Introduktion: Inför en kirurgisk operation spelar den preoperativa informationen till patienten en mycket viktig roll för att patienten skall känna sig trygg i en annars maktlös situation. Detta lägger stort ansvar på den person som genomför det preoperativa samtalet. Syfte:Syftet med detta kvalitetssäkringsarbete var att beskriva patienters upplevelser av den perioperativa processen samt upplevelser av den preoperativt givna informationen. Metod: Arbetet har en kvalitativ ansats där åtta patienter som opererats med colorektal kirurgi vid kirurgisk klinik ingick. Semistrukturerade intervjuer gjordes där alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och nio subkategorier. Dessa redovisas dels i en tabell samt i en berättande text med citat från intervjuerna. De fyra kategorierna är: Känslor inför operation, förväntningar, önskemål och delaktighet i vård, information om vård och operation, oväntade händelser.

No description available.

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män. Sjuttio procent av patienterna opererades för cancerdiagnoser och 30 % för andra kolorektala diagnoser. Det externa bortfallet var stort, därför kan resultatet inte generaliseras. Resultat: Resultatet i studien visar på ett signifikant samband mellan höga nivåer av preoperativ oro och upplevelsen av postoperativ smärta. Patienter med stark oro preoperativt löper större risk att uppleva oro postoperativt och därmed även smärta. Information vid inskrivningssamtalet kan minska den preoperativa oron. Inget signifikant samband för att preoperativ information direkt kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen kunde påvisas i undersökningsgruppen. Slutsats: Genom att i ett tidigt skede identifiera oroliga patienter kan postoperativ smärta mildras med icke-farmakologiska metoder som tillägg till den medicinska smärtbehandlingen. Det preoperativa informationssamtalet är ett viktigt verktyg för att minska oro och därmed även smärta för att kunna ge en bättre omvårdnad, återhämtning och välbefinnande för patienten. / Background: Previous studies indicate a relationship between insufficient preoperative information and experiences of high postoperative pain among surgical patients. Also, preoperative anxiety has been shown to affect postoperative pain in a negative direction. Aim: The aim of this study was to investigate how the patient group rated anxiety, pain, information and pain-management after surgery. Also, to investigate if there was an association between preoperative information, level of anxiety and experience of postoperative pain in patients undergoing laparotomic abdominal surgery. Method: A cross-sectional study with quantitative approach based on a consecutive sample. Data was collected through questionnaires; the participants were surgical patients undergoing laparotomy abdominal surgery. 20 patients participated in the study, aging 22-75 years, 10 women and 10 men. Seventy percent of the patients underwent surgery for cancer diagnoses and 30% for other colorectal diagnoses. The external loss of data was large; therefor the results cannot be generalized. Results: The results of the study show a significant association between high levels of preoperative anxiety and the experience of postoperative pain. Patients with serious preoperative anxiety are more likely to experience postoperative anxiety and thus more pain. Information from a nurse during the preoperative meeting seems to be able to reduce the preoperative anxiety. No significant correlation regarding preoperative information reducing the experience of postoperative pain could be demonstrated in the investigated group. Conclusion: By an early identification of patients with high levels of anxiety, postoperative pain can be abated with non-pharmacological methods as a complement to the medical pain management. The preoperative information is a central tool to decrease anxiety and pain, and therefore give the patients an enhanced care, recovery and well being.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande i samband med operation och kan leda till onödigt lidande och negativa följder för patienten. Preoperativ information är viktigt för patientsäkerheten men även för patientens delaktighet och är en av de faktorer som påverkar oro, ångest och patienttillfredsställelsen i samband med operation.Syfte:  Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder, utöver sedvanlig preoperativ information, som visat sig ha effekt på oro, ångest och patienttillfredsställelse hos vuxna patienter som genomgår en operation med anestesi. Metod: En systematiskt utförd litteraturstudie genomfördes för att sammanställa tidigare publicerade forskningsresultat inom området. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed samt CINAHL. Totalt 14 randomiserade kontrollstudier inkluderades i studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att användning av en behovsbaserad utbildning, PowerPoint eller informationsvideos i det preoperativa mötet gav signifikant positiva effekter på oro, ångest och patienttillfredsställelse. Vid användning av multimediautbildning, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring sågs ingen effekt på oro och ångest, däremot sågs en positiv effekt genom ökad patienttillfredsställelse. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder i form av behovsbaserad utbildning, PowerPoint, multimediautbildning, informationsvideos, skräddarsydda broschyrer eller patientutbildning med rundvandring visade positiv effekt för patienters oro, ångest och/ eller patienttillfredsställelse i samband med operation. Genom att rutinmässigt utvärdera patienters oro och ångest kan individanpassade omvårdnadsåtgärder underlätta informationsöverföringen i det tidiga preoperativa skedet.

Bakgrund: Tiden patient och vårdpersonal har för preoperativ förberedelse minskar då det blir allt vanligare att patienter läggs in på operationsdagen. Därför är behovet motiverat att undersöka den mest effektiva informationsmetoden för att lindra lidande hos vuxna kirurgpatienter. Muntlig och skriftlig information är exempel på metoder som kan användas för att ge information. Då dagens moderna teknik tar allt mer plats i vården kan även digitala metoder utgöra alternativ. Syfte: Att undersöka effekten av multimedia med avsikt att ge preoperativ information för att reducera pre- och postoperativt lidande såsom smärta och ångest samt för att öka kunskapsnivån och tillfredsställelsegraden hos vuxna patienter i samband med kirurgi. Metod: Litteraturöversikt. Tio kvantitativa originalstudier inhämtades från databaserna PubMed, PsycINFO och Scopus. Artiklarna var från år 2007 till 2019. De var antingen randomiserade kontrollerade studier eller kvasi-experimentella studier. Samtliga artiklar undersökte en multimediainterventions effekt på pre- eller postoperativ ångest, postoperativ smärta, tillfredsställelse eller kunskap. Resultat: Multimedia visade sig inte ha någon signifikant effekt på preoperativ ångest däremot var samtliga studier eniga om multimedias goda effekt på postoperativ ångest. Det fanns ingen signifikant effekt på postoperativ smärta. Tillfredsställelsegraden med operationen påverkades inte av multimedia och tillfredsställelsen med informationen visade varierande resultat. Multimedia hade signifikant god effekt på patienters kunskapsnivå. Slutsats: Multimedia visade enbart effekt på patienters kunskapsnivå och postoperativa ångest. Ingen effekt kunde ses på preoperativ ångest eller tillfredsställelse med operationen. Avseende tillfredsställelse med informationen framkom motstridiga resultat. Inte heller kunde några slutsatser dras om postoperativ smärta då det saknades jämförande studier.

När ett barn ska opereras upplever såväl barnet som dess föräldrar stress. I en sådan situation kan det vara svårt att fungera som stöd åt sitt barn. Olika faktorer kan underlätta för föräldrarna varav en är information. Problemområde för denna litteraturstudie är preoperativ information till föräldrar. Syftet var att kartlägga hur litteraturen beskriver information till föräldrar och hur informationen påverkar barn och föräldrar. Metoden har följt forskningsprocessen vid en litteraturstudie där fråga, problemformulering, litteratursökning, evaluering, tolkning och rapportering ingår. Efter databassökningar i framför allt PubMed har åtta artiklar valts ut som ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att omvårdnadspersonal med hjälp av individuellt anpassad information kan reducera oron hos både föräldrar och barn. Resultatet visar också att den viktigaste informationsvägen fortfarande är den muntliga men att den behöver kompletteras med andra informationsvägar. / When a child is due for surgery, the child as well as it’s parents experience stress. In a stresssful situation it can be difficult to function as suppport to one’s child. The area of interest in this review is preoperative information to parents. The aim is to investigate the scientific description of how preoperative information to parents are communicated and how it affects the child as well as it’s parents. The review has followed the scientific procedure described in the following headings: formulating a scientific question, emphasizing a problem, seeking literature, evaluating, interpret and report. After searches in electronic databases, mainly in PubMed, we decided to use eight articles for our result. The result shows that we can reduce anxiety in parents and children by giving them individual preoperative information. Verbal information can never be replaced but needs to be combined by other sorts of information.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Inför en operation ska patienter erhålla preoperativ information som är essentiell och individanpassad, vilket genererar lugn och trygghet på operationsdagen. Enligt tidigare studier är den preoperativa informationen ej tillräcklig eller individanpassad. Detta resulterar i ökad oro och ångest inför kommande operation. Operationssjuksköterskan tillser att patienten under den perioperativa omvårdnaden upplever trygghet samt bli sedd och hörd som en individ utifrån personcentrerad vård (PCV). Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters känslor och förväntningar inför en operation baserat på tilldelad preoperativ information. Metod: Detta är ett kvalitativt deskriptivt arbete med induktiv ansats. Totalt 16 deltagare intervjuades från ett universitetssjukhus i Mellansverige. En kvalitativ analysmetod har använts för bearbetning av data. Resultat: Intervjusvaren indelades i fyra kategorier efter analysen; Känslor inför operationen, Personalens agerande gjorde deltagarna delaktiga, Inställning till den preoperativa informationen samt Deltagarnas förväntan på operationens resultat. Deltagarnas känslor påverkades om tillräcklig information givits preoperativt, personalens handlingar utifrån PCV och deras förväntningar om att bli bättre efter operationen. Personalens handlade resulterade i att deltagarna upplevde sig bekräftade, hörda och kunde ha en öppen dialog om sin operation. Slutsats: Arbetets kategorier påverkade varandra och påvisade att ett gott personcentrerat bemötande gav en god relation mellan personal och patient, men framförallt att erhålla en god och tydlig preoperativ information. En god relation ger en känsla av delaktighet, positiva känslor och förväntningar inför sin operation samt minskade negativa känslor som oro och rädsla hos patienterna. Personcentrerat bemötande och individanpassad information har en stor påverkan på patienternas känslor och förväntningar av sin operation. / ABSTRACT Background: Before an operation, patients should receive preoperative information that’s essential and individualized, which provides peace and security to the patients on surgery day. According to previous studies, preoperative information was neither sufficient nor individualized which resulted in increased anxiety prior to surgery. Surgical nurses ensure during perioperative care that the patients are seen and heard as individuals, based on person-centered care (PCC). Aim: The aim of this study was to describe the patient’s feelings and expectations before surgery based on provided preoperative information. Method: This was a qualitative descriptive study with inductive approach. Sixteen participants were interviewed from a university hospital in central Sweden. Qualitative content analysis was used for data processing. Results: Four categories appeared after analysis; Emotions Prior to Operation, Involvement of Participant’s by Staff, Attitude About the Preoperative Information and Participant’s Expectations of Operation Results. Participant’s emotions were regulated by sufficiently provided information, the staff’s actions based on PCC and their expectations of improvement after surgery. When staff acted after PCC, participants felt acknowledged and capable of having an open dialogue about their surgery. Conclusion: The categories influenced each other and demonstrates that person-centered approach provides a good relationship between staff and patient, but above all else the importance of providing quality preoperative information. Good relationships invite positive pre-surgery emotions, expectations, patient participation and reduces negative emotions like anxiety and fear. Person-centered care and personalized information have a positive impact on the patient’s emotions and expectations.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet.   Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.    Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis).   Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet.   Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet. Det är viktigt att bekräfta patienten och knyta an mer till informationssamtalet under vårdtiden för att patienterna ska vara delaktiga och ta eget ansvar. Tilliten till vårdpersonalen har betydelse för att patienterna ska känna trygghet. Studien visar att ERAS- samtalet upplevs strukturerat och individuellt men informationen måste följa patienterna under hela vårdtillfället.

No description available.