The study rejects the relationship between note information and errors in financial analyst forecast, stock volatility as well as stock liquidity. However, the results show a significant positive relationship between note information and error in forecasting precision. Financial analyst forecasting precision show that the relationship is affected by three different contexts. Despite the relationship between note information and stock liquidity were rejected when tested on the overall sample is the relationship affected by two different contexts. / Sammanfattning Titel: Direkta och indirekta effekter av noter - För aktörer på en aktiemarknad Bakgrund: Noter utgör en väsentlig del av företags årsredovisning men har den informationen någon större påverkan? På ena sidan bör noter leda till mindre informationsasymmetri, vilket påverkar aktiemarknaden och finansiella analytikers prognosprecision positivt samt att detta samband även beror på olika kontexter. Frågan ställs även ifall informationen som presenteras i notavsnittet är för omfattande, vilket skapar informationsöverbelastning för finansiella analytiker. Syfte: Syftet är att förklara effekten av ökad delgivande av information i redovisningsnoter på aktörer på aktiemarknaden i olika kontexter som tillämpar samma redovisningsstandard. Metod: Studien tillämpar en tvärrsnittsdesign tillsammans med en deduktiv ansats för att undersöka ifall mängden notinformation har något samband med finansiella analytikers prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet För dessa samband testas även modererande effekter. Hypoteserna uppstod genom teorierna asymmetrisk information, effektiva marknadshypotesen, kognitiv belastningsteori och systemorienterade teorier. Slutsats: Studien förkastar sambandet mellan notinformation och fel i prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet. Däremot visar resultatet ett positivt signifikant samband mellan notinformation och fel i prognosprecision. Finansiella analytikers prognosprecision uppvisar även att sambandet påverkas av tre olika kontexter. Trots att sambandet mellan notinformation och aktielikviditet förkastas när den testas på en övergripande nivå, påverkas sambandet av två olika kontexter.